Bakgrund: Som föräldrar och blivande lärare har vi ofta önskat oss kunskap om vad barn har för tankar, när det sker en förändring i deras liv. En av förändringarna är att börja i förskoleklass och komma till skolans värld. Där har sexåringarna funnits sedan skolformen förskoleklass infördes 1998. Det glapp för barnen som förr fanns mellan sex och sjuåringar återfinns nu mellan fem och sexåringar istället, men är det ett så stort steg för barnen att ta som vi tror det är? Vi ville se vår studie ur ett barnperspektiv och började fundera kring vad begreppet innebar.

Denna studie presenterar en tillbakablick på kvinnliga prästers historia från 1958 fram till idag, med tyngdpunkt på attityder och motsättningar som funnits och finns bland såväl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanställning av bibelcitat som kvinnoprästmotståndare har använt och använder som argument mot kvinnliga präster samt en fallstudie av tre kvinnliga präster med olika erfarenheter och upplevelser som berättar om de attityder och eventuella motsättningar de stött på under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprästmotstånd och jämställdhet. För att uppnå mitt syfte har jag använt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga präster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstånd, som enligt dem själva dock begränsas till ett fåtal incidenter som skett i subtil form. Prästerna uppger även att de överlag är nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jämställdhetsfrågor är låg..

I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår venösa blodprov och insättande av perifera venkatetrar (PVK). Även då patienten bär en blodsmitta skall detta utföras, vilket sätter sjuksköterskans professionalism och biologiska säkerhet på prov. Sjuksköterskans upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta är ett ämne som bör diskuteras mer. Föregås stickmomentet av rädsla eller obehagskänslor? Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskans tankar och upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om barn med svenska som andraspråk var medvetna om sin språkutveckling i skolmiljö. Jag ville även undersöka hur barnen kände att deras språk utvecklades i skolan. Jag tog del av forskning kring ämnet språkutveckling och fann en hel del rapporter kring pedagogernas tankar och åsikter om språkutveckling, men få som beskrev språkutveckling ur barnperspektiv. Jag blev därför intresserad av att undersöka barnens egna erfarenheter och tankar kring sin språkutveckling i skolmiljön. Studiens frågeställningar: Är barn med svenska som andraspråk medvetna om sin språkutveckling i skolmiljö? När upplever barnen att deras språkutveckling främjas i skolmiljön? Jag genomförde en kvalitativ undersökning på tio barn.

I studien undersöks hurvida individer som söker sig tillentreprenörskap i sitt yrkesval har en specifik personlighetsprofil somgår att urskilja från människor som väljer andra yrken. Detta görsgenom en enkätundersökning som jämför Big Five personlighetsdragoch självkänsla hos 21 entreprenörstudenter och 18 filosofistudenter.Resultaten visar att det existerar signifikanta skillnader hosentreprenörstudenter vad gäller neuroticism, öppenhet ochextraversion. Det uppkom också skillnader mellan kvinnligaentreprenörstudenter och kvinnliga deltagare i kontrollgruppen vadgäller självkänsla. Resultaten antyder att personlighet har en påverkannär en individ väljer att bli en entreprenör, och att hög självkänsla kanvara en viktig komponent för kvinnor som bestämmer för att satsa på yrket..

Syftet med vår studie är att få en inblick i förskollärares tankar om barns leksaker i förskolan. Studien är baserad på intervjuer av fem förskollärare, verksamma på fyra olika förskolor, som delat med sig av sina tankar kring leksaker. I vår studie kom vi fram till fyra teman för hur förskollärare värderar leksaker: Saker som finns runtomkring, Bra leksaker, Dåliga leksaker samt Datorn. Vår slutsats är att rolleken och kreativiteten prioriteras i förskolan vilket innebär att de leksaker som främjar detta får en central plats i verksamheten. Vi kan även se att förskollärarna ser förskolan som en frizon från trendleksaker och framhåller att förskolan ska inneha de ?klassiska? leksakerna som till exempel klossar.

Studien syftar till att undersöka och belysa samarbetet mellan förskola och socialtjänst när det gäller orosanmälan. Hur arbetet kring orosanmälan går till samt vilka tankar och erfarenheter respondenterna har kring det. Genom att använda en kvalitativ studie har vi intervjuat sju förskollärare, en förskolechef och en representant från socialtjänsten. I studien framkom det att trots att det finns kritik från båda parterna är tankarna kring samarbetet mellan förskola och socialtjänst överlag positiv. Resultatet visar att respondenterna hade mycket kunskap och erfarenheter kring ämnet men anser att orosanmälan har en påverkan på dem psykiskt. .

Denna studie handlar om behandlingsassistenter inom institutionsvården och deras tankar kring professionalitet och förhållningssätt. Behandlingskollektivet på en institution undersöks också med fokus på faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och målsättning med arbetet. Institutionen som undersöks i den här studien riktar in sig på vård och behandling av unga pojkar. Studien bygger på metodtriangulering genom både en kvantitativ del och en kvalitativ del, samt teorier hämtade från flera olika håll. Ansatsen är abduktiv i och med att vi utgår från empiriska data men samtidigt låter oss vägledas av teoretiskt grundade antaganden.

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärarna ser på barnens inflytande och delaktighet i förskolan.I studien har fokus lagts på två frågeställningar:? Hur ser förskollärarna på inflytande och delaktighet? ? I vilka situationer tycker förskollärarna att barnen ges bäst möjligheter till inflytande och delaktighet?Den metod som valts i studien är semistrukturerade intervjuer för att ta reda på förskollärarnas tankar och deras erfarenheter om arbete med inflytande och delaktighet i förskolan.  I studien gjordes valet att intervjua fem förskollärare på två olika förskole-områden i samma kommun i mellan Sverige för att kunna se skillnader och likheter mellan olika områden i samma kommun.Resultatet visar att förskollärarna ser på inflytande och delaktighet som en vardaglig sak, alla förskollärare har samma tankar kring inflytande och delaktighet samt med arbetet med både inflytande och delaktighet. Skillnaden mellan hur mycket inflytande förskollärarna gav barnen var beroende av behovet i barngruppen man hade för tillfället, vad den barngruppen behövde..

Syftet med studien var att få insikt om pedagogers kunskaper och tankar kring, och erfarenheter av mångkulturellt arbete och interkulturell pedagogik i förskolan. De frågeställningar studien utgick från var hur pedagogerna ser på området interkulturell pedagogik: vilka tankar, erfarenheter och kunskaper som finns, om och hur interkulturell pedagogik praktiseras i förskolan, samt hur det interkulturella förhållningssättet yttrar sig. Studien genomfördes och frågeställningarna besvarades genom att vi tog del av styrdokument, aktuell litteratur och forskning kring området, samt att två kvalitativa gruppintervjuer utfördes i två arbetslag i förskolor med sammanlagt sex pedagoger. I studiens resultat framkom det att interkulturell pedagogik praktiserades till viss del. Erfarenheter av och kunskaper kring ett mångkulturellt arbetssätt, som interkulturell pedagogik innefattar, skiljde sig mycket åt.

Vårt syfte med detta examensarbete är att försöka förstå barns tankar och funderingar kring dator- och tevespel. Utifrån vårt syfte har vi även använt oss av två frågeställningar: Hur ser vår undersökning ut jämfört med Barbro Johanssons och Ulrika Sjöbergs undersökningar och hur ser pojkarnas dator- och tevespelsanvändande ut jämfört med flickornas? Kvalitativa intervjuer genomfördes med barn på två olika skolor i en av Malmö kommuns stadsdelar och omfattade 23 barn i åldrarna åtta till nio år, varav tolv var pojkar och elva var flickor. Vår undersökning har jämförts med två avhandlingar, en skriven av Barbro Johansson och en skriven av Ulrika Sjöberg, som består av undersökningar som genomförts i samma åldersgrupp som vår. Vårt resultat visar på väldigt många likheter mellan undersökningarna men även några skillnader.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lärobok. Metoder som vi har använt oss av är i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna få en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi även observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar på olika skolor i och omkring Malmö. En av dem använder inte lärobok alls medan de andra två använder den delvis. För att ge läsaren en bättre förståelse för vår undersökning har vi i vår teoridel redogjort för olika syn på kunskap, lärande och undervisning samt lärarens uppdrag.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser på barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollärare använder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden är kvalitativ och vi har utfört intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att barnlitteratur sällan används som pedagogiskt verktyg men används däremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller när barnen själva ber om att få en bok uppläst för sig. Slutsatsen är att det finns många aspekter som spelar roll vid en högläsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

?Tidig läs- och skrivlek? Pedagogers och föräldrars tankar om läsning och skrivning i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskolan tänker kring att arbeta med utvärderingsinstrumentet individuell utvecklingsplan, IUP. Studien utgick från följande frågeställningar: Varför väljer läraren att använda IUP som bedömningsverktyg? Varför väljer läraren att avstå från arbete med IUP? samt Hur tänker pedagogerna kring möjligheten att utveckla verksamheten vidare utefter varje enskild IUP? För att vinna kunskap om lärarnas tankar vilar studien på ett kvalitativt perspektiv där enkätfrågor legat till grund för insamlingen av empirin.Resultatet av lärarnas tankar analyserades utifrån de relationella och punktuella perspektiven som beskrivs av Wright. Vad som framkommer av resultatet är att lärarna i studien har olika syn på att använda IUP som bedömningsverktyg i sin verksamhet. De olika tankarna kring materialet är beroende av om läraren väljer att inta ett relationellt eller punktuellt perspektiv.