Sök:

Sökresultat:

122 Uppsatser om Tall - Sida 2 av 9

Nyckeltal för älg och fodertillgång på tall Pinus sylvestris och rönn Sorbus aucuparia

It has been shown that moose can affect plant community composition and structure. Selective browsing with other damages of large herbivores on tree species with different tolerance to disturbance could reshape the tree layer in both managed and natural forests. Rowan Sorbus aucuparia is widely distributed throughout Sweden and Europe. Research has shown that browsing by moose may prevent rowan from reaching browsing safe heights. The goal has been formulated that, where rowan is indigenous, it should have a good competition status and be able to reach tree level.

Liquid diesel biofuel production in Sweden : a study of producers using forestry- or agricultural sector feedstock

The transportation sector is the only sector of the Swedish society that is still increasing the emissions of carbon dioxide and other green house gases. Diesel fuel represents one of the fuels that contributes to these emissions and the use of diesel fuels is increasing every year. The main purpose of this study was to make an estimation of the current business situation for producers of liquid diesel biofuels in Sweden such as biodiesel, synthetic diesel and crude Tall diesel and examine the forces of competition of the industry today and its future prospects. The study revealed that the rivalry among the existing firms was low mainly due to the geographical spread of the companies. Moreover the success of the biodiesel industry was influenced by a long-term guarantee of the tax exempt for biofuels and by the price level of petroleum diesel.

Rotstock av tall : Hur blir den framtida virkeskvaliteten?

För Tallen finns många alternativa slutanvändningsområden, och kraven på virket varierar. Några egenskaper som har stor betydelse är stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. Kvalitetsförsämringen i Sydsveriges Tallskogar kan vara ett allvarligt problem och härör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit målet, men har det skett på bekostnad av kvalitet?För att närmare belysa frågan om förekomsten av Tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestånd samt deras potential att växa in i värdefulla klasser eller sortiment.Fältstudien är avgränsad till Bergslagen.

Styrning av kundanpassade timmerflöden : inverkan av traktbankens storlek och utbytesprognosens tillförlitlighet

För att kunna styra våra avverkningsoperationer i skogen är vi beroende av någon form av beslutsunderlag. En form beslutsunderlag är prognoser på utfall vid avverkning som ger en skattning av längd-, diameter- och kvalitetsfördelning i ett avverkningsobjekt Prognoser kan vara till hjälp vid styrning av timmerflöden från skog till såg. Denna uppsats har till syfte att besvara frågorna: Vilken prognosnoggrannhet kan erhållas med hjälp av SkogForsks apteringssimulator Aptan i praktisk drift? Hur påverkas möjligheterna att styra timmerflödet mot vad marknaden efterfrågar av hur stor traktbanken är? Arbetet har bestått i att jämföra stocknotor från prognos, skördare, inmätning och postning samt simuleringar av hur olika traktbanksstorlekar kan uppfylla skiftande efterfrågan. Skiftande efterfrågan har simulerats genom att skapa önskestocknotor ( detaljerad efterfrågan) för fyra olika efterfrågescenarier.

Kvalitet och skador i tallungskog efter röjning vid olika stubbhöjder

Toppröjning är en röjningsmetod där man kapar röjstammarna högre upp på stammen än vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning är det tänkt att röjstammarna ska fortsätta leva under en period och växa längs med huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning på huvudstammar. Det är viktigt att röjstammarna inte växer ikapp huvudstammarna och att de dör innan en första gallring. Att kapa stammar på en högre nivå ger färre hinder, bättre sikt och mindre diameter vid kapstället.

Om arternas överlevnad : en artikelserie om den biologiska mångfalden i Sverige

Överingress:Tänk att du är på en skogspromenad, alla träd har smalastammar och är antingen gran eller Tall. Kvittret och sångenhar försvunnit eftersom här inte finns några insekter förfåglarna att äta. Den biologiska mångfalden i Sverige ärviktig för att vi ska må bra. I dag bryter många skogsägaremot lagen när de avverkar skog och det påverkar denbiologiska mångfalden negativt.När valet nu står mellan gamla träd och nya hus, i ettsamhälle med bostadsbrist, är prioriteringarna inte självklara..

Analys av leksaksrobot, skapande av monster

During spring 2009 a three meter Tall and laughing robot was developed in collaboration between Royal Institute of Technology and Royal University College of Fine Arts. The robots function and esthetics is based on an existing toy robot called Elmo. Elmo is 30 cm Tall but now the goal was to make it 1000 times bigger in order to present it on the spring exhibition of Royal University College of Fine Arts. Due to only four months of developing and building time a demand of fast determination and good planning was required. In order to make a good structure for the project it is divided into five phases: Analysis of Elmo, planning, concept development, detail construction and finally product development and testing.In the first phase valuable knowledge is obtained according to the movements and geometry of Elmo.

Modellering av diametern hos tall (Pinus sylvestris) som en effekt av beståndstäthet och biomekanik

Med gallringseffekt menas att träden efter en gallring ökar sin diametertillväxt. Denna effekt har traditionellt tillskrivits den minskade konkurrensen om ljus och näringsämnen mellan träden. En alternativ förklaring till gallringeffekten är att vindpåverkan per träd blir högre i det gallrade beståndet, vilket leder till större svajningar för träden och därmed en ökad diametertillväxt. I studien undersöktes ifall vindens påverkan är en del av gallringseffekten på Tall (Pinus sylvestris L). Lokalen för studien var SLU:s försökspark i Siljansfors utanför Mora. Omgivande tätheter av stamantal, grundyta, kronvolym och kronmantelyta beräknades på flera avstånd från varje individuellt träd.

Rotröta i Sverige enligt Riksskogstaxeringen : en beskrivning och modellering av rötförekomst hos gran och björk

Rotröta i träd medför stora årliga skador och därmed kostnader för det svenska skogsbru­ket. Siffror som brukar nämnas i sammanhanget är 500-1000 Mkr/år. Exempel på orsaker till dessa kostnader är nedklassning av virke, tillväxtförluster, ungskogsdöd, tidigarelagda avverkningar och ökade stormfällningar. Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av rotröta hos gran, Tall och björk fördelat på ett antal ståndorts-, bestånds- och trädvariabler. Resultaten redovisades för hela landet och uppdelat på regioner.

Kärnvedsbildning i tall (Pinus sylvestris L.) : startålder samt årlig tillväxt i Västerbotten

I Västerbotten täcks den produktiva skogsmarken till 44 % av Tall. Tallar bildar kärnved, men anledningen till detta är fortfarande oklar. Det antas dock innebära fördelar att bilda denna typ av ved. Kärnved består av döda parenkym och epitelceller, medan splintveden innehåller levande celler. Kärnveden innehåller även olika typer av extraktivämnen samt fenoler.

Grönytefaktorn och biologisk mångfald : en anpassning för Rosendalsfältet

Att planera för ett hållbart samhälle blir allt viktigare och att som landskapsarkitekt känna till olika verktyg som stödjer ett sådant planeringsarbete är därför relevant. Grönytefaktor är ett planeringsverktyg som används vid utformning av gårdsmiljön i Stockholm stads nya miljöstadsdel Norra Djurgårdsstaden där den anpassats till att stödja omgivande naturvärden. Syftet med uppsatsen är att undersöka verktyget och presentera en anpassning för Rosendalsfältet i Uppsala. För att få ökad förståelse för hur Grönytefaktorn är uppbyggd och hur verktyget kan platsanpassas undersöks Stockholms stads version Norra Djurgårdsstaden Grönytefaktor Hjorthagen. Här beskrivs en platsanpassad version av verktyget.

y måste bero av x ? gymnasieelevers förståelse av det matematiska begreppet funktion

Objective: The aim of the study is to describe pupils' understanding of the mathematical concept of function. How do pupils define the concept of function? What images of the concept of function evoke when they solve tasks, which involve identifying and constructing functions?Theory: A student's thinking about a mathematical concept depends on more than just the formal definition of the concept; therefore Tall and Vinner introduce the term concept image to describe the role cognitive structures play when students learn about concepts. The cognitive structure includes all mental images, associated properties and processes that an individual associates with a given concept. According to Sfard, an individual's understanding of mathematical concepts may have different character: an operational conception, where a concept is conceived as a process and a structural conception, where the given concept is conceived as an object, that is, as a whole.Method: 16 pupils at the Science Program at two different upper secondary schools inSweden answered a questionnaire on the mathematical concept of function.

Kan naturvärdesträd med törskate vara en livsmiljö för rödlistade insekter?

Törskaten tillhör gruppen rostsvampar varav flera är patogena och orsakar stora ekonomiskt betydelsefulla skador på Tallar i produktionsskogar och estetiska skador på Tallar i parker över hela norra halvklotet. Bland de vanligare symptomen som kan ses på Tallar är enstaka döda grenar eller att toppen är död. När dessa symptom uppkommer har angreppet pågått under några år. Nedanför den döda toppen bildas oftast ett kådindränkt mörkt stamsår. Det finns två typer av törskate som dödar toppen på Tall (Pinus sylvestris) i Sverige, den ena är Cronartium flaccidum och den andra är Peridermium pini.

Överlevnad, skador och höjdutveckling 1-2 år efter plantering i södra Sverige : tall, gran, björk, hybridasp och poppel

Kravet på användning av förnyelsebara energikällor ökar, år 2020 ska de stå för 50 % av all energianvändning. För att öka utbudet av skogsbränsle och utveckla bränslekedjan i hållbar riktning måste ny kunskap och teknik utvecklas för intensivodling av snabbväxande trädslag på skogsmark. Mot denna bakgrund har ett trädslagsförsök anlagts i södra Sverige, med syftet att på sikt besvara frågorna kring intensivodling av skog. Avgången hos plantor är som störst under de första åren efter plantering för att därefter plana ut vid cirka 10 års ålder. Överlevnaden under föryngringsfasen beror i hög grad på vilken utsträckning snytbaggar förekommer samt vilka åtgärder man vidtagit för att få så bra etablering av plantorna som möjligt. Syftet med studien var att undersöka överlevnaden, skador och höjdutvecklingen för de ingående trädslagen Tall, gran, björk, hybridasp och poppel, 1 till 2 år efter plantering. Resultatet visade en lägre överlevnad andra året jämfört med första året. Detta berodde delvis på en okänd skada hos poppeln, som troligtvis också hade inverkan på höjdutvecklingen.

Utvärdering av markberedning och plantering på SCA:s mark i Norrland 1998-2001 : föryngringsresultat efter 10 år

Maskinell markberedning följt av manuell plantering är den vanligaste föryngringsrutinen efter en föryngringsavverkning i Sverige. Många av de forskningsrön som dagens markberednings- och planteringsinstruktioner bygger på är baserade på äldre fältexperiment. Uppföljningar av praktiska föryngringar i fält kan bidra med kompletterande kunskap över vilka svårigheter som finns beroende på ståndort, terrängförhållanden etc. Dessa erfarenheter kan sedan användas till att utvärdera gällande arbetsrutiner och instruktioner. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera kvaliteten i det praktiska markberednings- och planteringsarbetet på SCA:s mark i Norrland.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->