Uppsatsen ?Vad finns i en bild?? utforskar frågor kring vad som krävs för att bli illustratör samt vad man kan behöva tänka på när man illustrerar någon annans text, sett ur en hobbytecknares perspektiv. Projektet har genomförts genom studier av såväl klassiska bilderböcker som tidigare publikationer på ämnet bilder för barnböcker samt genom en hel del praktiska studier och övningar. Resultatet blev en samling reflektioner omkring skillnaderna mellan att teckna utan krav jämfört med att beskriva någon annans vision, hur man kan använda bilden för att expandera textens betydelse, vad man kan göra när man kör fast, och vilka för eller nackdelar det kan finnas i att välja en tidigare illustrerad text.Illustration är ett stort ämne som är svårt att begränsa och greppa i en kandidatuppsats, icke desto mindre är detta en bra introduktion..

Ambitionen med detta gestaltande examensarbete var att utforma ett adekvat läromedel för Teckning som är väl förankrat i Läroplanen för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmets 2011 (Lgr 11) kursplan för Bild i högstadiet. Detta söktes uppnås genom en studie av tidigare relevant forskning och genom ett test av det läromedel, Hjälp! Jag Tecknar, som producerades i och med den gestaltande processen. Arbetet kan sägas vara uppdelat i två delar, å ena sidan utvecklingen av ett läromedel och å andra sidan ett test av samma läromedel. Testet genomfördes genom en frivillig kursverksamhet med barn och ungdomar som kunde tänka sig att deltaga i utvecklingen av läromedlet. Resultatet visar främst på möjligheter med Hjälp! Jag Tecknar och hur boken skulle kunna motarbeta, framförallt, inaktivitet och underlätta för en läsare att just teckna.

Mina mönster rör sig kring naturen, skogen och dess invånare.Flamingon står framför en blomma som slingrar sig uppåt, bredvid ser hjorten på oss med en bestämd blick och en snigel rör sig långsamt fram över en yta av växtlighet. Det här är min egen värld som jag skapar med tecknandet som grund, varje mönster är som att leka med ett dockhus, jag flyttar runt djuren och möblerar om med blommorna tills jag hittar en ordning och skapar små världar där djuren och naturen kan frodas. De har inte en kontinental tillhörighet, de hör inte till ett specifikt ekosystem eller en specifik del av jorden. De tillhör min egen värld, de är inte enbart från regnskogen eller norden. Det är en salig blandning av allt, det som finns på riktigt och det som är fantasi..

Undersökningen är utförd med hjälp av kvalitativa forskningsstrategier, där två metoder valts ut för att användas som komplement till varandra. En del genomförde eleverna individuellt genom att rita vars en Teckning och den andra delen var en gruppinteraktion som spelades in och transkriberades. Syftet var att ta reda på vilka tankar elever mellan nio och elva år har om framtiden om 25 år, med fokus på miljö, samt att undersöka hur de pratar om detta. Vidare har vi tittat på handlingskompetensens betydelse i utbildning för hållbar utveckling och hur handlingskompetens kan uppnås. Undersökningen gjordes i tre klasser på två olika skolor och resultatet visar att drygt en femtedel av de elever som deltog på något sätt tog upp miljön när de redogjorde för sina tankar om framtiden om 25 år.

Behandlare av barn som bevittnat våld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem behandlare. Frågorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjälp. Resultatet visar att behandlarnas främsta syfte är att avlasta barnen från skuld, bekräfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte är ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen använder flertalet behandlare lek och Teckning i olika form.

Bildskapande är något som nämns inom bildkonsten och innefattar konstarterna skulptur, måleri, Teckning och grafik. Ett argument för vikten av bildskapande aktiviteter är utvecklandet av visuell ?läs- och skrivkunnighet?. I det här arbetet kommer vi att lyfta bildskapandet ur ett förskoleperspektiv. Syftet med vår studie är att ta reda på hur två pedagoger använder bildskapande som pedagogiskt verktyg och hur de kopplar detta till läroplanen för förskolan.

Fotografi är i dag mycket attraktivt och lockar mängder av folk från konstsamlare till beundrare i alla åldrar. Internationellt sett är i dag skandinaviskt fotografi högt eftertraktat och intresset ser inte ut att avta, tvärt om.Här, vid väg ände, precis invid Kottlasjön på Lidingö ligger ett gamalt vackert vattenverk. omgivet av speciell natur och ett stilla landskap.Huset har stått oanvänt sedan många år och väntar på nya vindar.Med sparsam renovering, och nödvändiga åtgärder kan detta utgöra grunden för en ny mötesplats och verkstad för samtida konstfotografi..

Behandlare av barn som bevittnat våld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem behandlare. Frågorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjälp. Resultatet visar att behandlarnas främsta syfte är att avlasta barnen från skuld, bekräfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte är ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen använder flertalet behandlare lek och Teckning i olika form.

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en Teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och Teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar.

Uppsatsen är en historiografi om konstförfalskning. Texten har fokus på målningar och Teckningar.I uppsatsen visas två skilda synsätt på fenomenet förfalskad konst, dels förfalskares, dels deras kritikers. I uppsatsen får förfalskarna presentera sina motiv för varför de förfalskar, i den delen kommer fram en önskan om försörjning men även en uppenbar stolthet över att lyckas göra konstverk som uppfattas gjorda av namnkunniga konstnärer från tidigare epoker. I många fall visar de en uppenbar kärlek till fin konst, samtidigt som de är väl medvetna om skillnaden mellan det äkta och det falska. Deras avslöjare är kritiska till verksamheten.

Vi studerar Samhällsbyggnad med infrastrukturinriktning på Luleå tekniska universitet. Under vår praktikperiod på Sweco Rail gav vår handledare Olof Johansson oss idén om att fördjupa oss i vår framtida infrastruktur.Vi har i arbetet engagerat oss för tidigare infrastruktur i Boden och Luleå, hur det är idag, hur det kan se ut i framtiden och även hur det ser ut i andra länder. Vi har gjort en förundersökning där vi har frågat 200 civila personer hur de reser idag och hur de tror att man kommer resa år 2070. En undersökning har också gjorts i skolklasser i Boden och Luleå. Barn i åldrarna 7-13 har svarat på ett frågeformulär och ritat en Teckning över hur de reser år 2070.Vi har intervjuat flertalet insatta personer inom infrastruktur i Boden och Luleå för att få en bra uppfattning om hur det ser ut idag och hur det planeras att se ut i framtiden.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur är och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en Teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar.

Som bildlärarstuderande och aktiv bildskapare har det länge varit en naturlig del av mitt liv att spåna på idéer till nya bilder och skapelser. Idéerna kommer ibland som en vilja skapa bilder utifrån olika influenser. De kan dyka upp som en replik på något, eller en som vilja att återberätta någonting upplevt. Jag har tidigare arbetat mest med stilla bilder, framförallt måleri och Teckning. På Uppsala Universitets bildlärarprograms sista termin får vi studerande chansen att fördjupa oss i en bildform och med den skapa en visuell gestaltning till den skriftliga c-uppsatsen.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrån barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: Lärande och samhälle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrån barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad på en föräldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstå vad och hur barn, 4-5 år, lekte i en begränsad förskolemiljö. För att uppnå studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som använts för att få fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med Teckning som underlag, samt deltagande observationer.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.