Sök:

Sökresultat:

116 Uppsatser om Taxation - Sida 7 av 8

Det bästa för miljön, det bästa för Europa?- Europeiska kommissionens argumentation i frågan om EU-harmonisering av miljöskatter The best of the environment, the best for Europe?- European Commission' s official arguments on EU hormonisotian of environmen

This thesis tackles the subject concerning arguments as a conceptual basis forunderstanding the general strategy of the European Union Commission on issuesconcerning EU-harmonized environmental taxes, politically delicate and intergovernmentaldependent. The Commission's official proposals, communications and other relevant documents are subject to inquiry, where the theoretical bases are that harmonized environmental taxes in the EU is an issue conceived as supported by academic debate, and where the institutional arrangement in relation to an European-national dimension alongside the discursive context, allows meaningfulspace for arguments. The study makes a distinction between substantial (environmental cancerns in itself) and instrumental (other benefits, mostly economic ones) rationality as a foundation in various types of arguments.The study's main findings are that the Commission's official documents over the past 20 years, have been trying to keep a strong image of reason and knowledge based arguments for an EU-wide environmental tax reform. In particular, the types of arguments tend to appeal to the Member States by stressing the instrumental rationality in a European environmental tax reform, indicating the value of good arguments as a part of the Commission's main strategies. In sum, this may have further theoretical suggestions concerning questions of environmental and elimate change policies in a European context or other more general studies relying on theoretical assumptions of logics of argument, legitimacy or studies of motives behind action strategies in politically sensitive issues such as Taxation at supranationallevel..

Handel med utsläppsrätter : En analys av bristerna i redovisnings- och beskattningsreglerna

SammanfattningFör att vända den globala uppvärmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att på olika sätt åstadkomma minskade utsläpp av vissa växthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nuläget är aktiv, är handeln med utsläppsrätter som hänför sig till utsläppen av koldioxid.Eftersom EU är part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnå de åtaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rätt genom lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Innehavet av en utsläppsrätt medför en rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utsläppsrätterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivåer av utsläpp.

Investeraravdraget : En ändamålsenlig lösning på den skattemässigt asymmetriska behandlingen av bolag finansierade genom eget kapital respektive lånat kapital?

Companies financed through borrowed capital are allowed a tax deduction for the costs re-lated to their borrowed capital. A similar tax relief for companies financed through share-holder?s equity does not exist, why these companies are taxed higher than companies fi-nanced by borrowed capital. The result is that there is an asymmetric tax treatment of companies depending on how they are financed.The autumn of 2012, the Swedish government presents a proposal for an investor deduc-tion which seeks to equalize the above mentioned asymmetry. The proposed investor de-duction is a tax relief for investments in shares in a startup- or small company equal to 50 percent of the acquisition cost of that investment.The venture capital deduction, which in this thesis is treated as an alternative to the inves-tor deduction, is an interest-free tax credit which significate that two-thirds of the acquisi-tion cost is deductible from Taxation at the time of the acquisition.

Förmånsbeskattning av terminer : De skatterättsliga konsekvenserna av terminsavtal i incitamentsprogram

Uppsatsen syftar till att utreda två skatterättsliga frågor som uppkommit i samband med ett avvisat avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen avseende terminsavtal i ett incitamentsprogram. Frågorna är om terminer och terminsavtal utgör värdepapper och om eventuella förfoganderättsinskränkningar i dessa avtal har betydelse för förmånsbeskattningen. Utgångspunkten i uppsatsen är beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen som avvisades och det därtill hörande förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden.Utifrån de diskussioner som förts i uppsatsen kan författaren konstatera att terminer och terminsavtal kan klassificeras som värdepapper. Begreppet värdepapper är inte definierat i lagtext men utifrån praxis och doktrin samt viss EU-lagstiftning kan det utläsas att terminsavtal uppfyller de krav som ställs på en klassificering som värdepapper. När det gäller beskattning av en förmån krävs det att den anställde förvärvar ett värdepapper, annars utgör rättigheten en personaloption.Författaren anser att då ett terminsavtal ingår i ett incitamentsprogram så representerar det ett ekonomiskt värde för den anställde som ska förmånsbeskattas.

Generationsskifte : av familjeägda jord- och skogsbruksföretag

The aim of this thesis is to present, investigate and especially to analyse the legal rules that apply in the process of changing of the generation of the ownership of Swedish agriculture and forestry family business. The methods that this study include are: unplanned succession of ownership, i.e. inheritance, and planned succession of ownership, i.e. gift and purchase. The succession method that is the most cost efficient must be established in every single case depending on the situation of the current owners and the successors.

Beviskraven för förbättringsutgifter på privatbostäder : Rättsläget efter 2002 års Regeringsrättsavgöranden

Förbättringsutgifter på privatbostäder får dras av vid kapitalvinstberäkningen när bostaden säljs. För att ett sådant skattemässigt avdrag ska medges har normalt krävts att kvitton eller fakturor visats för utgifterna. Två domar från Regeringsrätten år 2002 visade dock att det går att bevisa att förbättringsutgifter funnits med annan bevisning än kvitton och fakturor. I de två fallen ansåg Regeringsrätten att den bevisning som visats utgjorde en godtagbar utredning över förbättringsutgifterna trots att bevisningen inte bestod av kvitton eller fakturor. I denna uppsats har författaren undersökt vilken bevisning rättstillämparna ansett utgöra en godtagbar utredning efter 2002 års Regeringsrättsavgöranden.

Den internationella redovisningens framtida roll i Sverige - IFRS på bolagsnivå?

Throughout many years there have been discussions within the European Union (EU) regarding harmonization and improvement of accounting rules for companies with listed shares or other securities. The ambition exists to adopt, the within the union applied accounting standards, to those applied globally. These discussions lead the year 2002 to adoption by the council and parliament of international accounting standards (IFRS). The ordinance meant that all listed European companies have to adopt international accounting standards, accepted for application within the EU, for their consolidated accounts.During July 2003 the Swedish Government Official Reports issued a report (SOU 2003:71) stating, among other things, the differences and oppositions of implementing IFRS on a corporate level in Sweden, since corporate disclosure is regulated in Swedish law by Bokföringslagen (BFL) and Årsredovisningslagen (ÅRL). One of the main obstacles for the full implementation of IFRS is that a company?s annual report underlies the governmental Taxation and an implementation of IFRS would affect this balance.

Olika men lika? : En komparativ studie av Moderaternas och Socialdemokraternas partiprogram.

In Sweden there is scepticism if there really is a difference between the two biggest political parties, the Moderate/Conservative party and the Swedish Social Democrats. The voters feels that the arguments used by both parties are more or less the same and that it does not matter on whom you vote. Hence I am going to compare the parties? policy programs, developed by the members in each party, by an analysis of ideas to see if the two parties are so similar that they hardly are two different options, or if there is a divergence between the two. My choosing of the parties? policy programs comes from a decision to look at the members? party, they are the authors of the programs, the core. I have to admit I am not unbiased in this work.

Sexmånaders- och ettårsregeln : Kortare avbrott ? är tolkningen förenlig med förarbetena?

Människor arbetar utomlands idag i större utsträckning än vad de gjorde förr. Det medför att de påverkas av andra staters lagstiftning och risken uppkommer att det kolliderar med hemstatens lagstiftning som kan leda till internationell juridisk dubbelbeskattning. Interna förfaranden ökar för att undanröja en eventuell juridisk dubbelbeskattning, däribland finns sexmånaders- och ettårsregeln. En person som är obegränsat skattskyldig i Sverige kan till- lämpa dessa regler genom att uppfylla rekvisit som framkommer av 3 kap. 9 § IL och där- med bli skattebefriad på den inkomst som förvärvas utomlands.Vid tillämpning av sexmånaders- och ettårsregeln får kortare avbrott göras om de inte överskrider mer än sex dagar per hel månad eller 72 dagar per anställningsår som framgår av 3 kap.

EU:s förändringar i moder/dotterbolagsdirektivet angående hybridlån : Hur kommer dessa förändringar att påverka inkomstskattelagen och skatteflyktslagen?

Uppsatsens syfte är att utreda hur EU:s förändringar i moder/dotterbolagsdirektivet kommer att påverka svensk lagstiftning i form av IL och SFL. Förändringarna i direktivet har gjorts för att förhindra bolagens användande av s.k. hybridlån för att uppnå dubbel icke-beskattning i medlemsstater. Utöver den här förändringen har det även infogats gemensamma skatteflyktbestämmelser i direktivet, bestämmelser som samtliga medlemsstater måste följa. Sverige har sedan tidigare implementerat moder/dotterbolagsdirektivet i svensk lagstiftning och har även en lag mot skatteflykt.

Fördelningsnyckeln i CCCTB : Medlemsstaternas möjlighet att konkurrera på lika villkor

Efter ett 10 årigt arbete mot att harmonisera direkt beskattning inom EU har Kommissionen lagt fram ett förslag till direktiv avseende en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB). Syftet med förslaget är att företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet endast ska behöva följa en regeluppsättning samt arbeta gentemot en skattemyndighet. Tanken är att resultaten från alla koncernens bolag inom EU slås samman och sedan portioneras ut till koncernföretagen genom en fördelningsnyckel.Kommissionen har angivit att konsolideringen ska medföra att medlemsstaterna kan konkurrera på lika villkor och att fördelningen av skattebasen ska ske rättvist mellan medlemsstaterna. Det finns medlemsstater som är osäkra på förslagets konsekvenser och medlemsstaternas konkurrensmöjligheter efter förslagets antagande. Därav, är syftet med uppsatsen att utreda om fördelningsnyckeln i förslaget medför att skattebasen fördelas rättvist mellan medlemsstaterna genom att medlemsstaterna har möjlighet att konkurrera på lika villkor på den inre marknaden.Fördelningsnyckeln består av tre komponenter; arbetskraft, tillgångar och försäljning.

Hemstatshinder inom EG-rätten : Med inriktning på de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rätten

I uppsatsen utreds de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rätten. I 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL framgår att då en i Sverige obegränsat skattskyldig person upphör att vara bosatt eller att stadigvarande vistas i Sverige likställs flytten med att personaloptionen utnyttjas och skall därför beskattas.

Artisters och idrottsmäns rätt till fri rörlighet inom EU : - Är uttag av källskatt på inkomster från artisters och idrottsmäns verksamheter, enligt artikel 17 i OECD:s modellavtal, förenligt med rätten till fri rörlighet?

Direkt skatt faller utanför EU:s kompetensområde men trots det har EU ett indirekt stort inflytande på medlemsländernas skatteregler. Medlemsstaterna får sluta skatteavtal mellan sig utan inverkan av EU, men bestämmelserna i skatteavtalen får inte strida mot EU-rätten, däribland bestämmelserna om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Sverige och de flesta övriga EU-länder är även medlemmar i OECD. De skatteavtal som är slutna mellan EU:s medlemsländer är därför i stor utsträckning utformade enligt OECD:s modellavtal. Enligt OECD:s modellavtal beskattas inkomster från rörelse och tjänst, enligt huvudregeln i artikel 7 och 15, i hemviststaten.

Stengrunder och gränser : en studie av kontinuitet från äldre järnålderns stengrundsbygd till nutid

This thesis studies settlement continuity on Gotland between approximately AD 200 and AD 1700. The method used is to calculate correlation between the geographical distribution of all known Iron Age stone-wall-houses (on Gotland known as "kämpagravar") and all farms included in the detailed Taxation maps from approximately 1700. The number of remaining house foundations is between 1800 and 1900. A model to estimate the number of removed foundations is presented. It is based on the assumption that the settlement density was proportional to land use around 1700, and that the rate of removal is related to the current land use.

Hur ett småhus ålder påverkar marknadsvärdet & taxeringsvärdet : En studie av småhus i Gävle kommun

Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur ett småhus ålder kan påverka marknadsvärdet och taxeringsvärdet för en småhusfastighet samt hur den svenska taxeringsmodellen tar hänsyn till hur ett småhus ålder påverkar värdet. Målet är att ge förslag på hur ett småhus ålder kan behandlas vid fastighetstaxering i Sverige.Ett småhus definieras som en byggnad inrättad till bostad för en till två familjer och en småhusfastighet utgörs av ett småhus plus dess tomtmark. Vid fastighetstaxering av småhusfastigheter i Sverige bestäms ett byggnads- och ett tomtmarksvärde som sedan slås ihop till ett taxeringsvärde för småhusfastigheten, taxeringsvärdet ska motsvara 75 % av marknadsvärdet två år före taxeringsåret. Byggnadsvärdet respektive tomtmarksvärdet bestäms utifrån olika värdefaktorer, en av dem är värdefaktorn ålder vilket anges som ett värdeår ämnat att uttrycka en byggnads återstående ekonomiska livslängd.Metoder som har använts i studien är en litteraturstudie som granskat tidigare forskning inom ämnet samt lagstiftning och facklitteratur. En kvantitativ undersökning av småhus och köp i Gävle kommun har genomförts för att skapa en generell bild av hur ett småhus ålder påverkar småhusfastigheters taxeringsvärde samt en generell bild av när taxeringsvärdet är svårbedömt på grund av ett småhus ålder.

<- Föregående sida 7 Nästa sida ->