Det här projektet har som syfte att undersöka hur ett användande av tankar och idéer från retoriken kan bidra till att förbättra förmågan att föreläsa i helklass på folkhögskolenivå. En första föreläsning hölls, videofilmades och analyserades utifrån retorikens idéer. Föreläsningen omarbetades enligt de regler för förberedelse av tal som återfinns inom retoriken. Därefter hölls ytterligare två föreläsningar som även de filmades och analyserades. Slutsatsen är att ett användande av retorikens tankar ger en grundstruktur för att kunna förbereda sig väl inför en föreläsning.

Jag har gjort en kvalitativ undersökning bland personal på en öppenvårdsmottagning för missbrukande ungdomar. Jag vill med denna uppsats undersöka socialarbetarens syn på den egna professionen, hur han/hon definierar begreppet professionalitet och hur han/hon omsätter dessa tankar och värderingar i sin yrkesutövning. Den centrala forskningsfrågan är ?Hur konstruerar personal på en öppenvårdsmottagning sin professionalitet??. Jag kommer att utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att belysa hur socialarbetaren, tillsammans med sitt sammanhang, skapar sitt sätt att tänka, och hur han/hon sedan handlar utifrån det.Jag har intagit en fenomenologisk position där jag använder mig av sex kvalitativa intervjuer för att studera det valda fenomenet.

I vårt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta närmare på hur ungdomar och studie- och yrkesvägledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen påverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på våra praktikerfarenheter där vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmärksammade på detta ämne av främst vuxna i skolvärlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram är ett outforskat ämne vilket motiverade oss att forska inom ämnet med särskild fokus på ungdomarna. I vår undersökning har vi främst utgått från Hirdmans genusteori. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer i två könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gått snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhälle. Studien handlar om lärarens IKT-användning i årskurs 1-3 sett ur ett lärandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i Västra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka vad som styr hur och om man använder datorn i det praktiska arbetet med elever i årskurs 1-3, sett ur ett lärandeperspektiv. Våra frågeställningar utifrån syftet är; Vad påverkar lärarens användning av IKT i undervisningen för elever i årskurs 1-3? Vilka förutsättningar för användandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har läraren till att använda IKT som ett verktyg i ett lärandesyfte?Metod: Som metod har vi använt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkäter, observation, samtal.

I denna studie får ni ta del av nio pedagogers Tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad på fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen. Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ett resultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå och tolka hur lärare i grundskolans tidiga årskurser tycker att mediepedagogik fungerar i praktiken. Jag ville föra fram lärarnas röster kring mediepedagogikens innebörd, olika arbetssätt och varför mediepedagogiken behövs i dagen samhälle och därmed i skolan. För att förmedla lärarnas Tankar och erfarenheter valde jag att arbeta utifrån en kvalitativ metod och empirin har samlats in genom intervjuer. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning kring ämnet samt Zygmunt Baumans samhällsteori med fokus på flytande moderniteter, sociala gemenskaper och det tertiära lärandet. Resultatet visade att det är svårt att definiera vad mediepedagogik är och eftersom begreppet har olika betydelse för olika personer är det svårt att beskriva varför det är viktigt.

Avsikten med vårt arbete är att undersöka om bedömningen vid det nationella provet i år 5 var likvärdig då det gällde den fria skrivningen i ämnet svenska som andraspråk våren 2006. Ämnet väckte vårt intresse då vi uppmärksammat debatten i medierna om hur orättvis betygssättningen är i de senare åren på grund av att den inte görs på likvärdiga grunder. Vi bestämde oss då för att undersöka om man kan se denna tendens redan i år 5. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika lärare från tre olika skolor som varit delaktiga vid bedömningen våren 2006. Vi fick på så sätt ta del av deras erfarenheter och tankar kring likvärdig bedömning samt deras tillvägagångssätt då det gällde detta. För att analysera resultatet av intervjuerna kopplade vi det till aktuell litteratur för undersökningsområdet. Vår slutsats är att trots goda intentioner hos våra intervjupersoner blev bedömningen inte likvärdig..

Abstract Carolina Johansson (2007) Pedagogers tankar kring lek i läsinlärning. (Playing and reading Teachers thoughts around playing in reading). Syftet med det här examensarbetet var att få kunskap om pedagogers tankar kring lekens betydelse för läsinlärning. Frågeställningarna har varit ?Hur ser arbetet ut i läsinlärning??, ?Används leken i läsinlärning och iså fall hur?? och ?Hur tänker pedagoger kring fördelar och nackdelar med leken i läsinlärning??. Jag har i uppsatsen använt mig av Wittling (1998), Leimers (1974) och Smith (2000) tankar och teorier kring läsning.

Allt fler människor som är bosatta eller vistas i Sverige talar inte svenska. Tidigare studier visar att en språkbarriär uppstår då vårdpersonal och patient saknar gemensamt språk och detta är ett välkänt problem inom sjukvården. Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som inte talade svenska. Studien genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med nio intensivvårdssjuksköterskor och analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema ?Att vilja bli förstådd men inte alltid lyckas? med sex kategorier: Patientens tillstånd försvårar kommunikationen, Svårigheter att kommunicera medför risker, Vikten av bemötandet då patienten är i en utsatt situation, Kommunicera med andra medel, Användandet av olika tolkar och Tankar om lösningar på problemet.

Syftet med vår studie var att studera vilka tankar och intentioner förskollärarna på två olika förskolor har kring hur de har utformat den fysiska inomhusmiljön. Vi ville även studera hur de ser på den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande och även vilken barnsyn och kunskapssyn förskollärarna har och hur de avspeglas i miljön. Den ena var en Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra en förskola utan någon specifik inriktning. Vi valde att begränsa vår undersökning till två förskolor med avdelningar där barnen var i åldrarna 1-2 år. I undersökningen deltog tre förskollärare från respektive förskola i intervjuerna.

Kursplanen för historia i årskurs 4?6 är till stor del utformad efter det västerländska och nordiska samhället. Denna studie har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur elevers identitet påverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. Målgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lärares erfarenheter och tankar kring mångkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gällande lärarens tankar och mål/syften, dels gällande elevernas tankar och upplevelser, samt hur väl dessa överensstämmer med varandra. För att kunna besvara de frågeställningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lärare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats är i sjuårsåldern.Resultaten visar att lärarens mål och syften i stort är desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stämmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas någon skillnad gällande överensstämmandet beroende på om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar även att eleverna är övervägande positiva till matematikundervisning både inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör därmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala miljön på olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön är en miljö som i denna uppsats består av den fysiska miljön på en plats, människors interaktion med denna fysiska miljö, men också människors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vänt oss till högstadieelever i årskurs sju och nio på en F-9 (från förskola till årskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige.I detta examensarbete har vi valt att använda en visuell metod, kallad fotoelicitering där eleverna fått fotografera med hjälp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt.Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön på en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar på att erfarenheterna av en plats beror på situation och vilka människor som vistas på platsen samtidigt.

Syfte Syftet med studien är att undersöka vad personalen på en akutpsykiatrisk heldygnsvårdsavdelning tycker är ett gott bemötande och hur professionella i socialt arbete kan använda sig av denna kunskap.Frågeställningar Studiens frågeställningar är: Vilka är dina erfarenheter av vad som fungerar bra i mötet med patienter? Använder du dig av några specifika metoder och strategier i ditt arbete som du har märkt fungerar bra i mötet med patienter?, Talar ni i arbetsgruppen om metoder och strategier som fungerar bra i mötet med patienter? Tror du att det som händer i mötet mellan dig och patienter har någon effekt på behandlingen? MetodEn kvalitativ metod har använts för att genomföra studien. För att undersöka respondenternas subjektiva tankar kring forskningsfrågan har åtta halvstrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har analyserats utifrån kommunikationsteori och Bubers tankar om Jag-Du, Jag-Det. Resultat och slutsatserHuvudresultaten som studien har kommit fram till är de professionellas förmåga att kunna se personen bakom sjukdomen är central.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.