Föreliggande rapport utgör underlag för Länsstyrelsen i Gotlands läns skogsvårdsfunktions skogliga länsprogram för perioden 2000-2010. Det skogliga länsprogrammet avser att belysa frågor som rör skogen och skogsnäringen i länet. En betydande del skall ägnas åt att beskriva skogsbrukets förutsättningar som sedan kommer att ligga till grund för formulering av ett antal målsättningar för den skogliga verksamheten. Gotland skiljer sig från övriga Sverige i många avseenden. Ur skoglig synvinkel är det främst det extremt maritima klimatet, den kalkrika berggnmden, det tunna jordtäcket och den låga mängden nederbörd under vegetationsperioden som drar till sig uppmärksamheten.

Uppgiften var att framställa aktivt kol (AK) med kemisk aktivering och undersöka hur de olika reaktionsbetingelserna påverkar dess kvalitetet. Parametrarna som reglerades var: temperatur 400, 450 och 500(°C), impregneringsbas KOH och NaCO3 och mängd impregneringsbas i förhållande till biomassan 1, 1,5 och 2 *mbio. mbio betyder vikten av biomassan och viktförhållandena var alltså 1:1-, 1:1,5- och 1:2 (mbio : mlösning). Vidare hade lösningen en koncentration på 20 vikts-%.I Kuba identifierades 2007-2010 de största miljöproblemen av CITMA (El Ministerio de Ciencia, Tecnología y Medio Ambiente de Cuba) som jobbar för att motverka dessa. Bland miljöproblemen fanns förorening av vatten, luft och land samt bristen på vatten till jordbruket, industrier och privatpersoner på grund av saltintrång och andra kontaminationer.Aktivt kol (AK) är ett högporöst material som används för att separera hydrofoba molekyler från vätske-, och gasströmmar för att rena dessa eller återanvända adsorbatet.

När hästen domesticerades för cirka femtusen år sedan förändrades dess tillvaro från att leva på stäppen till att sTallas upp i begränsade utrymmen. Hästen är en gräsätare och spenderar i det fria uppemot 18 timmar per dygn åt att söka föda och när den sTallades upp innebar det en begränsning av sitt naturliga födosöksbeteende. UppsTallade hästar ska ha en jämn yta att stå på. Denna ska vara försedd med ett lämpligt strömedel av god kvalité som ska hållas ren och torr samt ge en god liggkomfort. Hästen har tre olika typer av sömn; dåsighet, ortodox och paradox sömn (REM-sömn). Strömedlet kan vara en viktig faktor för att hästen ska vilja lägga sig ned och på så sätt möjliggöra sin REM-sömn.

Dagens dominerande föryngringsmetod i Sverige är plantering som utgör 75 procent, därefter kommer naturlig föryngring som utgör 18 procent. Anledningen till att plantering är den dominerande föryngringsmetoden är att ofta används förädlat material vid tillverkning av plantor vilket ökar tillväxten och överlevnaden samt minskar omloppstiden. Föryngringsperioden är kortare hos plantering jämfört med naturlig föryngring. Röjning är en beståndsvårdande utglesning som ska gynna stammar med bra egenskaper. Faktorer som kan påverkas med röjning är trädslagsblandning, tillväxt och kvalitet.

Urban trees have very little in common with trees on natural sites, such as forests or pastures. Trees in urban environments are often planted in packed soil and in small volumes. This can lead to decreased availability of water and oxygen, as well as deteriorated ability for the soil to store nutritional elements. Also above ground the tree usually have limited space in cities. Regulations on free height over roads and cycle tracks demands high stems at an early stage of their development.

Eftersom hållbart skogsbruk innebär att man i skogsbruket tar lika stor hänsyn till de ekologiska och sociala aspekterna som de ekonomiska är det viktigt att utvärdera alternativ till det konventionella trakthyggesbruket för att säkerställa att alla värden i skogen uppnås. Ett så kallat schackrutesystem, eller Chequered-Gap-Shelterwood-System (CGS-system), är ett system där träd avverkas i mindre luckor som sedan alterneras med motsvarande skärmställningar. Detta skapar ett tvåskiktat bestånd med schackrutemönster. CGS-systemet är ett skötselförslag där fördelarna från både trakthyggesbruk och kalhyggesfritt skogsbruk eventuellt skulle kunna kombineras. Målet med denna studie är att utvärdera tillväxten av plantor och träd i CGS-system.

De flesta svenska skogar, även i reservat, har under lång tid påverkats mer eller mindre av människan. De fjällnära barrskogarna i norra Norrland har i vissa fall utnyttjats till husbehov av samer under lång tid och av nybyggare från 1800-talet och framåt, men spår finns även efter senare industriellt bruk. I slutet av 1800-talet förändrades skogbruket till ett industriellt brukande vilket också förändrade de norrländska skogarnas struktur och landskapsmönster i stor utsträckning. Dimensionsavverkningen förändrade både natur och kulturvärden genom att de större träden, oftast Tall av hög kvalité men även döda träd, avverkades. Området som låg till grund för denna studie ligger i norra Norrbotten och har tidigare varit en kronoöverloppsmark ägd av Domänverket.

Förutsättningarna för skogsbruk och rennäring skiljer sig mycket från varandra, likaså markanvändningen och synen på hur skogsmarken bäst skall användas. Detta har lett till återkommande konflikter mellan skogsbruket och rennäringen. För att rennäringen skall kunna bedriva en uthållig renskötsel behövs tillgång till sammanhängande områden med gammal och relativt obrukad skog. Skogsbruket i sin tur måste regelbundet avverka skogen för att erhålla en hög ekonomisk lönsamhet. Inom en stor del av Holmens skogsinnehav bedrivs skogsbruk och renskötsel på samma marker.

According to the Board of Forestry, in Västerbotten, many natural regenerations of Scots pine (Pinus sylvestris) carried out on privately owned forest in the middle of 1990 in Västerbotten have rendered a bad regeneration outcome and will provide a low future forest production. The Board of Forestry believes that the negative result can be explained by the fact that the regeneration has been carried out in wrong locations and that scarification failed to work as planned. In order for an accepted rate of regeneration the guidelines of the Forrest Act require, not less than 10 years after final cutting at natural regeneration, that there should be at least 1300 (site indices 16 m) - 1700 (site indices 20 m) main crop stems per hectare. Main crop stems are defined as stems according to the place of growth and appropriate tree type, in addition with regard to quality, stage of development and damage risk have a prospect of succeeding. In addition main crop stems should be separated by surface so that the proportion sample plots with 3 meters radius, and lack main crop stems, are not more than 10 % of site indices 14 meters or higher.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

I Norrbotten produceras Tall, gran och björk, vilka den senaste tiden har stått inför en hård konkurrens, eftersom träslagen är ljusa till färgen och därför blivit omoderna. I Finland finns en teknik som genom att värmebehandla virke i upphettad ånga, förändrar egenskaperna hos virket, som t.ex. dess färg, dimensionsstabilitet och beständighet. Då infinner sig frågan om våra träslag, med förändrade egenskaper, kan konkurrera med importerat ädelträ, impregnerat trä och de svenska mörka träslagen som ek och valnöt? Uppdraget är att ta reda på hur man producerar värmebehandlat trä (VBT).

In Sweden today so-called "prescribed nature conservation burning" is performed due to the change in silvicultural law, certification and an increased knowledge regarding the field of fire in the forest landscape. The aim is to re-create structures and qualities made by the fire regimes of the past, though on a much smaller geographical scale. The structures and qualities to be re-created are for example broad leaf stands, trees with large diameter, heterogeneous stands regarding variables such as age and diameter. If we increase our knowledge of the constitution of forests characterized by fire, then we will be able to set goals for what achievements to reach both on landscape scale and stand scale. The aim of this paper is to try to describe how a stand from the past was composed regarding mainly the spatial arrangement and compare it with the stand of today in the same place. This to be done by using relict material, that is stumps and dead standing trees.

Sweden has almost 600 000 hectares planted with lodgepole pine, and large areas are soon ready to be clear-felled. The provenances that have been planted are producing high level of permanently closed, so called serotinous, cones. In their natural setting, the Canadian boreal forest, these cones are opened mainly after crown fires when the heat make the resin between the cone scales melt, which releases the seeds. This is viewed as an adaption to the fire regimes that prevail over the natural distribution area of lodgepole pine. Because of the short flame-exposure that occurs in a crown fire, the seeds can survive.

Syftet med föreliggande arbete är att utreda några markbehandlingsmetoders för och nackdelar, samt när och var de bör användas. De markbehandlingsmetoder som behandlas är plöjning, högläggning, harvning, fläckmarkberedning, inversmarkberedning, ångbehandling, mikropreparering, nedmyllning av frön samt grönrisplantering. Även mineralisering som en följd av markberedning berörs, liksom markberedning för sådd och naturlig föryngring. Uppsatsen behandlar huvudsakligen markbehandling på boreal skogsmark. Resultaten sammanställs i praktiska rekommendationer. Arbetet har genomförts som en litteraturstudie med analytiska inslag.