I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vänner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, från deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som går i gymnasiesärskola har undersöks hur de såg på sin barndom, uppväxt, familjerelationer, kamrater och den egna självbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrån E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nästan alla hade en bra relation till sina föräldrar.

Hård, Anneli (2007). Kompensatoriska hjälpmedel i en skola för alla ? Specialpedagogers kunskap om och inställning till tekniska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. (Adaptive and assistive technologies in a school for all- special educators knowledge of and view on technical assistant means for students in reading- and writingdifficulties ) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte är att undersöka specialpedagogers kunskap om och inställning till kompensatoriska hjälpmedel samt att i ljuset av målet ?en skola för alla? analysera användandet av dessa hjälpmedel.

För att främja målet om hållbar utveckling krävs det att alla samarbetar både nationellt och internationellt. I miljörätt har alla en viktig roll att fylla för att säkerställa rätten till en hälsosam och godtagbar miljö. Då är det viktigt att alla får komma till tals eftersom det bäst främjar miljöskyddet. Syftet med denna uppsats har därför varit att utreda vilka möjligheter enskilda och miljöorganisationer har till deltagande i miljöbeslutsprocesser. Frågorna har klarlagts med utgångspunkt från svensk lagstiftning samt rättsakter från internationellt- och europeiskt håll.

Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov.

Syftet med vårt examensarbete är att utifrån pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. Våra frågeställningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan påverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den Närmaste utvecklingszonen, ålderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svårigheter i samspel.

SammanfattningI Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans ? och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland.I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden.

Brommaplan är en viktig trafiknod i Stockholm i stort behov av upprustning. I andra jämförbara förorter har gallerian en dominerande position. Till skillnad mot innerstadens torg flankeras alla förorters (de av staden utnämda till s.k. "tyngdpunkter") torg av en galleria. Alla.

För att nå ut med konsten till Uppsalas befolkning ska det nya konstmuseet bli tillgängligt och inbjudande. Placerad vid Fyrisån, på gränslandet mellan Uppsalas stadskärna, industriområdet och stadsparken, är den synlig och lätttillgänglig från alla håll och lyfter ett område som tidigare bara har varit en plats människor passerar.Runt tomten finns flera större flöden av fotgängare och cyklister. Byggnaden placeras därför strategiskt för att inte blockera något gångstråk men samtidigt ta vara på dessa för att locka besökare. Utöver de befintliga stråken uppkommer även nya vägar; ytterligare en bro över Fyrisån som förbinder stadsträdgården med museét och genvägar över och igenom själva byggnaden.Projektets två ledord är tillgänglighet och upplevelse. Uppsalas konstmuseum ska vara en plats för alla och en plats som man gärna återvänder till.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. Vår utgångspunkt var det relationella perspektivet där pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsättningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal på skolan måste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever så att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsättningar.

Målet med uppsatsen var att se hur man producerar fram en reklamkampanj, framför allt hur man gör det för första gången samt hur retoriken kan bidra till ett lyckat koncept. Vilka förutsättningar krävs? Arbetar man på ett annorlunda sätt? Vilka medel använder man för att få en framgångsrik reklam? Detta har undersökts genom att intervjua personer som varit med och producerat den prisbelönta och världskända reklamkampanjen från IKEA  ?Drömkök åt alla? ur ett retoriskt perspektiv. Resultatet visar på en resa rätt i tiden  i hur man med ny teknik får fram något helt unikt..

Syftet med mitt arbete var att ta reda på pedagogernas syn på laborativ matematik i undervisningen, om de såg en kunskapsutveckling hos eleverna när de arbetade laborativt samt om de såg några fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrån tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna är alla ämneslärare i matematik och undervisar i ämnet i varierande årskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i någon utsträckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svårt att definiera då arbetsmetoden kan innehålla många olika saker.

Introduktion: Ofrivillig barnlöshet, infertilitet, är ett vanligt problem som uppträder i alla kulturer. I Sverige är ungefär 10-15 % av alla par drabbade och det samma gäller i övriga Västeuropa och Nordamerika. Det är ungefär lika vanligt med manlig som kvinnlig infertilitet och relativt ofta i kombination. Hos 10-15 % av alla infertila återfinns ingen orsak till infertiliteten. Idag är in vitro fertilisering, IVF, den vanligaste behandlingsmetoden vid alla typer av infertilitet.

Meningen med denna uppsats är att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla"..

Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna.

Denna C-uppsats behandlar ämnet adoptioner ur ett allmänt övergripande perspektiv utan någon särskild kärnfråga eller dylikt. Uppsatsen tar främst sikte på internationella adoptioner och vad som krävs vad för att få genomföra en sådan. Beträffande detta så har jag gått igenom alla de faser som man som adoptivförälder måste gå igenom för att få genomföra en adoption, alltifrån att man går igenom en lämplighetsprövning till att man tar kontakt med en adoptionsorganisation och genomför själva adoptionen. Socialtjänsten i hemkommunen har ochså en stor roll i adoptionsförfarandet och detta tas upp i ett kapitel. Uppsatsen som är skriven ur ett rättsligt perspektiv tar givetvis upp alla de svenska rättsregler som reglerar adoptioner samt även de internationella rättsregler (såsom konventioner) som finns.