Detta examensarbete ger en introduktion till Requirements Engineering (RE), kravprocessen i informationssystemutveckling. Det slutliga informationssystemet är i stor utsträckning beroende av en effektiv RE-process. Ett framgångsrikt informationssystem beror på hur väl det färdiga systemet stämmer överens med användarens och andra intressenters behov och förväntningar. Use Case är en teknik som kan användas i RE-processen för att representera krav. Arbetets syfte är att finna de för- och nackdelar som finns med Use Case för att representera krav.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

Syftet med vårt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer självständiga och ökade sin kreativitet när de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle också visa om det fanns någon skillnad på flickors och pojkars agerande då det gällde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar på hur samarbetet fungerade när eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper..

Bakgrund: Operationssjuksköterskan använder olika förebyggande åtgärder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skärskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnål. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan använder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skärskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvårdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys och presenterades i tema och kategorier.

Elever ska enligt kursplanerna i teknik få förståelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna får kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet får de möjlighet att påverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgår från systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kännetecknar analys av system.

Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta använda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsägbara, vilket är väldigt tydligt för sportspel. Det här arbetet har utvärderat ifall inlärningstekniken Q-learning är bättre på att spela fotboll än en regelbaserade tekniken tillståndsmaskin. För att utvärdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. Där de båda lagen har använts sig av varsin teknik.

Vi lever i en värld där teknikutvecklingen går allt snabbare och till synes exponentiellt och oförtröttligt kommer att fortsätta öka. Hur detta påverkar Försvarsmaktens val av tekniknivå för framtida sensorförmåga för artillerilokalisering kopplat mot operativa krav, interoperabilitet och ekonomi blir extra intressant när radartekniken befinner sig i ett generationsskifte. Beprövad teknik, internationella och militära krav på en artillerilokaliseringsradar ställs mot ny radarantennteknik, svensk forskning och utveckling av Aktiva Elektroniskt Styrda Antenner (AESA).Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ny teknik är ett nödvändigt tekniksteg för artillerilokalisering eller är "gårdagens" teknik lika bra eller kanske till och med bättre i vissa användningsområden och situationer? Är AESA ett nödvändigt tekniksteg för artillerilokalisering?Metoden för uppsatsen är en jämförande litteraturstudie d.v.s. en kvalitativ textanalys utifrån en given teoriram.

En studie om lärarstudenters sätt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgår från att teknik är centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat på uttrycksfullhet och innehåll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar även förutsättningarna för estetiska läroprocesser under en målstyrd befattningsutbildning..

Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse om samhällskunskapsundervisningens innehåll, genomförande och utformning på gymnasiet där digital teknik används.Fokus i uppsatsen har legat på att genom observationer och intervjuer i tre klasser och med de två lärare som undervisar klasserna få inblickar i hur lärare designar undervisning och hur elevrollen kan förstås när digital teknik används i ämnet samhällskunskap. Till hjälp för att analysera resultatet har analysmodellen Learning Design Sequence och i synnerhet  begreppen lärsekvenser och iscensättning använts. Det senare begreppet syftar på faktorer såsom lärarnas arbetssätt och tillgängliga resurser som präglar en lärsekvens, vilket kan vara elevernas arbete med en uppgift för att nämna ett exempel.Resultatet visar att datorer och Internet ofta i någon form ingår i lärarnas design av undervisningen. Exempelvis har lärarna genomfört genomgångar med hjälp av Powerpointpresentationer samt utformat uppgifter där elever ska använda sig av sina datorer. I elevrollen ingår bland annat att vara dator- och Internetanvändare men också av att anteckna och lyssna.

Vi har förvånats över att inte ha stött på ämnet Teknik under vår verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta är en tillfällighet eller om teknikämnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkätstudie bland teknikansvariga lärare i ett utvalt område.Studien är utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar på att visa vilken plats det obligatoriska skolämnet Teknik får i kommunala skolor i årskurserna 4-6, då eleverna ska nå uppnåendemålen för år 5.Syftet är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar hur mycket tid Teknik får i skolan. Undersökta faktorer är lärarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.Resultatet, baserat på enkäter och kommentarer från ansvariga lärare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte är något högt prioriterat ämne i de undersökta skolorna. Flertalet av lärarna är inte intresserade av fortbildning trots att de inte är nöjda med sin undervisning.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

En ny sportbil håller på att tas fram, men bilen är fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet går ut på att skapa en teknisk illustrationen som informerar målgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut.Mitt arbete fokuserar i huvudsak på två delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behålla betraktarens intresse samt tydligt visa rätt materialkänslor i bilens olika material.Eftersom bilen fortfarande är i ritningsstadiet har ingen tillgång till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gått ut på att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen..

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Detta examensarbete har utförts vid Sundets avloppsreningsverk i Växjö och avhandlar rejektvattenbehandling med SBR-teknik (satsvis biologisk reningsteknik). Uppgiften har varit att ge förslag till en förbättrad rejektvattneprocess. Rejektvattnet som är mycket kväverikt behandlas med SBR-teknik. Varje sats genomgår nitrifikation och denitrifikation. Vid försök att få processen att fungera har vikten lagts vid att få en fungerande nitrifikation.

I dag går utvecklingen av trådlösa nätverk snabbt framåt. Zigbee är en helt ny teknik som bygger på IEEE 802-15-4 standarden. Zigbee utvecklades av the Zigbee Alliance som består av en rad stora elektronikföretag. Zigbee är en teknik som inriktar sig på låg energiförbrukning och låg kostnad. Tekniken är tänkt att användas för att ställa in och läsa av sensorer av olika slag.