En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 Tecken..

Den frågeställning som behandlas i uppsatsen är hur upplevelsen, förståelsen och tolkningen av leksaksdockan används av konstnären, samt hur detta tolkas/läses i verket av betraktaren. Undersökningens frågeställning är ?Hur använder konstnären bilden av leksaksdockan för att skapa konstnärliga verk?? samt ?Hur läser/tolkar jag som betraktare innehållet i dessa verk??.Jag använder mig av semiotiken för att definiera begrepp kring leksaksdockan som Tecken samt användandet av denna i konstverk. Bildanalyser utgör undersökningens centrala del.Leksaksdockan förknippas med en mängd saker. Det har blivit tydligt för mig hur jag som åskådare av de konstverk jag analyserat växlar mellan konstnärens budskap, de olika aspekterna av det dockan förmedlar och det jag själv läser in och konnoterar.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 Tecken..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 Tecken..

I ett försök av mig att ge spelmediet samma sorts behandling som många andra medier före det har jag valt ut fyra spel inom två olika genrer för en analys av deras handling, karaktärer, estetik och gameplay. Handlingen summeras enligt reglerna för narrativt berättande och en semiotisk infallsvinkel används sedan för att leta efter saker, Tecken, som är värda att tas upp för analys i alla fyra kategorierna. Vissa jämförelser görs mellan spelen, främst inom kategorierna estetik och gameplay, först inom samma genre och sedan genrerna emellan för hitta likheter och skillnader i sättet spelutvecklarna har valt att utmana spelaren och göra spelen roliga att spela och hur de har valt att förmedla spelens handling. De utvalda spelen är Capcoms Devil May Cry 3: Dante?s Awakening, Sony Computer Entertainment Americas God of War, Konamis Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty och Ubisofts Splinter Cell: Chaos Theory.

Det finns endast ett fåtal dokumenterade förekomster av temabojen i svenskt Teckenspråk. Dessa förekomster har observerats i deskriptiva texter av monologtyp med en och samma informant.Målet med studien är att, för det första, undersöka om det Tecken som kallas temaboj förekommer mer utbrett i svenskt Teckenspråk. För det andra, i så fall beskriva temabojens form och användning i dessa förekomster och jämföra dessa med de tidigare beskrivningar som finns gällande temabojen i amerikanskt, norskt och svenskt Teckenspråk.Bojar är Tecken som utförs med den icke-dominanta handen och hålls kvar medan den dominanta handen samtidigt fortsätter att producera Tecken. Bojarnas funktion är att vägleda lyssnaren i texten, att lyfta fram det centrala, att ge struktur och stöd i förståelsen av texten. Det finns ett antal olika bojtyper beskrivna, med olika egenskaper och användningssätt.Temabojen är ett Tecken som markerar ett viktigt tema i texten.

AbstractThe purpose of the study was to examine if manual signs used as support to spoken and written language can be a god mnemonic for learning of word-pictures. I performed my study as an experiment in which I made a Memory game with word-pictures. I played the game with the children twice. The first time, we played without manual signs and the second time I used sign as a support. I observed the children and noted the words they learned to read with and without the support of manual signs.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 Tecken..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 Tecken..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 Tecken..

Pedagoger i förskolan har möjlighet att stimulera barns språk från tidig ålder med hjälp av enkla medel, i syfte att underlätta språkutvecklingen och vidare deras socialiseringsprocess bland barn och vuxna på förskolan. Utifrån detta har vi blivit intresserade av hur barn utvecklar sitt språk och om Tecken Som Stöd (TSS) kan vara användbart i barns inlärningsprocess. Tidigare forskning rörande användandet av TSS fokuserar främst på barn i behov av särskilt stöd i sitt språktillägnande. Då forskning av barns tidiga användande av gester och Tecken visar att detta verkar gynna språkutvecklingen har vi i vårt arbete valt att formulera ett syfte i vilket vi strävar efter att undersöka pedagogers upplevelser av huruvida användningen av TSS kan fungera som en stödjande och språkutvecklande metod för alla barn i förskolan. För att undersöka detta har vi utgått från två forskningsfrågor: Hur upplever pedagoger arbetet med TSS i verksamheten? Hur upplever pedagogerna TSS som metod för alla barns tillägnande av språk? För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på fyra förskolor i Norrbotten vilka jobbar aktivt med TSS i verksamheten.

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är Tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 Tecken..

Följande studie handlar om tvåspråkighet och syftar till att öka förståelsen kring tvåspråkiga barns språkliga värld. Empiri har samlats in från både videoobservationer och stimulated recall intervjuer med två arabisktalande barn i Sverige. Resultatet visade att tvåspråkighet är en tillgång snarare än ett hinder och att det också är något helt normalt i tvåspråkiga barns värld. Tvåspråkiga individer har kapacitet att lära sig och kommunicera på mer än ett språk. Att kodväxla mellan olika språk behöver inte betyda brist på förmåga att skilja mellan språken ? det kan vara ett hjälpmedel och ett Tecken på en välutvecklad språkförmåga.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barn uppfattar ljudeffekter i den, för uppsatsen, specialskrivna radiosagan Ninjas Detektivbyrå. Om ljudeffekter på något sätt kan medföra att barnen uppfattar fler detaljer, om specifika ljudeffekter kan bidra till en mer enhetlig distinktion av Tecken och hur den dramaturgiska strukturen möjligen förtydligas när dialogen kombineras med ljudeffekter. Detta har undersökts med hjälp av två grupper med barn som fått höra varsin version av stimulimaterialet, den ena med ljudeffekter och den andra utan ljudeffekter, samt kvalitativa samtalsintervjuer med sin grund i teorier kring semiotik, klassisk dramaturgi och ljudeffekters påverkan på publiken. Undersökningen visar att deltagarna som lyssnade på versionen med ljudeffekter kan ha uppfattat fler detaljer, förstått Tecken mer entydigt och kan redogöra för större delar av händelseförloppet jämfört med deltagarna i gruppen som lyssnade utan ljudeffekter..