Med tanke på att köpcentrumen allt mer har expanderat under de senaste 15-20 åren har många stadskärnor blivit lidande av denna explosionsartade tillväxt. Denna uppsats handlar om hur stadskärnan kan hävda sig mot köpcentrum och förståelse för vad som avgör konsumenternas val av handelsplats. Uppsatsens teoretiska referensram byggdes upp kring teorier om konsumenttillfredsställelse och modeller. För att få djupare förståelse på vad som påverkar konsumenten har vi gjort undersökningar i form av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi har även intervjuat centrumledare för att kunna jämföra huruvida konsumenten tillfreds på de sätt som centrumledarna strävar efter eller inte.

Syftet med min uppsats är alltså att ta reda på hur man kan underlätta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken på att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgång. Den metod jag har använt mig av i undersökningen är kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit är att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likväl använda i det vanliga klassrummet, med små förändringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet så funkar de intervjuades arbetssätt även i det vanliga klassrummet. Något som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen läroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke på att dem ibland kan behöva mer träning inom det som hör till det sociala livet så att säga och att man inte hinner med det på samma sätt eftersom man har läroplanen att följa till punkt och pricka..

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram:* Himmel- eller helvetestanken* Reinkarnationstanken* Ateistisk / naturvetenskaplig tanke* En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer* Ingen föreställning om livet efter detta.Analysen av intervjuerna behandlar följande kategorier inom ämnesområdet ?livet efter detta ? vad händer då vi dör??:* Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den* Föreställningens konsekvenser i livet* Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen* Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar* Meningen med livetDiskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori..

Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag.

Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning på tre förskolor i Skåne med syfte att få synliggjort hur pedagogers förhållningssätt till pojkar respektive flickor synliggörs i förskolans utomhusmiljö. Det empiriska materialet samlades in genom sex intervjuer på två förskolor och en kompletterande observation på en tredje förskola. Materialet spelades in med hjälp av en ljudupptagare och transkriberades därefter.Studiens teoretiska bakgrund är det sociokulturella perspektivet samt ett genusperspektiv. Detta med tanke på att barn lär i interaktion med sin omgivning samt att genus är ett av studiens fokus.Resultatet i studien visar att pedagoger har stora kunskaper inom genus och utomhusmiljö, dock visar resultatet en baksida där pedagogerna säger en sak men gör en annan. I studien dras slutsatsen; att pedagoger är väl medvetna om sin påverkan på barnen samt att utomhusmiljön inte används i arbetet med genus..

Syftet med genomgångna arbetet har varit att försöka påvisa att studiemotivation i ämnet svenska kan främjas genom arbete med skönlitteratur. Undersökningen har baserats på ett temaarbete i en årskurs 9, där en skönlitterär roman legat i fokus för det arbete som bedrivits. Det tillvägagångssätt som använts i undersökningen har grundats på tre olika metoder: enkät, observation och intervju. Två stycken enkäter lämnades ut i den aktuella klassen, den ena i inledningsskedet och den andra i slutskedet av temaarbetet. Observationerna skedde löpande på ett urval av eleverna, medan intervjuerna skedde vid två tillfällen i två olika elevgrupper.

Humor kan vara en meningsfull del i omvårdnaden dåinteraktionen mellan sjuksköterska och patient stärks, men kan mananvända sig av humor inom intensivvård med tanke på traumatiskasituationer och avancerad teknik?Att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor använder humor iarbetet med icke sederade patienter.Data insamlades genom intervjuer med tvåintensivvårdssjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes sombearbetningsmetod.Sjuksköterskorna använde humor som ett sätt att ökavälbefinnande för patienter, anhöriga och inom personalgruppen. Genomatt använda humor kunde sjuksköterskan avdramatisera sin makt iförhållande till patienten. Humor kunde också vara ett kommunikativtredskap i relationen med patienterna.Användandet av humor inom intensivvården kräver attsjuksköterskan är lyhörd och medveten om patientens utsatta situation.Om humor används utan eftertanke kan resultatet bli att patienten kännersig kränkt och relationen med sjuksköterskan blir försämrad.Humor är en viktig del av kommunikationen.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

Detta arbete består av en undersökning om några professionella musikers (violinister) syn på förberedelser inför en provspelning. Detta inkluderar tankar och strategier de använt för att förbereda sig på bästa sätt för att möta de utmaningar musiker ställs inför vid en provspelning, samt vilka råd de anser viktiga att förmedla till andra om innehållet i dessa förberedelser. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra musiker ur Göteborgs Symfoniker.Följande viktiga resultat framkom i undersökningen. Ingen av informanterna hade fått någon utbildning i hur de kunde förbereda sig för en provspelning men samtliga hade värdefulla erfarenheter och råd om hur goda förberedelser bör göras. Musikernas råd och strategier kan hänföras till en eller flera av följande fyra kategorier; färdigheten på instrumentet, färdigheten att framträda, träning inför den specifika situationen samt mental inställning.

Populariteten för optionsprogram som belöningssystem har ökat de senaste åren. Företags allmänna åsikt är att optionsprogram är det främsta alternativet om de vill öka prestationen och motivationen hos nyckelpersoner men även ökad riskbenägenhet är en viktig aspekt. Litteraturen visar dock att åsikterna kring optionsprogram som belöningssystem till anställda skiljer sig åt. Problematiken ligger främst i om optionsprogram får den effekt som företagen eftersträvar. Syftet med denna uppsats är att identifiera motiv för tillämpning av optionsprogram som belöningssystem samt undersöka målöverensstämmelse mellan avsedd effekt och verkan av optionsprogram som belöningssystem.

Att leva med schizofreni innebär att verklighetsuppfattning och tankar oftast är förvrängda och störda. Dessa personer uppfattar ofta saker med sina sinnen som ingen annan kan registrera. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att leva med schizofreni. Rapporten är en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, där nio vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet presenterades i fyra slutkategorier: Att ha tanke- och förnimmelsestörning skapar ångest och kaos.

Sammanfattning Bakgrund: Sömn är ett allmänmänskligt behov. Kunskap om sömn och det som hindrar och främjar är viktigt i omvårdnadsarbetet. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att behovet tillgodoses, annars kan det leda till ett vårdlidande. Syfte: Att belysa faktorer som stör patienters sömn nattetid på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Organizational learning has become more and more important in the last decades as the environment in which organizations exist continues to change rapidly and unexpectedly. In order for organizational learning to happen, the individuals within the organization must learn. Just as different individuals possess different skills, each individual also has their own learning style. As the use of teamwork increases, so does the need for techniques to put high performing teams together and with organizational learning as one of the objectives the question is, how do we maximize learning, efficiency and performance in teams? This study uses a quantitative method to examine how teams, from a course at the Stockholm School of Economics, perform on the individual learning, team efficiency and team performance scale based on the individual learning styles within the team.

Syftet med studien är att belysa upplevelsen av vilka faktorer som är av betydelse i en omställningsprocess ur jobbcoachers perspektiv. För att få ett svar på det användes kvalitativ metod vilka bestod av semistrukturerade djupintervjuer. Fyra jobbcoacher på fyra olika omställningsföretag har intervjuats. Deras arbete innebär att skapa målbilder, få syn på viktiga egenskaper och att identifiera hinder för att med hjälp av olika metoder och strategier komma runt dessa. Resultatet visade att marknadsföring, CV och intervjuträning inte bara var ett komplement utan bidrog dessutom till att deltagarnas självförtroende stärktes.

Syftet med föreliggande text är att studera om det finns ett problem i dialogen mellan (forskare)teoretiker och lärare(praktiker) som gör att lärare inte tar till sig forskning som kunde gynna fortbildning och utveckling av ny kunskap. Lärarnas skolvardag är fulltecknade scheman med lektioner och administration, förhoppningsvis finns det tid för kompetensutbildning. I forskarnas värld är reflektion och formulering av problem en del av vardagen. Det finns en generaliserande tanke om att forskare/teoretiker är ett skrivande folk och lärare/praktiker är ett görande folk. Att forskare sitter själva i sina torn och skriver för varandra och att lärare utgår ifrån att det forskarna skriver inte angår dem.Min frågeställning är följande: Hur kommunicerar forskare och lärare i ett samtal runt frågeställningar (satta av läraren) rörande deras praktik? Min empiri utgörs av två dokumenterade möten mellan forskare och lärare, där jag studerar samtalet, vad som sägs och hur det sägs.