Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur Teckenkommunikation kan användas i förskola för att underlätta språkutvecklingen för alla barn och pedagogernas inställning till metoden. Detta är en kvalitativ undersökning och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med nio stycken förskolpersonal. Det resultat vi kom fram till var att Teckenkommunikation kan fungera som en alternativ metod i språkinlärning och att det fanns ett stort intresse hos respondenterna att använda sig av metoden..

Tidigare forskning visar på att Teckenkommunikation kan stimulerar barns språkutveckling. Hur använder sig då pedagogerna av Teckenkommunikation som hjälpmedel i verksamheten? Studien är genomförd med observation samt djupintervjuer vid insamlandet av empiri för att kunna utröna mönster i materialet. Resultatet av undersökningen visade att Teckenkommunikation främst är en vuxenaktivitet, vanligast förekommande i samlingarna genom mycket sånger och ramsor. Barnen använder främst Teckenkommunikation för att förmedla något till en vuxen.

Syftet med vår uppsats är att undersöka metoder och utveckla en kunskap som främjar språkutvecklingen hos barn med sent utvecklat verbalt språk, och som är i behov av Teckenkommunikation. Vi ska jämföra pedagogers metoder i förskola och särskola.I litteraturdelen redovisas förutsättningar i hjärnans byggnad för kommunikation. Vad är kommunikation och normal språkutveckling? Vad är språkstörning och vad kan en sådan få för konsekvenser? Vi har redovisat vad det finns för alternativ: kommunikationsbilder som tecken och olika bild- och symbolsystem för de som inte klarar sig med enbart verbalt språk.Vi har tagit upp några teorier om lärandet och vad det finns för metoder som främjar språkutveckling.I empiridelen redovisar vi intervjuer med sex pedagoger. Metoden vi valde att använda oss av var kvalitativ.

Följande studien handlar om pedagogers uppfattningar om bild- och Teckenkommunikation i förskolan. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex förskollärare. Syftet med denna studie är att undersöka och få en fördjupad kunskap kring hur en strategiskt utvald grupp förskolepedagoger uppfattar det egna arbetet med bild- och Teckenkommunikation med språkutvecklande syfte. Följande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där fokus ligger på Vygotskij teorier om språk, samspel och lärande. En betydande slutsats vi drar är att bild och tecken är stora potentiella källor, som hjälpmedel till språket.

Vårt syfte med denna studie var att tolka och få en fördjupad förståelse för vilka resurser förskollärare använder för att få barn med hörselnedsättning delaktiga i verksamheten. Vårt syfte var också att jämföra resultatet på två förskolor där den ena förskolan är inriktad på hörselnedsättning. Utifrån detta formulerade vi följande frågeställningar; Vilka resurser erbjuder förskollärare barn med hörselnedsättning i förskola och förskola som är specialiserad på hörselnedsättning för att få barnen delaktiga? Hur använder förskollärare de resurser som finns för barnen? Studien tar också upp vad en hörselnedsättning kan innebära och vad som krävs för delaktighet och kommunikation. Genom kvalitativa studier i form av ostrukturerade och standardiserade intervjuer har vi fått ett resultat i studien som pekar på att de resurser som erbjuds i de båda förskolorna till stor del är lika men det som framförallt skiljer sig åt är i hur stor utsträckning resurserna används.

Intresset för barn med Downs syndrom har funnits hos mig sedan förskollärarutbildningen för 25 år sedan, då jag under en praktikperiod mötte en flicka med detta syndrom. Hon var vid 13 års ålder utan verbalt tal. När jag många år senare hörde talas om Karlstadmodellen, som är en modell för språkträning av barn, ungdomar och vuxna med språkstörning kom jag att tänka på denna flicka och vilka möjligheter hon kunde ha haft. Under specialpedagogutbildningen har intresset kommit att röra samhällets stöd, arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation och inkludering av dessa barn. I denna undersökning har intervjuer gjorts med 15 personer i nära kontakt med fyra barn med Downs Syndrom: föräldrar, resurspersoner/assistenter, förskollärare, lärare och fritidspedagoger.

Syftet med arbetet är att undersöka och problematisera om TAKK kan vara ett stöd för andraspråksinlärning i förskola och skola. Genom intervjuer med personal på en förskola och skola i ett och samma rektorsområde tog vi reda på vad de anser om att använda TAKK för att förbättra kommunikationen med alla barn och elever. Vi frågade också varför de inte har fortsatt med TAKK i skolan när det har visat sig vara bra i förskolan. Vårt resultat visar att alla våra intervjupersoner tycker att TAKK mycket väl kan vara ett stöd för andraspråksinlärningen både i förskolan och i skolan. Det visade sig att den huvudsakliga anledningen till att de inte hade fortsatt med TAKK i skolan var bristen på kunskap om TAKK..

Syftet med min undersökning är att ta reda på i vilken utsträckning man på några förskolor använder sig av tecken till barn i behov av Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag belyser begrepp som kommunikation språkutveckling och samspel.  Jag har en teoretiskutgångspunkt från både Piaget och hans kognitiva teori och Vygotskij och den sociala interaktionismen. Jag beskriver bland annat skillnaderna mellan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och det Svenska teckenspråket. Jag intervjuade fyra personer verksamma inom förskolan. De jobbar alla på avdelningar där man använder sig av tecken för att förstärka det talade språket.Resultatet av min studie visar att alla respondenter försöker teckna med barnen i alla situationer under dagen.

The aim was to evaluate and suggest improvements for the prototype TIVOLI (sign-learning via computer-based playful interaction). The game purposed to give children who need signing as augmentative and alternative communication enhanced signing skills. Three children in need of signs played TIVOLI at home during 4-5 weeks. Data contained parental interviews, Talking Mats interviews, assessment of signing competence before and after the evaluation period and game protocols. One game interaction per child was filmed.

Syftet med vår uppsats är att undersöka fem förskollärares och fem föräldrars erfarenheter, om tecken till tal och dess påverkan på det hörande barnets språkutveckling. Våra frågeställningar är:- Hur används tecken till tal enligt förskollärarna på förskolan, i arbetet med barnen?- Hur används tecken till tal av barnen i hemmet enligt föräldrarna?- Vilken betydelse anser förskollärarna att tecken till tal har för barns språkutveckling?- Vilken betydelse anser föräldrar att tecken till tal har för barns språkutveckling?För att få svar på frågeställningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgå från förskollärare och föräldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom Teckenkommunikation som anses viktiga att känna till för vi-dare läsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala språkutvecklingen och språkutveckling med hjälp av tecken till tal.

Syftet med vår studie är att se hur föräldrar/vårdnadshavare ser på användningen avtecken som stöd, TSS, för att underlätta sitt barns kommunikation och språkutveckling.Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågor: Vilka för och nackdelar serföräldrar/vårdnadshavare med TSS? I vilka situationer använderföräldrar/vårdnadshavare TSS? Hur fungerar samarbetet mellan hem och förskola närdet gäller TSS? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning genom att skicka utenkäter till åtta föräldrar/vårdnadshavare som vi visste använder eller har använt TSStillsammans med sitt barn. Genom svaren framkom det att föräldrar/vårdnadshavare serpositivt på användningen av TSS för sitt barn. Föräldrar/vårdnadshavare har också settatt barnets frustration har minskat när det blivit förstått och kunnat göra sig förstådd.Genom att barnet får ett verktyg, TSS, att kommunicera med så minskar samtidigtrisken för ett utanförskap. Samtliga respondenter uttrycker att de skulle rekommenderaandra föräldrar/vårdnadshavare vars barn har språk och kommunikationssvårigheter attanvända sig av TSS.

Syftet med vår uppsats är att undersöka fem förskollärares och fem föräldrars erfarenheter, om tecken till tal och dess påverkan på det hörande barnets språkutveckling. Våra frågeställningar är:- Hur används tecken till tal enligt förskollärarna på förskolan, i arbetet med barnen?- Hur används tecken till tal av barnen i hemmet enligt föräldrarna?- Vilken betydelse anser förskollärarna att tecken till tal har för barns språkutveckling?- Vilken betydelse anser föräldrar att tecken till tal har för barns språkutveckling?För att få svar på frågeställningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgå från förskollärare och föräldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom Teckenkommunikation som anses viktiga att känna till för vi-dare läsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala språkutvecklingen och språkutveckling med hjälp av tecken till tal.

This essay covers the subject of children with language disorders. We are two educators writing an experience-based essay on our preschool experiences and the literature with the subject of speaking disorders and verbal development. The main focus of this essay is how educators can recognize and stimulate children with language disorder. The starting point in the essay is two experience-based events from preschool which tells of two different boys, aged three and four. Both boys have some kind of verbal disorder and one of them also has Down´s syndrome.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) är en metod som används speciellt till hörande barn med behov av stöd i sin kommunikation men TAKK används även nu allt oftare på förskolor för att det kan gynna alla barn även de utan behov av stöd. Barn får både höra det talade språket samtidigt som de får möjligheten att känna orden med hjälp av sina händer. TAKK lär barn att kunna kommunicera på mer än ett sätt. Utbildning är viktigt för de personer som ska använda sig av TAKK för att på bästa sätt kunna hjälpa barnen i deras språkutveckling. Syftet med studien var att undersöka föräldrars syn på användningen av TAKK i förskolan samt ta reda på om barnen använde sig av tecken i sin kommunikation med andra.

Om en pojke - en pojke med Downs syndrom och kommunikationssvårigheters vardag Uppsatsen handlar om hur den pojke som jag har valt att studera kommunicerar med sin omgivning när hans kommunikationssätt skiljer sig från det normala. Jag tar upp omgivningens inverkan och påverkan på kommunikationen och på livet i stort när förutsättningarna inte är samma som för övriga i gruppen. Pojken jag har studerat har Down syndrom och kraftig hörselnedsättning, han använder sig av Teckenkommunikation och pictogrambilder för att kommunicera med sin omgivning. Jag har observerat pojken och intervjuat viktiga personer i hans närhet för att förstå hans livssituation. Det samhälle vi lever i idag påverkar oss liksom hur tidigare samhällen har varit konstruerade.