Sök:

Sökresultat:

2508 Uppsatser om Teknik för hampaskörd - Sida 26 av 168

Bilen och staden: en studie mellan mÀnniska och ny teknik med den norrbottniska staden PiteÄ i centrum

Uppsatsen Àr en studie som avgrÀnsats frÄn nÀr den första bilen i PiteÄ dök upp, 1903, tills massbilismen fick sitt genombrott pÄ 1950-talet. Syftet Àr att studera mötet mellan mÀnniska och ny teknik och det skall göras med bilismen som exempel. Syftet Àr att sÄ lÄngt det Àr möjligt sÀtta den norrbottniska staden PiteÄ i centrum för studien. FrÄgorna som stÀllts och besvarats i förhÄllande till syftet handlar om hur bilismen utvecklades, hur mÀnniskorna reagerade pÄ de första bilarna, vad som gjorde den lockande och attraktiv, vilka svÄrigheter man kunde möta som bilist och vilka aktörerna var som arbetade för att frÀmja bilismen. Aktörer som Kungliga Automobilklubben (KAK) arbetade tillsammans med VÀg- och Vatteningenjörerna för att fÄ bÀttre vÀgar i Sverige.

Klipp och klistra ? En studie om referenshantering inom grundskolan

Elevers InternetanvÀndning i skolan och hemmen har ökat drastiskt under det senaste decenniet. SamhÀllets enorma efterfrÄgan och pÄtryckning om ny teknik gör det möjligt för dagens stora IT marknad att fortsÀtta att utvidgas. NÀr teknik och Internet expanderas sÄ pÄverkas Àven skolan och dess hantering av vad som kan kÀnnas som ett stÀndigt förÀnderligt forum av information. I detta arbete har vi gjort en kvantitativ undersökning pÄ tvÄ skolor dÀr vi har velat ta reda pÄ hur vÄra hundra respondenter upplever och brukar referenshantering i skolan. I vÄr studie framkom det att internet nyttjades lika mycket oavsett vÄra respondenters kön.

Digitala signaturer - ett verktyg för sÀkerhet?

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om bÄde teknik och anvÀndningsomrÄden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker fÄr lÀsarna en introduktion i Àmnet.

Trasdocksanimering : En teknik för dynamisk animation i datorspel

En stor del av spelkÀnslan ingÄr i hur saker beter sig och hur karaktÀrer rör sig. Animering Àr ett viktigt verktyg för att Ästadkomma realistiska rörelser men rÀcker i mÄnga sammanhang inte för att leverera en fullÀndad kÀnsla av realism. I fall interaktion med omvÀrlden Àr av stor vikt kan det vara nödvÀndigt tillÀmpa tekniker för dynamisk animation, ett komplext omrÄde som har potential att öka interaktivitet i datorspel.Detta arbete presenterar en teknik för att tillÄta animation att pÄverkas av externa krafter sÄsom gravitation, friktion, kollision och annat. Tekniken bygger pÄ simulerad fysik i form av trasdockor (eng. ragdolls) som animeras genom data frÄn animation och fysikberÀkningar presenterade hÀri.Tekniken testades i en applikation dÀr trasdockorna animeras samtidigt som de utsÀtts för externa krafter.

Prototyp av blick-mÀtande hörseltest för spÀdbarn

För att barn med hörselnedsÀttning skall kunna fÄ en normal tal- och sprÄkutveckling samtkognitivt beteende Àr det av stor betydelse att hörselnedsÀttningen upptÀcks tidigt.En av de beteendebaserade metoderna för att uppskatta spÀdbarns hörseltröskelvÀrden ÀrVisual Reinforcement Audiometry, VRA. Det Àr en konditionerande procedur dÀr barnetassocierar ett ljud med ett visuellt mÄl. En audionom kontrollerar om barnet vrider pÄ huvudetmot det visuella mÄlet, som en reaktion pÄ ljud stimuli, och belönar dÄ barnet med en visuellförstÀrkning, sÄ som en animerad bild pÄ en skÀrm eller en mekanisk leksak.En ide pÄ hur man kan göra VRA mer objektivt och mindre tidskrÀvande finns. Idén Àr attanvÀnda eye tracking teknik som registrerar spÀdbarnets ögonrörelser och anvÀndaögonrörelserna istÀllet för huvudvridningar som reaktioner pÄ ljud stimuli.Detta examensarbete syftar till att testa och avgöra om VRA med eye tracking har godaframtidsutsikter. En prototyp i form av en datorapplikation har byggts och testats.Tester har utförts pÄ tolv vuxna och nio spÀdbarn.

Bring Your Own Device (BYOD) : Potentialen och problematiken

MÄnga konsumenter Àr snabbare Àn organisationer pÄ att börja anvÀnda ny teknik och utrustning. NÀr de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att pÄ ett mer tillfredsstÀllande sÀtt utföra sina arbetsuppgifter uppstÄr fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad fenomenet BYOD Àr och hur det pÄverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker.

Teman, teknik och stil i Henning Bergers "danska" noveller

Henning Berger (1872 ? 1924) har en plats i den svenska litteraturhistorien som en av fÄ ihÄgkomna författare frÄn 1900-talets första Ärtionde, vid sidan av Hjalmar Söderberg och Bo Bergman. Intresset har frÀmst knutits till Bergers USA- och barndomsskildringar, sÀrskilt i DÀr ute (1901) och Drömlandet (1909). I denna uppsats granskas teman, teknik och stil i de noveller han skrev som bosatt i Danmark under 1910-talet, och som han har förlagt till dansk miljö. FramstÀllningen refererar till tidigare undersökningar och omdömen av framför allt Sven Lagerstedt och Fredrik Böök.

Att sticka ut i mÀngden - En studie av tekniker för variation av instansierade modeller

Trots den senaste tidens hÄrdvaruutveckling Àr realtidsrendering av stora folkmassor fortfarande ingen trivial uppgift. Denna uppgift beskrivs som crowd rendering. Effektiv crowd rendering bygger ofta pÄ instansiering, men instansiering kommer med ett problem, det skapar kloner. Denna uppsats syftar till att undersöka och utvÀrdera ett antal tekniker som anvÀnds för att skapa mÄngfald för instansierade modeller. Dessa tekniker kommer tillsammans att kallas varierad instansiering.

Analys av molntjÀnster utefter prestanda, sÀkerhet och integritet

NÀr tekniken ?cloud computing? eller datormoln först upptÀcktes var det en teknik som krÀvde att en anvÀndare införskaffade hÄrdvara och kunskap för att skapa denna miljö. Denna teknik kunde inte uppfylla sin potential pÄgrund av en otillrÀcklig internetanslutning. I dagens moderna samhÀlle Àr tillgÄng till fiberanslutning stor och kostnaden lÄg vilket har lett till att antal hushÄll med fiber fortsÀtter öka. Detta har medfört att datormoln i nutid kan vara av intresse för en hemanvÀndare, detta i form av molnlagring.Det hÀr examensarbetet undersöker prestanda, sÀkerhet, integritet, replikering och skalbarhet hos tvÄ olika molntjÀnster.

Effektiviserad sortering av blandat avfall- Idag och i framtiden

Avfall som inte sorteras av privatpersoner eller företag levereras till avfallsanlÀggningar dÀr det sorteras för att öka vÀrdet och skapa avsÀttning för avfallet. Idag sker sorteringen av blandat avfall pÄ Ragn Sells manuellt med grÀvmaskin vilket Àr kostsamt. Kostsam sortering leder dessutom till lÄg sorteringsgrad. Det hÀr arbetet syftar till att undersöka hur sorteringen kan ske pÄ ett mer effektivt sÀtt för att möjliggöra en lönsammare sortering och högre sorteringsgrad. Detta kan ske genom att effektivisera dagens metoder men arbetet undersöker ocksÄ vilken ny teknik som kan anvÀndas samt hur vÀl den lÀmpar sig för ÀndamÄlet. Arbetet behandlar effektivisering i tre tidsperspektiv: vad som skulle kunna förbÀttras redan imorgon, vad som skulle kunna ske inom ett par mÄnaders tid samt vad som kan komma att vara aktuellt om ett par Är.

Robust optimering vid design av telekommunikationsnÀtverk

Detta examensarbete har utförts pÄ och i samarbete med ITN, Institutionen för Teknik och Naturvetenskap, vid Linköpings Universitet. ProblemstÀllningen hÀrrör frÄn tidigare projektsamarbete mellan Linköpings Universitet, Telia AB och Ericsson. Uppgiften bestÄr i att ta fram en optimeringsalgoritm som anvÀnder sig av ett nytt angreppssÀtt genom att försöka minska osÀkerheten pÄ indata..

Termovillan ? SjÀlvuppvÀrmande enfamiljshus med stora fönsterytor

Detta examensarbete behandlar möjligheten att med dagens teknik kunna konstruera ett enfamiljshus som bÄde Àr sjÀlvuppvÀrmande och samtidigt uppfyller mÄnga mÀnniskors krav pÄ stora fönsterytor för att fÄ in mycket naturligt ljus. Det första momentet var att designa en modern villa med en stor total fönsterarea, dÀrefter med diverse energi- och berÀkningsprogram finna den mest optimerade lösningen. Med de applikationer som anvÀnts har det varit möjligt att laborera med val av material, tjocklekar, taklutningar, fönsters placering, husets orientering i förhÄllande till vÀderstrÀcken samt ventilationslösningar. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att göra en mÀngd simuleringar med olika isoleringstjocklek och material berÀknat fram max och min temperatur i huset under olika tider pÄ Äret. Fokus ligger pÄ att kunna sammanstÀlla en rapport som visar att det med dagens teknik Àr möjligt att konstruera enfamiljshus som uppfyller dagens krav pÄ komfort och samtidigt Àr sjÀlvuppvÀrmande. Ett viktigt mÄl i detta arbete var att kunna presentera en villa som Àven uppfyller de krav som de boende kan ha gÀllande naturligt solljus.

AnvÀndarperspektiv pÄ systeminförande inom sjukvÄrden - införande av e-recept pÄ universitetssjukhuset i Malmö

Bakgrund till studien ges dels i en genomgÄng av hur IT-stöd och systemutveckling inom vÄrd och omsorg fungerar, dels framvÀxten av den Nationella IT-strategin och dess förankring inom kommun och landsting. E-recept Àr en prioriterad frÄga i den Nationella IT-strategin. Dess framgÄngsrika genomförande pÄ alla nivÄer och att anvÀndandet av e-recept Àr vÀrldsledande i internationell statistik gör att systemet blir intressant att analysera.Syftet med studien var att skapa förstÄelse för de faktorer ur ett anvÀndarperspektiv som lett fram till detta framgÄngsrika systeminförande. Vi har valt att skapa en teoretisk ram, genom att kombinera FITT-modellen ?Fit between Individuals Task and Technology? och anvÀndbarhetskriterier, för att tydliggöra de faktorer som Àr centrala i införandet.

Entreprenöriellt förhÄllningssÀtt i teknikundevisningen för Ärskurs F-3 : En studie av lÀrares resonemang

Regeringen satsar pÄ entreprenörskap i skolan, utgÄngspunkten Àr att individer behöver bli mer entreprenöriella i sitt lÀrande och liv (Palander, 2011). SÄledes Àr det nu ett krav i Lgr 11, att skolan ska "[?] bidra till att eleverna utvecklar ett förhÄllningssÀtt som frÀmjar entreprenörskap" (Lgr 11, s. 9). Med utgÄngslÀge i ovanstÄende citat handlar detta examensarbete om hur det entreprenöriella förhÄllningssÀttet kan gestaltas i teknikundervisningen för Ärskurs F-3.Arbetet innehÄller bland annat en forskningsbakgrund, dÀr doktorsavhandlingar, rapporter, studier och kunskapsöversikter placerar arbetet i ett kunskapsfÀlt.

Analys av lÀmplighet för anvÀndning av RFID-teknik inom Schenkers verksamhet

Radio Frequency Identification Ă€r en relativt gammal teknik (sedan andra vĂ€rldskriget), som upplevt en renĂ€ssans. DĂ„ som nu anvĂ€ndes RFID för att identifiera föremĂ„l, dock med vissa tekniska skillnader. Ökade krav pĂ„ industrier och samhĂ€llet i övrigt har lett till den ?informa-tionsĂ„lder? vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling stĂ€lls allt högre krav pĂ„ insamlingen av den information som mĂ„nga processer och beslut baseras pĂ„.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->