En debatt har förts under de senaste åren kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmågan att subtrahera är svårare för elever att erövra, jämfört med förmågan att addera. Detta är en intervjustudie som bygger på analys av 42 elevtest och nio påföljande intervjuer med elever i årskurs två. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna är då barn i årskurs två lär subtraktion med hjälp av skriftliga räknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att lära subtraktion med skriftliga räknemetoder.

Detta examensarbete handlar om det tätortsnära skogsområdet Stadsliden, en knapp kilometer från Umeå stadskärna. Syftet med denna studie är att undersöka attityder och besöksmönster som är kopplade till Stadsliden och hur området kan anpassas bättre till besökarnas önskemål med lämpliga förvaltningsåtgärder så som skogsskötsel, planering och information. Studien utfördes genom en enkätdel riktad till de närboende samt kompletterande kvalitativa intervjuer med olika intressenter. Totalt har 206 respondenter i åldrarna 17 till 85 år deltagit i enkätstudien och dessutom har åtta kompletterande intervjuer utförts. I de kompletterande intervjuerna deltog en idrottslärare för låg- och mellanstadiet, en idrottslärare för högstadiet, en förskollärare, en lärare i svenska för invandrare, en medlem i den lokala orienteringsklubben Umeå OK, ungdomsskidtränare för Täfteå IF, en medlem i gruppen ?Hundparken 2200? och en rullstolsburen medlem i föreningen Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder (DHR).

Detta examensarbete har undersökt hur muntlig kommunikationsängslan, eller med andra ord en hög grad av nervositet i samband med muntlig kommunikation, ter sig för ett urval av elever på högstadiet. Kommunikationsängslan som forskningsobjekt har beskrivits för att i studien kunna definieras innan genomförandet av undersökningen och analysen av resultatet. Forskningsöversikten har också beskrivit de olika kommunikativa situationer som elever ställs inför i dagens skola. Syftet med studien har varit att undersöka elever i högstadiets nionde årskurs och deras självrapporterade kommunikationsängslan vid muntlig kommunikation. Metoden som användes var en enkätundersökning, där resultatet analyserades utifrån respondenternas kön och det betyg de hade i svenska eller svenska som andraspråk.

- En granskning av Kairos Future. I Säffle sparar kommunen pengar genom att släcka var tredje gatlykta utanför centrum och tänker flytta delar av gymnasieskolan till Åmål. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen på ett pågående visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Abstrakt Titel: Kommunikationens roll vid implementering av Balanserat Styrkort -En studie om förbättrad kommunikation vid implementeringen Författare: Cecilia Dorbell, Emelie Carlsson och Lotta Norrena Handledare: Katrin Franander Institution: Institutionen för Industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Den här studien syftar till att förbättra samt ge en större förståelse för kommunikationen vid implementeringen av balanserade styrkort. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie och undersökningen baseras på intervjuer gjorda bland fyra kommunala bolag i Sverige. Slutsatser: Studien leder fram till att ett samband identifieras mellan kommunikation, motivation och måluppfyllelse, samt mellan kommunikation, kultur och lärande. Detta samband kan användas för att förstå och förbättra kommunikationen vid implementering av balanserat styrkort. .

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts..

Syftet med detta arbetet är att göra en handledning till lärare hur de kan arbeta med anorexi och bulimi i skolan, dvs förebyggande, upptäckande och bemötande. Jag har gjort en litteraturstudie där jag inriktar mig på litteratur som behandlar anorexi och bulimi ur många olika perspektiv. Litteraturen jag har valt är i första hand av den informerande karaktären och i de flesta fallen skrivna av läkare eller psykologer som har lång erfarenhet av att jobba med patienter som har anorexi eller bulimi. Jag har även intervjuat skolsköterskor. Vad jag kom fram till är att lärare kan förebygga ätstörningar uppkomst på många olika sätt.

Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning. Metod: Författarna gjorde en kvalitativ intervjustudie på en akutmottagning. Materialet analyserades inspirerade av Graneheim och Lundmans modell.

Uppsatsen handlar om planinstrumenten tätortsstudie, fördjupad översiktsplan och detaljplan. Syftet med uppsatsen är att undersöka om tätortsstudien som planinstrument är ett alternativ till den fördjupade översiktsplanen som kan göra planprocessen enklare eller snabbare. Samt om detaljplanen kan på ett effektivt sätt hantera samma frågor och problem som en tätortsstudie och fördjupad översiktsplan. Uppsatsens forskningsdesign är fallstudie, fallet som valts är Hälleviksstrand, Orust kommun. Metoderna som använts är dokumentstudie, kvalitativ innehållsanalys och intervju.

Examensarbete handlar om öppningsbara tak till uterum. Flera alternativ har undersökts, en av dessa har vidareutvecklats. Resultatet är en otestad lösning på den problemställning som presenterades av Målerås Mekaniska AB..

Denna studie syftar till att undersöka mottagningsmiljön i några av socialkontorens väntrum inom Göteborgs Stad och hur utformningen av miljön påverkar mötet mellan klient och det myndighetssystem som socialtjänsten utgör. Studien granskar väntrummens utformning och interiör samt interaktioner mellan besökare och myndighetsutövare genom deltagande observation. Analysen sker med hjälp av ett reflexivt förhållningssätt till kunskapsframställning där empiri och slutsatser tolkas genom en abduktiv ansats. Fältstudierna baseras på en mikroetnografisk metod som genomfördes under åtta dagar, varav sex dagar ägnades åt djupstudier på tre utvalda socialkontor. Analys och resultat tolkas genom teorier om makt, skam och stigma.

Utvecklingen av teknik och tekniska hjälpmedel har lett till att det finns fler sätt att lära ut på än de traditionella klassrumslektionerna. Studenterna behöver inte vara bundna till en specifik tid eller plats, när lärandet kan göras mobilt. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studenter vid distanskurser upplever att kommunikationen fungerar samt vilka för- och nackdelar de finner. Åtta intervjupersoner har intervjuats i arbetet och de utförda intervjuerna har transkriberats och tolkats. Det framkom att intervjupersonerna till största del använde e-mail och icke-verbala chattar för att kommunicera med varandra och med lärare.

Vi har genomfört en praxisnära forskning där syftet var att kartlägga vilka aspekter som är kritiska för att kunna positionera sig med hjälp av en karta. Syftet var också att identifiera vilka olika kunskapsnivåer som finns i en klass i årskurs 7. Studiens metod utgår ifrån delar av learning study som har variationsteorin som grund kombinerat med delar av fenomenografin som forskningsansats. Studien genomfördes på en grundskola i Skåne i en klass i årskurs 7 med 26 elever. För att undersöka vilka kritiska aspekter som finns i klassen har vi genomfört fokusgruppintervjuer, test i form av linjeorientering, skriftliga reflektioner av linjeorienteringen samt observationer.

Syftet med vårat examensarbete var att med en alternativ undervisningsform öka intresset, förståelsen och kunskaps inhämtningen hos eleverna. En annan del av syftet var att för egen del få ökade kunskaper om hur man kan gå tillväga för att förbättra studieresultaten och intresset hos en större andel av eleverna. Metoden som vi använde var att jämföra resultaten i våra grupper, från två skolor, med en referensgrupp både på avsnittet optik och ett annat referens avsnitt. Vi ville även kontrollera elevernas attityd till vårt arbete med en enkät. Resultatet som vi fick fram efter att ha genomfört undervisningen i grupperna var att de hade gjort en liten förbättring i resultat på proven, men deras attityd till hur de tyckte att de hade lyckats visade en svag försämring.