Mitt intresse för formgivning har varit en bidragande orsak till valet av arbetets inriktning. Att sedan låta barn formge sina drömmöbler föreföll sig mer eller mindre naturligt för mig. Jag har tidigare arbetat som barnskötare med ämnet färg och form. Med min bakgrund kändes det intressant och utmanande med denna projektidé som är att från barns Teckningar av en drömmöbel realisera en färdig produkt. Genomförandet av mitt examensarbete började med tre frågeställningar:? Hur kan jag leda/iaktta barnen i deras arbete med att skapa sin egen drömmöbel?? Hur arbetar jag som möbelhantverkare för att utveckla och bygga barnens drömmöbler på bästa sätt?? Hur lyckas jag med projektet?För att kunna förverkliga mitt projekt har jag valt att samarbeta med sagolekhuset Junibacken som blev min länk till barnen.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skäll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur många gånger leder till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi ville med hjälp av samtal med barnen och Teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en enkätundersökning har pedagogerna fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick från det danska Skældud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv på ämnet.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skäll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur många gånger leder till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi ville med hjälp av samtal med barnen och Teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en enkätundersökning har pedagogerna fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick från det danska Skældud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv på ämnet.

Många samtidskonstnärer arbetar idag aktivt med berättelsens struktur, konstverken fungerar som en del i en mer omfattande process som fogar samman det visuella uttrycket med berättande och en övergripande dramaturgi.I detta examensarbete försöker jag synliggöra hur ett konstverks berättelsestruktur kan urskiljas dels genom att använda olika teoretiska perspektiv, där jag bland annat försöker svara på frågan,vad är en berättelse? Men även undersöka hur en berättelses struktur kan urskiljas visuellt, genom mitt gestaltande arbete. I både den teoretiska och gestaltande delen försöker jag visa att en berättelse är under ständig transformation, samt mottagarens roll i skapandet av en berättelse.Jag kommer röra mig mellan den strukturalistiska uppdelningen av ?den klassiska berättelsen? till en mer poststrukturalistisk utvidgad syn. Jag kommer även ha som utgångspunkt att berättelsen är en aktiv deltagare i skapandet av vår sociala praktik.Mitt examensarbete har utgått ifrån frågeställningen:Vilka berättarstrukturer kan urskiljas i samtidskonstnärers konstverk/projekt? Hur arbetar dessa konstnärer med berättelsens egenskaper och villkor? Hur påverkar berättarstrukturen i sin tur konstverket/projektet?Till mitt gestaltade arbete bad jag fem personer välja varsin filmscen, denna filmscen återberättades sedan muntligt för mig (utan att avslöja vilken film) utifrån berättelserna gjorde jag Teckningar som sedan blev till fem animerade scener.Scenerna presenteras i en följd..

Målet med denna studie var att skapa förståelse för hur barn lär sig ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll om en mjölbagges livscykel, när den naturvetenskapliga aktiviteten integreras med estetik. De generella frågorna var: Hur uttrycker barnen sin förståelse under lärandeprocessen om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll med estetiska uttrycksformer? Hur visar barnen sin förståelse om naturvetenskapligt kunskapsinnehåll? Hur påverkar barnens känslor lärande om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll? Studien genomfördes som en observationsstudie med datainsamling genom deltagande observation. Analysmetoden genomfördes som innehållsanalys. Insamlad data bestod av ljud- och videoinspelning av barn (4-5 år) i för-skolan Spira.

Syftet med denna studie var att synliggöra och skapa förståelse för barns och pedagogers uppfattningar om skäll. Pedagogernas osäkerhet av konflikthantering framkom under intervjuerna vilket beror på att pedagogerna i denna studie saknar utbildning inom konflikthantering, vilket i sin tur kan leda till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Jag ville med hjälp av samtal med barnen och Teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en intervju med pedagogerna har de fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Jag inspirerades utifrån det danska Skældud-projektet kring barns perspektiv på skäll.

Min utgångspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda på hur pedagoger resonerar angående dokumentation i förskolan. Utvärdering av förskolans verksamhet är något som regleras i styrdokumentet ?Läroplan för förskolan? och har i den reviderade upplagan även fått en egen rubrik. Ett tillvägagångssätt för utvärdering som beskrivs i läroplanen är dokumentation av barn och verksamhet.I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar på pedagogers resonemang gällande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgångspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där jag även belyst ett makt- och norm perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning några yrkesverksamma förskollärare hade om hur de själva arbetade mot förskolans läroplans strävansmål rörande barns begynnande läsande och skrivande. Studien har också gjorts med anledning av den politiska satsningen på att kompetensutveckla förskollärare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska gestaltande. Sex förskollärare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre läst kursen och tre har inte läst kursen. Detta gjordes för att se om det går att avläsa någon skillnad mellan grupperna i föreställningen om förskollärarens roll i barns intresse för skriftspråket.

Syftet med vårt examensarbete är att studera vad som finns på väggarna samt hur institutionen synliggörs. Vidare är syftet att undersöka pedagogernas syn på hur väggarna används i verksamheten. Vid en genomgång av forskning framkom att det finns många studier kring förskolans miljö. Genomgången visade vidare att väggarna nämns i forskning om pedagogisk dokumentation. Det finns emellertid inte något direkt fokus på väggarna i dessa studier. De Jong (2010) menar att det inte finns mycket forskning kring miljöns påverkan på verksamhetens resultat. Vi diskuterar förskolan som institution och analyserar empirin med hjälp av följande begrepp; förskolan som institution, handlingserbjudande, det önskvärda förskolebarnet samt kommunikation.

I detta arbete har jag studerat hur traditionella könsroller träder fram hos barn i den fria leken. I arbetet har jag utgått ifrån ett genusperspektiv där jag förklarar vad det innebär med traditionella könsroller och varför det är viktigt att ifrågasätta dem. Enligt egna erfarenheter ifrån förskolan har jag märkt att genus är ett ämne som inte kommit fram riktigt i det dagliga arbetet och därför fann jag det intressant och viktigt att lyfta fram och synliggöra ämnet. När jag påbörjade min undersökning utgick jag ifrån fyra olika problemområden. Dessa områden var hur barnen utnyttjar miljön på förskolan, val av lekar, pedagogernas förhållningssätt till sin barngrupp samt deras egen inställning till genus.

Syftet med vår studie är att redogöra hur den grafiska utvecklingen inom skateboard skapat en konstform som nått erkännande i konstvärlden, en konstform vi valt att kalla skateboardkonst. Med det menar vi främst brädornas grafik men även den konst som är ett direkt resultat av dessa, det vill säga målningar, Teckningar, installationer, skulpturer, grafisk design och så vidare. Inte kläder eller tryck på accessoarer som bälten, kepsar och liknande. Vi har valt att utgå ifrån att skateboardkonst är en etablerad konstform och under studiens gång försökt verifiera detta antagande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi haft personlig kommunikation med personer som har djup inblick i ämnet för att komplettera vår sammanfattning av skateboardens historia och analyserna av brädmotiv vi genomfört.

Hållbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson Vårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på: - Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling? - Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen? - Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling? I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från rapporter som kommer från bland annat skolverket och regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen.

Hållbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson Vårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på: - Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling? - Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen? - Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling? I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från rapporter som kommer från bland annat skolverket och regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen.

Syftet med studien är att undersöka hur ett tredimensionellt bildmoment påverkar rumsuppfattningen i ett tvådimensionellt arbete. Den metod jag valde är en aktionsforskningsmetod där man arbetar direkt i den praktiska verksamheten i en cyklisk process med fyra faser: planering, aktion, observation och reflektion. Sista fasen resulterar oftast i en ny planeringsfas och ytterligare ett varv i aktionsforskningscykeln därigenom nås ett högre kvalitativt resultat. Undersökningsgruppen var elever i år 9 som i tre steg fick återge ett stillében. Först skulle de teckna av stillébenet tvådimensionellt, därefter skulle de skulptera fram samma stillébenmotiv med lera i en tredimensionell skulptur för att slutligen i det tredje steget återigen teckna av samma stillébenuppställning.

BAKGRUND: Matematik är ett viktigt ämne och har en central roll i vår vardag. Barn möter tidigt räknesättet division i problemlösningssituationer och intressant är att se hur de resonerar när de ställs inför en problemlösningsaktivitet. Vi blev nyfikna på om det går att urskilja variation mellan barns sätt att lösa problem genom att tilldela dem några divisionsproblem och i grupp låta dem samtala och diskutera sig fram till olika lösningar för att studera en eventuell variation.SYFTE: Syftet med studien är att urskilja variation i barnens olika sätt att lösa några matematiska problem. Frågeställningarna är: Vilka olika lösningssätt beskriver barnen? Går det att urskilja om barnen reflekterar kring sina erfarenheter och kamraters lösningar? Samt går det att urskilja ett ökat lärande när barn diskuterar sina olika lösningar?METOD: I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har observerat och intervjuat barn både enskilt och i grupper om tre, när de arbetat med tre olika matematiska problemlösningsuppgifter innehållande räknesättet division.