Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning.

Den här uppsatsen har behandlat religionsfrihet utifrån Regeringsformen (1974:152) 2 kap, och den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) artikel 9(1-2). Religionsfriheten definieras enligt EKMR artikel 9 som en frihet att få att ?utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsutövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor?Religion och religionsutövning är mycket mer begränsad än vad lagtexterna kan ge uttryck för. Vissa religiösa tecken som kan anses som självklara rättigheter, som exempelvis slöjan och korset är inte alls garanterade skyddet enligt EKMR Artikel 9, tvärtom är det även fritt för staterna att begränsa och förbjuda dessa. Syftet med uppsatsen har varit att klargöra för lagens syn på den muslimska slöjan angående religionsfrihet samt att reda ut eventuella missförhållanden om den.Bärandet av slöja är en form av religionsutövning.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger anser att de arbetar med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och vad förskollärarna har för åsikt om TAKK. Studien är en kvalitativ undersökning utifrån en fenomenologisk teori. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. I studien har sju förskollärare på tre olika förskolor intervjuats. Resultatet som kom fram var att alla var positiva till TAKK och det kom även fram att pedagogerna använder sig av TAKK i verksamheten olika alltifrån nästan ingenting, till att använda sig av TAKK alltid under den dagliga verksamheten allt beroende på behovet att teckna till barn i behov av särskilt stöd.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Syfte: Att finna en metod, enkätform som kan upptäcka tidiga tecken på stressutlöst utmattningsreaktion. Metod: En grupp på 19 personer följdes med en återkommande månadsenkät innehållande 8 frågor under 4 månader. 14 personer kunde fullfölja studien. Vid både studiestart och avslutning gjordes en undersökning med 2 andra väl validerade metoder. (GHQ 12 samt SHC) Avslutningsvis fick gruppen utvärdera månadsenkäten.

Studien har syftat till att undersöka samband mellan samsjuklig psykologisk problematik och katastroftänkande hos ungdomar utifrån ett transdiagnostiskt perspektiv. Katastroftänkandets roll för förändring av social ångest och depressiva symtom undersöktes utifrån en studie av internetbaserad KBT-behandling mot social fobi (N=18).  Resultatet indikerar att ungdomar med hög initial nivå av katastroftänkande har större reduktion av depressiva symtom än ungdomar med låg nivå av katastroftänkande. Detta talar för att hänsyn bör tas till grad av katastroftänkande vid utformning av behandling för personer med social fobi, särskilt vid samsjuklighet med depression. Kopplingen mellan katastroftänkande och samsjuklighet undersöktes utifrån en tvärsnittsstudie av gymnasieungdomar (N=713).  Resultatet visar på en koppling mellan katastroftänkande och social rädsla, sömnproblematik och nedstämdhet..

Syftet är att beskriva och analysera förskollärarnas uppfattningar om hur Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation (GAKK) påverkar barnets kommunikativa förmåga och hur detta påverkar barngruppen. Detta är en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk teori där halvstrukturerade intervjuer samt en observation har använts som metod. Under denna studie intervjuades fyra förskollärare via mejlkontakt. Det genomfördes även en observation på en förskola. Resultatet visar att TAKK och GAKK bidrar positivt till barns kommunikativa utveckling samt för barnens respekt och förståelse för att alla är olika.

Den psykiska ohälsan hos ungdomar är hög, dessutom är samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgår från att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar är en sådan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvärsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social ångest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mättillfälle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

Patienter med förmaksflimmer finns inom alla områden i hälso- och sjukvården och allmänsjuksköterskan kommer troligen att träffa på dessa i sitt yrke. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med förmaksflimmer samt vilket kunskapsbehov de har angående sin sjukdom. Metoden är en litteraturstudie enligt Goodmans (1993) sju steg. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell rörande dagligt liv ? funktionellt hälsotillstånd används som teoretisk referensram.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera postoperativ smärta hos barn och vilka omvårdnadsåtgärder som är adekvata vid smärthantering Metod: Artiklarna till denna studie är sökta i databasen Medline via Pub Med. Totalt 18 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Barn hade svårigheter med att uttrycka (dvs. sätta ord på) och särskilja vilka symtom som var de mest besvärande för dem under den postoperativa perioden. Gråt, skrik, jämmer och gnäll, verkade vara relaterade till barnens oförmåga att prata om smärta.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken sorts maskulinitet som Jack Sparrow i filmen Pirates of the Caribbean ? Svarta pärlans förbannelse representerar. Uppsatsen bygger på Robert W. Connells maskulinitetsteori med fokus på den hegemoniska maskuliniteten. Vårt urval består av tre scener i filmen Pirates of the Caribbean ? Svarta pärlans förbannelse.