Varken förr eller senare har köksträdgårdsodlingen stått på en sådan hög nivå som under den victorianska tiden ? vare sig i Sverige eller i Storbritannien! Examensarbetet syftar till att plocka fram numera kanske bortglömda arbetsmetoder för köksväxt- och fruktodling från tiden kring förra sekelskiftet samt vissa växter som fortfarande kan vara av intresse idag. En viktig fråga är om dessa metoder och växter kan tillföra något när vi nu försöker skapa ett ekologiskt hållbart samhälle.   På det lilla Årups slott i nordöstra Skåne fanns en gång en numera försvunnen köksträdgård. Författaren till detta examensarbete försökte först utan framgång hitta historien bak denna specifika trädgård. Istället har fältstudier, samtal och litteraturjämförelser mellan svenska och engelska trädgårdshandböcker fått ge en allmän bild av dåtida arbetsmetoder i köksträdgården.

Syftet med studien är att undersöka möjligheter och svårigheter under hantverksprojekt med biståndssyfte i samarbete mellan Sverige och utvecklingsländer. Syftet är även att undersöka huruvida hantverksprojekt med biståndssyfte kan leda till ökad kunskap och förståelse mellan kulturer. Frågeställningarna berör huruvida hantverksprojekt med biståndssyfte ger möjligheter till utveckling för befolkningen i utvecklingslandet och hur kontrollen av rättvisan för arbetarna efterföljs. I teoribakgrunden visas olika exempel på erfarenheter av hantverksprojekt med biståndssyfte. Med kvalitativ ansats har erfarenheter ur en biståndsarbetares arbete eftersökts med hjälp av intervju.

Syftet med arbetet är att undersöka förutsättningar för fritidspedagogers mål och syften med utevistelse på fritidshem/i fritidsverksamhet. Vi vill även ha elevers och rektorers syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Arbetet ger en överblick över historia och tidigare forskning om fritidshemmet, fritidspedagog som yrke, rektors uppdrag, lek och utepedagogik. Genom observationer och enkäter har vi undersökt elevernas syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fritidspedagoger och rektorer för att få reda på deras mål och syften med utevistelsen samt förutsättningar för densamma. Resultatet visar att den fysiska miljön ser ungefär likadan ut på de fyra skolorna, dock finns det vissa undantag. Alla rektorer och fritidspedagoger anser att det är viktigt med elevdemokrati på fritidshemmet.

Detta är en studie om Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal inför den kommande Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som träder i kraft den 1 december 2010. Syftet är att ge en bakgrund till den nya lagen och att studera organisationen kring Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal i Malmö. Detta genomfördes genom en litteraturstudie samt intervjuer med framstående personer i försöksverksamheten på Arbetsförmedlingen i Malmö. Teorier om implementering; uppifrån-och-ner samt nerifrån-och-upp och nyinstitutionell teori användes för analys. Försöksverksamheten med etableringssamtal kan ses genomföras för att säkerställa en bra implementering utav den kommande lagen.

Under de senaste årtionden har Ryssland genomgått en rad reformer som har bidragit till att landet har gjort enorma ekonomiska framsteg. Den stora marknaden med hög vinstpotential lockar många utländska investerare. Syftet med denna studie är därmed att undersöka Swedbanks och Handelsbankens etableringsprocess på den ryska marknaden. Mer specifikt har en rad faktorer, motiv och val av strategi studerats som har kunnat påverka bankernas etablering i Ryssland.Utifrån en rad teoretiska forskningsstudier har en sammanfattande modell utvecklats. För att därefter få svar på syftets frågor och testa teorin har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med två respondenter: en från ZAO Svenska Handelsbanken i Ryssland och en från Swedbank.Uppsatsens slutsatser påvisar att bankernas historiska erfarenhet har varit den främsta faktorn som underlättat etableringen medan regleringar har utgjort ett hinder.

Detta är en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhållandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor samt detta förhållandes inverkan på prestation. Studien är baserad på övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformuläret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelåg mellan resultat på kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ångestbenägenhet, Psykisk Ångestbenägenhet, Stresskänslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ångestbenägenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur några lärare i grundskolans tidigare år arbetar med skönlitteratur, i såväl svenska som andra ämnen. För att få svar på våra frågor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lärare i grundskolans tidigare år, med olika ämnesinriktningar (se s. 17). Vi valde också att observera två av dessa lärares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi också åtta elever, fyra i respektive klass. I vårt resultat har det framkommit att de observerade lärarna använder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den på olika sätt och i olika omfattning.

Syftet med denna studie var att undersöka om träning av exekutiva funktioner kan påverka den intra-individuella variabiliteten (IIV) i reaktionstid hos unga vuxna och äldre. De 29 yngre och 30 äldre deltagarna i studien delades upp i två grupper, en träningsgrupp som gick igenom 15 sessioner av träning i exekutiv funktion och en kontrollgrupp som endast deltog vid pre- och posttestning. I träningsbatteriet tränades de exekutiva funktionerna uppdatering, skiftning och inhibering i enlighet med det teoretiska ramverk om exekutiv funktion som skapats av Miyake (2000). I studiens pre- och postmätningar användes reaktionstidsdata från tre tester: Serial Reaction Time (SRT), Flanker och Alternating Runs. Dessa tester skiljde sig från de som användes i träningsbatteriet.

Syftet med den här studien var att belysa socialarbetares erfarenheter av klienter från kollektivistiska kulturer och med tanke på att i Sverige idag har invandringen ökat och särskilt med personer från kollektivistiska kulturer. Fågeställningarna var ? Hur stor är erfarenheten av personer från kollektivistiska kulturer och den andra var att ta reda på om det fanns någon uppfattning om vad som främjar och hindrar arbetet med klienter från kollektivistiska kulturer. Resultatet visar att erfarenheter och kulturell empati var något som främjade både första mötet men även arbetet i helhet och något som ökade ens personliga empatiska förmåga oavsett kultur och härkomst, samt att det som hämmade var språket och de olika traditionerna och strukturerna i hierariska familjer.. Kollektivistiska kulturer ökar i Sverige och med sig tar familjerna och individerna en annan kultur och levnadssätt.

En betydelsefull period i många tonåringars liv är gymnasietiden. Avgångsbetygen i gymnasiet spelar en viktig roll för framtida möjligheter att välja yrke eller komma in på universitet eller högskola. Kontexten kan vara avgörande för hur självbilden utvecklas. Syftet med studien var att se om det fanns en skillnad mellan pojkar och flickor i den sena adolescensen angående self-esteem, self-efficacy och sensitivity to criticism. Speciellt intressant var att se eventuella samband mellan dessa psykologiska fenomen och betygen i engelska, matematik och idrott/hälsa samt programvalet.

Ett av sjuksköterskans kompetensområden är ledarskap. Han/hon ska strukturera omvårdnadsarbetet så att det ges en så god omvårdnad som möjligt till patienten. Ledningsfunktionen påverkas av olika faktorer som kan ge inverkan på omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans ledningsfunktion. Studien utfördes som en litteraturstudie.

I dagens samhälle visar många rapporter på att allt fler elever får diagnosen ADHD, vilket gör att skolan ställs inför problem då lärarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke på den bristande kunskapen hos lärarna, vill vi med vår studie ta reda på hur elever med ADHD och deras föräldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra föräldrar till tre av eleverna och de berättade öppenhjärtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berättelser och aktuell litteratur gällande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrån vårt syfte tydligt. Många av eleverna och föräldrarna kände en brist från skolan när det kom till bemötandet utifrån diagnosen.

Syftet med studien var att finna svar på hur högpresterande elever upplever att läsahögskolematematik under sin gymnasietid, vilket är högst aktuellt med tanke på Skolverketsförsök med spetsutbildningar som startades upp hösten 2009. För att uppfylla detta syftevaldes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med sex elever som läser högskolekurser imatematik i samband med sina gymnasiestudier. Resultatet visar att eleverna har en positivinställning till fenomenet men att det kan utvecklas ur flera aspekter. Det har gått att urskiljatre typer av elever som upplever inläsningen av kursen på olika sätt, ?studieförberedaren?,?prövaren? och ?tidsfördrivaren?.

As part of the project Self esteem and Life circumstances among teenagers (started by Johnsson, Lundh & Wångby at Lund University in 2006) results from pilot studies of expressive writing (intervention initially created by Pennebaker and Beall, 1986) among adolescents in six secondary school classes in Sweden were investigated. The study describes changes from pre-test to follow-up on adapted versions of Emotion Regulation Questionnaire and Emotional Tone Index. Different strategies for emotion regulation are focused: voluntary and involuntary engagement and voluntary disengagement (Connor-Smith, Compas, Wadsworth, Harding Thomsen & Saltzman, 2000). The study is explorative. Results show a tendency towards more frequent diary use at follow-up for participants in expressive writing.

Uppsatsen tar upp tretton bilder som Hilma af Klint målade under tidsperioden 1906-1915. Bilderna ingår i en svit som kallas för Bilderna till Templet som omfattar nästan 190 målningar. Under hennes livstid var hennes livsverk okänt för hennes samtid. Hon målade abstrakta, geometriska former och använde klara färger flera år före sina samtida konstnärskollegor. Inom ett hermeneutiskt arbetssätt ingår det olika moment som tolkning, beskrivning och analys av bilder.