Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Vårt syfte med denna studie var att ta reda på hur några förskollärare tänker kring användningen av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att främja barns språkutveckling och kommunikation. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställningar: ?Hur ser några förskollärare på användningen av TAKK?? och ?Hur anser några förskollärare att TAKK gynnar språkutvecklingen och kommunikationen hos barn??. Genom en kvalitativ hermeneutisk studie och halvstrukturerade intervjuer har vi fått ett resultat som tyder på att TAKK är ett extra verktyg och en språkförstärkare som väcker barns nyfikenhet att utforska språkets mångsidighet. Men för att kunna arbeta med TAKK på ett effektivt sätt är utbildning nödvändig för att skapa en grund att utgå ifrån.

Akuta buksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker vård. Ett stort antal möjliga tillstånd kan ge upphov till besvären och symtombilden varierar. Det som är gemensamt för samtliga tillstånd är att det orsakar en besvärande smärta av olika grad och omfattning. Smärtlindring till denna patientkategori har historiskt alltid varit restriktiv på grund av att den ansetts dölja viktiga kliniska tecken och försvårar diagnostisering. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva betydelsen av tidig smärtlindring med opioider vid akut buksmärta. Metoden var en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar.

Antalet anmälningar om dåligt bemötande inom den svenska hälso- ochsjukvården är konstant högt. Patientnämnderna, vilka mottar dessa klagomål,lämnar årligen en rapport till socialstyrelsen. De rapporter som socialstyrelsenhar fått in visar tecken på att anmälningarna på senare tid också ökar. Att sompatient få ett dåligt bemötande kan påverka deras upplevelse av och syn påvården. Syftet med den här studien var att undersöka patientens upplevelse avdet bemötande han får av sjuksköterskan på en akutmottagning.

Bakgrund: Antalet personer som lever med hiv ökar såväl i Sverige som globalt. Hiv är en sjukdom som associeras med ett socialt oacceptabelt beteende och är brett stigmatiserad. Hiv-relaterat stigma och diskriminering är påtagligt i hela världen och skapar hinder för prevention, god vård, behandling och stöd. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hiv-positivas upplevelser av stigma och stigmatisering inom sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa och tre kvantitativa studier utfördes.

Syftet med detta arbete är att underlätta hur man skall gå tillväga när man som polisman ska avgöra om skälig misstanke föreligger vid ringa narkotikabrott. Vi vill även försöka förklara begreppet skälig misstanke. Detta för att underlätta arbetet mot ringa narkotikabrott som vi snart kommer att ställas inför. För att få svar på vår frågeställning har vi läst utlåtanden från JO, förarbeten till narkotikastrafflagen, samt kommentarer till Rättegångsbalken. När man som polisman skall göra bedömningen om skälig misstanke föreligger är det viktigt att man inte enbart tittar på subjektiva omständigheter som t ex att personen i fråga är en känd missbrukare eller påträffas i narkotikasammanhang.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att flickors mobbning är mer subtil.

En studie som är baserad på intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien är att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvårigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken på koncentration och koncentrationssvårigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen på diagnos fram. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio pedagoger i olika yrkesgrupper.

Denna uppsats är en kritisk ideologianalys av den liberala frihetssynen utifrån feministisk teori. Som empiriska exempel har vi tagit sexualiseringen av det offentliga rummet och mer specifikt reklamens objektifiering av kvinnan och åtföljande diskussion om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Reklamens objektifiering av kvinnan inskränker på kvinnors reella frihet att definiera sig själva som individer och att vara fria från könsdiskriminering, en inskränkning som osynliggörs inom den liberala frihetssynen genom dess betoning på individen. Den feministiska kritiken framför mer användbara verktyg för att analysera det strukturella förtrycket av kvinnan och vi har utifrån en mer enhetlig syn på frihet med bas i Maccallums frihetsdefinition påvisat att inskränkningar i individers/gruppers frihet kan leda till större frihet för flertalet. Vem friheten är till för, dess innebörd och utformning kan således inte fastställas en gång för alla utan är en process som sker genom kontinuerliga avvägningar mellan olika individers och gruppers intressen.Nyckelord: Liberalism, frihet, förtryck, feminism, reklam.Antal tecken: 69 421 (inklusive blanksteg).

Vid dragprovning av lödningar framkom att i många fall är kopparledningen svagare än själva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett område under pinnlödningarna. Medelvärdet på martensitlinsens storlek beräknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. På grund av att grundmaterialet påverkas bör pinnlödningar sättas minst 10 mm från varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken på försämrad kvalitet med avseende på lägre hållfasthet eller ökad martensitbildning.

Vid dragprovning av lödningar framkom att i många fall är kopparledningen svagare än själva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett område under pinnlödningarna. Medelvärdet på martensitlinsens storlek beräknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. På grund av att grundmaterialet påverkas bör pinnlödningar sättas minst 10 mm från varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken på försämrad kvalitet med avseende på lägre hållfasthet eller ökad martensitbildning.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse beröring har i vård och omsorgav personer med demenssjukdom. Ett annat syfte var att granska kvalitén av urval och bortfalli de inkluderade artiklarna.Metod: Metoden var en beskrivande litteraturstudie där resultatet baserades på 13vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes idatabaserna Pubmed, Medline, Cinahl och Psycinfo.Huvudresultat: Hos personer med demenssjukdom bidrar fysisk beröring till lugn och ro,under och efter behandling somnar många vilket är ett tecken på avslappning och bidrar i sintur till en bättre kvalitet på sömnen i helhet. Fysisk beröring bidrar även till förbättring avvardaglig smärta. Hos personer med beteenderelaterade symtom bör fysisk beröring gesförsiktigt.

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning.