Fragmentation and reduction of forest area is a threat for many forest species and their habitat. Deficiencies in forest quality, such as lack of dead wood and old trees, are one explanation of the threat. The most important action to prevent the continued loss of forest types is to protect forest, but also to restore and to create areas that not previously had high nature values. Hence one of the key strategic roles for Fritid- och Naturkontoret, Uppsala municipality, is to monitor biodiversity in the context of urban planning. The majority of the Uppsala municipality residents live in urban areas and most of them spend some of their spare time in natural areas in cities and their immediate surroundings. Exploitation in and around Uppsala is high, but it is important that there is enough nature close to houses to meet the residents? needs of recreation.

I dagens svenska skogsbruk är snytbaggeskador på planterade plantor av gran och Tall ett stort problem. Syftet med detta examensarbete vara att efter den första tillväxtsäsongen utvärdera snytbaggeskador och planttillväxt i 15 praktiska planteringar med tre olika markberedningsmetoder där plantorna behandlats med Conniflex. Fältundersökningen skedde på färska hyggen belägna i norra Uppland och södra Gästrikland. Medelvärdet för andelen snytbaggeskadade plantor låg på drygt 8,5 % per lokal. Risken för snytbaggeskador minskar rejält då planteringspunkten är i ren mineraljord eller humusblandad mineraljord.

I denna uppsats undersöker och analyserar jag gränsvärdesbegreppets framställning i svenskaläroböcker för gymnasieskolan. Utifrån Tall och Vinners (1991) termer begreppsbild och begreppsdefinition samt Lakoff och Núñez (2000) kognitiva idéutvecklingsteori studerar jag vilkaförutsättningar för förståelse som ges utifrån läroboksinnehållet. I uppsatsen studeras även de styrdokument som legat till grund för dagens läroböcker och i dessa noteras hur gränsvärdesbegreppet har fått allt mindre utrymme i undervisningen sedan 1970-talet men att begreppet åter nämns i den nyagymnasiereformen Gy11. I min undersökning av läroböcker konstateras att skillnaden visserligen ärstor på hur mycket plats gränsvärdesbegreppet får i litteraturen men det kan konstateras att flera avdagens läroböcker har en otillräcklig framställning för att elever skall ges en ordentlig möjlighet att utifrån dessa skaffa sig förståelse för begreppet..

Modern methods for managing pine (Pinus sylvestris) create homogenized forests. This decreases nature?s potential for biodiversity and might threaten species in need of different types of milieu. The main purpose of this study was to investigate how important older pine trees are for biodiversity. In the Hall-Hangvar Reserve in the north-west part of Gotland, insects collected from traps showed that more species were found in old or dead trees compared to younger pine trees.

Forskning som rör varglav (Letharia vulpina L.) är relativt ringa både i Sverige och internationellt. Idag anses varglaven vara hotad och på tillbakagång. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka förekomsten av varglav i relation till nuvarande beståndsstruktur och skogshistorik i området kring Grundagssätern i nordvästra Dalarna. Undersökningsområdet är ca 135 ha stort och beläget ca 20 km norr om Idre tätort. Data samlades in med hjälp av transekter och provytor under juli 2007.Varglav hittades på både döda och levande träd på de tre trädslagen Tall, gran och björk.

Not much is today known about how epiphytic lichens are effected by fire. A considerable part of the fires in Sweden today are prescribed fires for the purpose of environmental conservation. How these fires affect lichens is largely unknown. The aim of this study is to find out how epiphytic fruticose and foliose lichens on Scots pine are affected by fire, and to elucidate the relationship between fire intensity and the survival of lichens and later re-colonization. The study was performed at three locations just outside Umeå in Västerbotten that were burned 5-7 years earlier. In all locations there were larger groups of surviving Scots pines with varying amount of fire-damage in the crown, which enabled a reconstruction of fire intensity.

The purpose of this study was to compare naturally regenerated Scots pine (Pinus sylvestris (L.)) against seeded Scots pine in terms of benefits and differences. An inventory was performed at a number of different sites, 4 ? 6 years after soil scarification and data on the number of new established plants, their height growth as well as ground-line diameter was collected. Information about site conditions such as altitude, quarter exposure and frost risk was also collected. A review of previous studies was conducted in addition to the field study.

With knowledge of how the southern Swedish forests have been affected by storms the past years, this study intended to find out which factors affect the storm firmness of a stand the most. The study was based on data from stands in the, by the storm Gudrun, affected area. The results of the analyses that tested the stand factors that influence the amount of storm damage to the greatest extent showed that the storm sensitivity of Norway spruce stands were largely due to previous management actions. The factors that could be controlled by thinning and had relevance of storm damage standpoint, according to the results were; the dominant height, volume, basal area weighted mean diameter and stand age at last thinning. In this study, these results are not as clear for Scots pine.

Tree fiber lengths controls properties like strength and smoothness in paper and other wood products. For forest researchers it is of interest to be able to determine the fiber lengths in standing trees. Mo?rling et al. (2003), among others, have developed methods to estimate fiber length distributions in standing trees without damaging them.

Röjning är en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mål måste beaktas vid röjningstillfället. I praktiken blir många bestånd röjda mer än en gång. En orsak till upprepad röjning är att det kan uppstå behov av förnyad lövröjning när stubbskott har vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande kan också påverka nästa skötselåtgärd, dvs.

Vid designande av artificiella nätverk (ANN) är en viktig fas att identifiera en bra topologi. Topologin har betydelse för hur väl ett ANN klara att klassificera tidigare osedd data och även hur väl ett ANN klarar av att klassificera generellt. Ett sätt att automatisera detta designarbete är att använda genetiska algoritmer. Att använda GA för att evolvera ANN kallas neuroevolution.Vid användande av neuroevolution sker en automatisering av nätverksdesignen. Men eftersom GA använder en population, d.v.s.

Många impedimenttyper anses ha varit förskonade från mänsklig påverkan under lång tid och borde därför uppvisa en lång skoglig kontinuitet. De skulle då innehålla så väl gamla, grova träd som död ved i form av lågor och stående träd, faktorer som är viktiga för ett bibehållande av artdiversiteten hos växter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes på uppdrag av AssiDomän Skog & Trä AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hällmarker och rasbranter inom ett geografiskt begränsat och landskapsplanerat område i Västerbottens län. Ett antal parametrar så som grundyta, trädslagsfördelning, krontäckningsgrad, mängd död ved och grova träd, samt kulturpåverkan registrerades.

Med hjälp av såg- och borrprover studerades åldern på 41 granar och en Tall i Siggaboda naturreservat i sydligaste Småland, med syfte att undersöka granens etablering och döende på lokalen. Vidare har reservatet delats in i tre områden för att undersöka om några geografiska skillnader i granarnas etablerings- och dödsår förekommer. Analysarbetet utfördes på Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet. På lokalen har tidigare bland annat en pollenanalys utförts (Björkman & Bradshaw 1996) samt en kombinerad pollenanalytisk och dendrokronologisk studie (Hannon et al. 2010).

Den automatiska metoden att bedöma bark på sågtimmer har visat goda resultat och verkar mycket lovande för kontinuerlig drift. Ett problem som dock bör ses över före kontinuerlig drifttagning är att den automatiska mätmetoden är känslig för smuts och damm på glasen som skyddar lasern och kameran i ramens mätenheter. Den automatiska metoden bygger på att intensiteten och spridningen av laserljuset från ytan tolkas för att avgöra om mätningen skett på bark eller ved. När glasen blir smutsiga tolkas mer och mer av stockens mantelyta som bark. Det betyder i sin tur att det automatiskt framräknade underbarksmåttet på stocken förändras med graden av smuts på glasen.

Den automatiska metoden att bedöma bark på sågtimmer har visat goda resultat och verkar mycket lovande för kontinuerlig drift. Ett problem som dock bör ses över före kontinuerlig drifttagning är att den automatiska mätmetoden är känslig för smuts och damm på glasen som skyddar lasern och kameran i ramens mätenheter. Den automatiska metoden bygger på att intensiteten och spridningen av laserljuset från ytan tolkas för att avgöra om mätningen skett på bark eller ved. När glasen blir smutsiga tolkas mer och mer av stockens mantelyta som bark. Det betyder i sin tur att det automatiskt framräknade underbarksmåttet på stocken förändras med graden av smuts på glasen.