Sökresultat:
426 Uppsatser om Teaterämnet - Sida 9 av 29
Om Jean Louis Desprez? teaterdekorationer och Gustaf III:s kulturpolitik
Inbjuden av Gustaf III, den franska teaterdekoratören, konstnÀren och arkitekten Louis Jean Desprez, i Sverige 1784-1804, förnyade teaterdekorationen pÄ Operan. Genom att analysera Desprez? teaterdekorationer med inspiration frÄn de abstrakta konstnÀrerna Mondrian, Malevich och Rothko, utvecklar uppsatsen ett nytt tolkningssystem som tillsammans med traditionell tolkning innebÀr en djupare tolkningsmetod. Detta visar att Desprez? teaterdekorationer var viktiga för Gustaf III:s kulturpolitik.
Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation
I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga
ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags
arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom
?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och
deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt
konsensus inom ?mnet.
I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras
finansiella prestationer.
Folklustspel = DÄlig Teater?
Arbetet Àr en kvalitativ litteraturstudie som undersöker hur den klassiska svenska arbetarlitteraturen behandlas i gymnasieskolans lÀroböcker. Materialet utgörs av textavsnitten om arbetarförfattare i tvÄ olika lÀroböcker som anvÀnds i litteraturundervisningen pÄ gymnasiet varav den ena textnivÄ- och stilmÀssigt verkar rikta sig till elever som befinner sig pÄ en nÄgot högre kunskapsmÀssig nivÄ. Studien visar att de bÄda lÀroböckerna har varierande sÀtt att framstÀlla genren arbetarlitteratur och sÀrskilt sÀrskiljande Àr det sprÄk och den pedagogiska stil lÀroboksförfattarna anvÀnder. Flera gemensamma beröringspunkter förekommer, sÄsom exempelvis den rika anvÀndningen av citat vilket verkar vara ett pedagogiskt grepp som syftar till att fÄnga kontentan av ett visst arbetarverk eller författarskap. Författarurvalet Àr likartat i de bÄda lÀroböckerna, och högst sannolikt inspirerat av den rÄdande kanon som presenteras i vedertagna litteraturhistorieskrivningar vilka utgörs av bl a lÀroböcker för högre eftergymnasiala studier.
"...det var bÀttre Àn teater, vanlig teater." : En receptionsstudie av den unga publikens upplevelser av sin delaktighet i mobiltelefondramat Antigones dagbok
Syftet med uppsatsen Àr att diskutera vilken delaktighet RATS Teater erbjuder sin publik i mobiltelefondramat Antigones dagbok och vidare visa pÄ hur publiken förvaltar denna delaktighet under förestÀllningstillfÀllet.I uppsatsens första del görs en semiotisk tolkning av förestÀllningens visuella och audiella teckengrupper. I uppsatsens andra del görs en receptionsstudie med den unga publiken. Förutom observationer och intervjuer Äterfinns en analys av det textmaterial som publiken fÄr möjlighet att skapa under förestÀllningstillfÀllet.I uppsatsens teoridiskussion redogör jag för delaktighetsbegreppets mÄngfacetterade innehÄll och funktion. Detta Àr nödvÀndigt för visa pÄ begreppets variationer beroende pÄ i vilken forskningskontext det anvÀnds och vidare för att ringa in pÄ vilket sÀtt begreppet delaktighet diskuteras i relation till uppsÀttningen.Antigones dagbok Àr utformad som en applikation för smartphones och kan beskrivas som gps-styrd radioteater i offentlig miljö. Ljudfiler spelas upp nÀr publiken nÀrmar sig de i förvÀg bestÀmda spelplatserna.
Estetisk orientering : En fenomenologisk-hermeneutisk studie om gymnasieelevers upplevelser av en kurs innehÄllande dans, bild, musik och teater
Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.
Tr?narperspektiv p? ?tst?rningar. En kvalitativ studie om juniorishockeytr?nares kunskap, erfarenheter och handlingsberedskap
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka ishockeytr?nares kunskap, erfarenheter och handlingsberedskap av ?tst?rningar inom manlig ungdoms- och juniorishockey.Metod: Arbetet ?r en induktiv kvalitativ studie som anv?nt semistrukturerade intervjuer samt gjort en inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sju deltagare.Resultat: Inneh?llsanalysen gav f?ljande huvudteman: Tr?nares erfarenheter, tr?nares upplevda kunskap, f?rebyggande arbete och hantering. Resultatet visar att tr?narna har upplevd bristande kunskap, begr?nsad erfarenhet, olika handlingsberedskap och h?g tilltro till egen hantering.Slutsats: Tr?narna upplever ett behov av utbildning samt bristande erfarenhet men h?g handlingsberedskap.
Ledarskap för teaterproduktion : hur kan ett bra ledarskap vid slutskeden av en skolteaterproduktion pÄ gymnasienivÄ med konstnÀrlig ambition beskrivas och förstÄs?
Den hÀr uppsatsen undersöker frÄgestÀllningen Hur kan ett bra ledarskap vid slutskeden av en skolteaterproduktion pÄ gymnasienivÄ med konstnÀrlig ambition beskrivas och förstÄs? Forskningen sker utifrÄn en hermeneutisk ansats. Fallstudie anvÀnds som metod och empirin bestÄr av informella intervjuer och videoobservationer. Uppsatsen följer slutskedet av Per Brahegymnasiets teaterelevers uppsÀttning av Gökboet och fokuserar pÄ deras lÀrare Carl Michael Karlsson som Àr undersökningens informant.Genom att stÀlla empirin mot Malténs (2011) ledarskapsstilar kommer undersökning till slutsatsen att Àven om det demokratiska ledarskapet Àr en bra utgÄngspunkt borde man hellre strÀva efter ett situationsanpassat ledarskap..
Kroppens Kultur : Fysisk teater som begrepp, dess diskurs och status pÄ teaterfÀltet.
This master?s thesis discusses the term physical theatre from a discourse point of view. It also focuses on aspects of power from a field theory perspective. The main theory used is Pierre Bourdieu?s field theory, and I try to apply this onto critical discourse analysis, mainly taken from Michel Foucault.
LÄngholmenmarinstad
 Sight: LÄngholmen, Stockhomen?LÄngholmensmarinstad? bestÄr av tre delar. En bÄtuppstÀllningslada ett bostadsomrÄde och en restaurang.BÄtuppstÀllningsladan har Àven en dubbel funktion som teater under sommar halvÄret dÄ Stockholmstads Parkteater fÄr en fast spelplats och bÄtarna ligger i vattnet.Restarangen ligger i anslutning till bÄt huset och har en stor glas vÀgg som öppnar sig in mot BÄtarna/teatern som skapar ett tydligt marint tema. BostadsomrÄdet bestÄr av nio stycken radhus som vilar mot den befintliga Q-mÀrkta fÀngelsemuren likt smÄ japanskavillor med ljusgÄrd.Det centralt placerade bostadshuset med sina fem vÄningar Àr lika högt som de gamla fÀngelsebyggnaderna. En lugn lummig innergÄrd skapas emellan radhus och bostadshuset.Den lokala segel skolan fÄr Àven husera i den nedre vÄningen av bostadshuset.  .
Vad Àr dramapedagogik egentligen : en studie i vilka uppfattningar som finns om dramapedagogik bland lÀrare i grundskolan
Undersökningen Àr en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats och fokusgruppintervju som metod. Intervjugruppen bestÄr av fem personer, en man och fyra kvinnor i Äldrarna 43 ? 62 Är, dÀr samtliga Àr utbildade lÀrare inom grundskolans olika stadier. Syftet med studien Àr att försöka förstÄ och problematisera hur lÀrare i grundskolan med erfarenhet av dramapedagogik och lÀrare utan dramapedagogisk erfarenhet, uppfattar dramapedagogik. Resultatet av studien utmynnar i de tre beskrivningskategorierna: Kategori A - Dramapedagogik som teaterKategori B - Dramapedagogik som individ och gruppstÀrkande redskapKategori C - Dramapedagogik som didaktiskt redskap Resultaten visar att informanterna Àr positiva till dramapedagogik men ocksÄ kÀnner sig osÀkra pÄ vad dramapedagogik egentligen Àr och efterfrÄgar mer utbildning inom omrÄdet..
Utveckling av praktiska o?vningar i a?mnet musikproduktion : Konsten att analysera och reflektera o?ver ljudbilder
Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en inblick i lekens betydelse för förskolebarns sprĂ„kutveckling, samt vad förskollĂ€rare gör för att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i den dagliga leken. De frĂ„gestĂ€llningar studien bygger pĂ„ Ă€r: Hur ser pedagoger pĂ„ den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna pĂ„ sin roll i barnens sprĂ„kutveckling utifrĂ„n lekens betydelse? Ă
tta pedagoger pÄ tvÄ förskolor intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken Àr den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lÀr sig barnen att ta ansvar, utvecklar sjÀlvkÀnsla och trÀnar sin sociala kompetens.
?Och teater ? det Àr ocksÄ bögigt?? Intervjuer med killar som valt ES musikal - ett könsmÀrkt gymnasieprogra
Detta Àr en undersökning av varför sÄ fÄ killar gÄr pÄ estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som gÄr estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser pÄ genus i förhÄllande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas nÀrhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgÄr Àven att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstÄnd frÄn omgivningen för sitt intresse för scenkonst.
Det jag inte vill: Det som göms i snö -en undersökning av AKRASIA som mall i uppbyggandet av en dramatisk text
UtgÄngspunkten för den pjÀs som utgör en del av mitt magisterarbete Àr frÄn första början egentligen en grundlÀggande socialpsykologisk iakttagelse. Det rör sig om det inte ovanliga (sÄvida jag inte fÄtt allt om bakfoten) mÀnskliga draget att sÀga en sak och göra en annan, ett drag som tycks gÀlla mer som regel Àn undantag Ätminstone pÄ teatern. Jag utgÄr frÄn att de ord som sÀgs alltid har en avsikt och en riktning, medveten eller omedveten. En person vill nÄgot med det den sÀger. DÀremot Àr avsikten med de uttalade orden inte alltid densamma som den orden först lÄter oss tro.
Konflikter i konsultprojekt : En studie om konfliktorsaker i konsult-klient-relationen
Denna uppsats behandlar konflikter i konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns fo?r orsaker till att konflikter uppsta?r och vad konflikterna kan ha fo?r pa?verkan pa? relationen mellan konsult och klient. Fo?r att a?stadkomma detta gjordes en litteraturgenomga?ng da?r teorier kring a?mnet behandlades, fo?ljt av en empirisk studie och en sammantagen analys da?r de teoretiska perspektiven anva?ndes som underlag fo?r tolkning av konsulters bera?ttelser om konflikter.
Hur professionella skÄdespelare beskriver sin yrkesverksamhet
Att vara skÄdespelare Àr ett yrke som krÀver stort engagemang, bÄde fysiskt och psykiskt. SkÄdespelaryrket sker i en kreativ process som bygger pÄ samarbete och gemenskap. TeaterförestÀllningar Àr magiska ögonblick som inte gÄr att reproducera. Forskning kring skÄdespelares yrkesverksamhet Àr begrÀnsad. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella skÄdespelare beskriver sin yrkesverksamhet.