En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Vi har inledningsvis i denna uppsats utrett begreppen corporate identity, corporate image och corporate reputation för att förse läsaren med verktyg som är nödvändiga för att förstå problemet. Vi har kommit fram till att det kan råda stora skillnader mellan ett varumärkes identitet och image. Barriärerna mellan identitet och image är relationer, referensgrupper, sociala hinder, livsstil, kultur, symbolisk kommunikation, fördomar och ointresse. Genom citat från konsumenter har vi dragit slutsatsen att det finns barriärer som blockerar kommunikationen mellan företag och konsument. Genom empiriska undersökningar har vi bekräftat dessa och upptäckt ytterligare barriärer.

Trots all forskning som är gjord inom området postoperativ smärta, kvarstår det faktum att många patienter upplever otillfredsställelse i sin smärtlindring. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera aktuell forskning om vad som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning vid postoperativ omvårdnad. Studien har genomförts som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som tydligt beskriver de områden som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning: (1) patientens sätt att visa smärta, (2) patientens uttalande, (3) erfarenhetsbaserad bedömning och (4) rådande normer. När sjuksköterskan smärtbedömer vägs ofta flera av dessa kategorier in, genom att man utefter tidigare erfarenhet observerar den generella framtoningen, i kombination med patientens vitala tecken.

I denna kvantitativa studie redovisas resultat från en enkätundersökning som skickades uttill gymnasielärare verksamma vid tidpunkten i Östersunds kommun. Genom att endastanvända gymnasielärare som respondenter kunde en annan professions perspektiv påanmälningsplikten belysas än socialtjänstens perspektiv. Utifrån den låga svarsfrekvensen istudien kunde endast tendenser utläsas. Tendenser i studien visade att en majoritet avlärarna hade sett ett barn fara illa men det var få som hade anmält. En slutsats utifrånstudien var att lärare ibland inte anmäler misstänkta fall eftersom de först och främst villhjälpa barnet själva utan att anmäla.

I denna studie är syftet att undersöka hur och varför pedagoger tillämpar ett inkluderande arbetssätt av förskolebarn med hörselnedsättning. Detta görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv där språk och interaktion anses grundläggande för lärande. För att kunna svara på forskningsfrågorna har observationer samt intervjuer utförts. Utifrån resultatet kan vi se att ett frekvent användande av tecken och förstärkning är av stor vikt för att kunna inkludera barn med hörselnedsättning och ge dem samma förutsättningar att ta del av sammanhanget som övriga barn. I resultatet går att utläsa miljöns påverkan och hur den utnyttjas i utformningen av verksamheten för att anpassas till de enskilda individernas förutsättningar.

Cirka 150 000 personer drabbas av Alzheimers sjukdom i Sverige och en stor del av dem vårdas av sina närstående. Sjukdomen förändrar livssituationen både för den drabbade och för dennes familj. Syftet med studien har varit att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en Alzheimerssjuk person, tolkat i ljuset av copingteorier, för förståelse av hur närstående lättare kan hantera svårigheter. Metoden utgår från en kvalitativ ansats med induktiv tematisk analys för biografier och analytisk induktion för intervju. I resultaten synliggörs närståendes förnekande vid tidiga tecken på sjukdomen, men sjukdomens ökande försämring leder så småningom till accepterande av sjukdomen.

Hästar är flockdjur som (enligt de flesta) har en tydlig dominansstruktur, i alla fall när resurserna är begränsade. För att människan ska kunna lita på hästen och få hästen att lita på en och lyda ens kommandon, måste även människan passa in i hästens flock. Hästens perception och kommunikation har studerats, liksom människans sätt att visa dominans mot varandra. Studien har visat att det inte fungerar att vara dominant mot hästen på samma sätt som vi är dominanta mot andra människor, när det gäller att få hästen att lyda. Hästen tolkar antagligen inte våra dominanstecken så som vi önskar.

SammanfattningSyftet med rapporten var att ta reda på hur förskolan anpassar lärandesituationer för barn i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) samt hur AKK används vid naturkunskapsundervisning. Metoderna för rapporten är observation och intervjuer. Jag sökte information via Internet, litteratur och rapporter. Huvudresultatet av rapporten visar att förskolan arbetar med tecken som stöd, objekt, gester, ord, bilder, sinnen och Karlstadmodellen. Undervisning sker i naturliga situationer och enskilt barn ? pedagog.

Under senare tid har trycket på företag från statliga organ, media och vanliga medborgare vad gäller socialt ansvar ökat. Detta har medfört ett ökat intresse från företag världen över vad gäller sociala frågor och företagens egna ansvar gentemot dessa. Vår undersökning var en dokumentanalys av Sveriges tjugo största börsnoterade företag och dess retorik kring corporate social responsibility (CSR). Genom att använda Porter och Kramers teori om strategisk CSR har vi därefter undersökt hur retoriken kring företagens CSR arbete har förts kring frågor som behandlar strategisk alternativt kosmetisk CSR. Genom att kontrollera hur dessa företag valt att föra fram sitt CSR arbete i årsredovisningar och CSR rapporter har vi dragit slutsatsen att det finns mycket arbete kvar att göra för majoriteten av företagen.

Teckenspråket är ett visuellt språk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för språket är handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt på sitt modersmål. Tidigare har de i många situationer varit hänvisade till sitt andraspråk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten på kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckenspråket viktiga faktorerna får tillräckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur väl vi lyckats motivera eleverna till eget skrivande genom varierade och kreativa skrivövningar. Denna undersökning har bedrivits vid två olika skolor med elever i årskurserna 3?4 och vi kallar dessa för A och B. Klass A bestod av 20 elever och klass B av 24 elever. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder, i form av enkäter och intervjuer.

Socialtjänsten har organiserats utifrån en 65-årsgräns vilket innebär att alla människor som är över 65 år och som är i behov av samhällets sociala omsorg tillhör äldreomsorgen. Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsättning. Vi har intervjuat tio biståndshandläggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och använde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och ålderism.Vårt resultat stödjer den bild som forskningen visar, biståndshandläggningen är en normativ praktik som utgår från en schablonartad och stereotyp bild av den äldre och äldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsättning blir inom biståndshandläggningen en avvikelse som därmed inte passar in i mallen. De äldre med psykiska funktionsnedsättningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgång till.

Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll..

Abstract1994 trädde NAFTA i kraft, ett frihandelsavtal mellan Kanada, USA och Mexikosom varit föremål för en intensiv debatt mellan dess förespråkare ochmotståndare. Vi har i vår studie valt att uppmärksamma två sfärer i detmexikanska civilsamhället, som på olika sätt uttryckt kritik mot NAFTA. Dessa ärdelar av zapatiströrelsen samt nätverket RMALC (Mexican Network On FreeTrade). De aktuella delarna av zapatiströrelsen är EZLN (Ejército Zapatista deLiberación Nacional) och den civila FZLN (Frente Zapatista de LiberaciónNacional). Genom att använda oss av begrepp från framför allt neogramscianskteoribildning har vi diskuterat hur motstånd mot neoliberal globalisering kanuppstå och artikuleras.

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som används i det didaktiska arbetet med barns språkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande språkutveckling, samt hur arbetet med språkutveckling kan läggas upp i en barngrupp. Metoden som användes var en kvalitativ forskningsansats där intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgångspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och två pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns språkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de även har kunskap om hur barn utvecklar språk. De måste dessutom känna till tidiga tecken på avvikande språkutveckling, samt på vilka sätt de kan stödja barn i behov av särskilt stöd för att tidigt sätta in rätt insatser..

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med barn med autism. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med nio informanter undersöks vilken syn pedagoger har på sin egen roll vid mötet med barn med autism samt vilka metoder de använder i deras arbete.Uppsatsen innefattar ett resonemang om en skola för alla, exempel på vilka pedagogiska metoder och arbetssätt som kan användas i arbetet med barn med autism samt vilka saker som pedagoger bör ta i beaktning vid mötet med dessa barn. De utgångspunkterna är sociokulturella perspektivet, Bronfenbrenners utvecklings-ekologiska teori samt variationsteorin.Resultatet av undersökningen visar att TEACCH och användning av tecken är de vanligast förekommande arbetsmetoderna. I pedagogers syn på deras möte med barn med autism är tydlighet, lyhördhet, ständig bekräftelse och stöd till barnen vid problem viktiga inslag i arbetet. Det som saknades i arbetet är fler alternativ till verbal kommunikation samt arbete med att utveckla känslor hos barn med autism..