Juvereksem är hudskador hos mjölkkor lokaliserade vid juvrets främre anfästning till bukväggen och/eller klyftan mellan de främre juverfjärdedelarna. Det har tidigare inte gjorts några prevalensstudier avseende juvereksem i Sverige och det är oklart varför juvereksem utvecklas, även om bidragande riskfaktorer har presenterats i studier från utlandet. Syftet med denna studie var att ta reda på hur vanligt juvereksem är inom en region i Sverige samt att få en bättre bild av vad som avgör om en kor får juvereksem eller inte. I studien ingick 30 mjölkkobesättningar från Östergötland med mjölkgrop. Prevalensen juvereksem uppmättes till 18,4 % bland de 1083 kor som ingick i studien. Prevalensen per besättning varierade mellan 0 och 39 % och var i medel 16 %.

Bakgrund Vistelsetiden på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades där män i större utsträckning än kvinnor hade en vistelsetid kortare än fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det är en skillnad i vistelsetid mellan män och kvinnor på akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrån kriteriet att de arbetade på en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. Två olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Denna uppsats handlar om hur isländska ortnamn återges i svenskatexter. Särskilt fokus har lagts på de svenska exonymerna ?ortnamnsformer som till sin skriftbild avviker från de lokala ortnamnen,endonymerna, på fler sätt än enbart genom annorlunda bruk avdiakritiska tecken och/eller utbyte av de för svenskan främmandebokstäverna ð, þ och æ. Ortnamnsformer som är identiska medendonymerna sånär som på bruket av diakritiska tecken och/elleråtergivandet av de tre ovan nämnda isländska grafemen kallar jagpseudo-endonymer.Som empiriskt material har isländska ortnamn ur arton verk frångenrerna sagaöversättningar, nutida romaner och resehandböckersammanställts och analyserats. Även isländska geografiska namn iNationalencyklopedin, som har kallats det närmaste svenskan har enrikslikare för formval och stavning av utländska ortnamn, har tagits medi studien.Variationen i ortnamnsbruket inom och mellan genrerna är stor.Generellt sett är försvenskningar av ortnamnen vanligare isagaöversättningarna medan de isländska endonymerna oftare används iöversättningar av modern skönlitteratur.

Föreliggande studie syftar till att med hjälp av interaktionsanalys utifrån CA-principer (Conversation Analysis) undersöka interaktion i logopedisk gruppbehandling för barn med språkstörning samt att undersöka huruvida behandling implementeras i hemmiljö. Interaktion mellan såväl barn, logopeder som vårdnadshavare belyses. Materialet i föreliggande studie samlades in på en logopedmottagning i södra Sverige samt i deltagarnas hemmiljö. Totalt filmades sju behandlingstillfällen, fördelat på två olika grupper. Fem behandlingstillfällen filmandes från en av grupperna varav de resterande två spelades in i den andra gruppen.

Ända sedan handeln med finansiella instrument utvecklades under början av 1900-talet har problematiken kring insiderhandel existerat. Denna problematik bottnar i att personer med ett informationsövertag, dvs. insiders kan enligt vissa tidigare utförda studier generera abnormala avkastningar vid exempelvis aktiehandel. Oenigheten på detta forskningsområde är relativt stort. Det skulle därför vara intressant att titta på möjligheterna till abnormal avkastning genom att replikera insiders köp- och sälj transaktioner på den svenska aktiemarknaden.Denna studies frågeställning formuleras således; Kan utomstående investerare generera abnormal avkastning genom att replikera insiders köp- respektive sälj transaktioner på Stockholmsbörsens Small Cap lista?För att svara på denna frågeställning genomfördes en kvantitativ studie innehållande 60 stycken bolag noterade på Stockholmsbörsens Small Cap lista.

Mastit (juverinflammation) är en mycket vanlig sjukdom hos mjölkkor som orsakar mjölkproducenterna stora ekonomiska förluster genom nedsatt produktion och mjölkkvalitet och representerar en avsevärd antibiotikaanvändning. Klinisk mastit (KM) ger synliga symtom som t.ex. juversvullnad. Den vanligaste formen är dock subklinisk (tyst förlöpande) mastit (SKM) som är en utmaning för mjölkproducenten eftersom den är svår att upptäcka och behandla. Kor med SKM har inga synliga symtom men förhöjda celltal i mjölken vilket är ett tidigt tecken på mastit.

Bakgrund Vistelsetiden på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades där män i större utsträckning än kvinnor hade en vistelsetid kortare än fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det är en skillnad i vistelsetid mellan män och kvinnor på akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrån kriteriet att de arbetade på en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. Två olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Bakgrund Vistelsetiden på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades där män i större utsträckning än kvinnor hade en vistelsetid kortare än fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det är en skillnad i vistelsetid mellan män och kvinnor på akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrån kriteriet att de arbetade på en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. Två olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

De senaste decennierna har stora samhällsförändringar skett för att förbättra situationen för människor med psykisk ohälsa. Trots detta riskerar personer med psykisk ohälsa genom fördomar både av andra och sig själv att hamna i ett socialt utanförskap. Psykos är ett samlingsnamn för symtom där verkligheten förändras genom exempelvis hallucinationer eller vanföreställningar. Cirka 70 000 personer i Sverige har någon gång vårdats i psykiatrisk slutenvård för psykossymtom. Personer med psykos upplever att de kan känna en förändring av jaget och förlora kontrollen över vem de är.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primära uppgiften är inte att bota. Den är att lindra samt göra patientens sista tid i livet så bekväm som möjligt. Palliativ sedering är en delvis ifrågasatt behandlingsmetod, men som ändå är vedertagen inom svensk och internationell sjukvård. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vård i livets slutskede.

I feministiska studier är man inte sen med att påpeka att olika typer av kvinnligheter bäddar olika mycket för framgång i samhället. Trots att manligheten rimligen bör vara lika komplicerad talas det sällan om mannen på samma sätt vilket har lett till att många män känt sig knutna till en mansroll de finner svår att leva upp till. Vilken är denna eftersträvansvärda mansroll och vem är egentligen kapabel att uppnå den? Det är dessa funderingar som gjort mig nyfiken på maskulinitetsforskning och som ligger till grund för uppsatsens syfte. Jag har i uppsatsen utgått från att manlighet är en myt för att sedan studera hur denna myt kan tänkas ha konstruerats och omkonstruerats genom åren.

Varje år drabbas ungefär 1000 individer av leukemi, en cancerform som drabbar blodet. Knappt hälften av dessa får diagnosen akut leukemi (AL). Patienterna får under lång tid genomgå många smärtsamma behandlingar där biverkningar och symtom upplevs som oerhört påfrestande. Fatigue (trötthet), matleda och infektionsbenägenhet är ofta förekommande. Även om sjukdomen drabbar många varje år så uppmärksammas den inte i lika stor grad som andra cancerformer, som till exempel prostatacancer eller bröstcancer.

Bakgrund:Under de senaste decennierna har det skett en förändring med minskadsvårighetsgrad av symtom och en minskad dödlighet vid stroke. Termen ?minor stroke?används för patienter med milda neurologiska handikapp. Inom hälso- och sjukvården görsbedömningen att dessa patienter inte har funktionsnedsättningar och förväntningarna är attde ska återhämta sig snabbt. Detta är den vanligaste stroke diagnosen men ändå den som fårminst uppmärksamhet både kliniskt och vetenskapligt.Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva patienters erfarenhet efter minor stroke.Metod:Kvalitativ ansats med intervju som insamlingsmetod.

Syfte och mål: Syftet var att modifiera och utvidga det generiska instrumentet ?Postoperative Recovery Profile? (PRP) för att utvärdera återhämtningen efter kranskärlsoperationer (Coronary Artery Bypass Grafting (CABG)). Bakgrund: Efter en kranskärlsoperation riskerar patienterna att drabbas av en mängd olika postoperativa symtom. Goda kunskaper om återhämtningsprocessen är en förutsättning för god omvårdnad. Vi kunde inte finna något procedurspecifikt instrument för utvärdering av de postoperativa symtomens omfattning och varaktighet efter denna typ av operation. Design: För att utveckla ett procedur-specifikt instrument i form av ett frågeformulär användes en kvantitativ design. Metod: Det generiska instrumentet PRP innehållande 19 punkter, modifierades och utökades med procedur-specifika symptom som identifierades genom en litteraturöversikt. Innehållsvalideringen genomfördes med sjukvårdspersonal (n = 15), inneliggande patienter (n = 12) och polikliniska patienter (n = 4).