Röjning är en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mål måste beaktas vid röjningstillfället. I praktiken blir många bestånd röjda mer än en gång. En orsak till upprepad röjning är att det kan uppstå behov av förnyad lövröjning när stubbskott har vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande kan också påverka nästa skötselåtgärd, dvs.

Vid designande av artificiella nätverk (ANN) är en viktig fas att identifiera en bra topologi. Topologin har betydelse för hur väl ett ANN klara att klassificera tidigare osedd data och även hur väl ett ANN klarar av att klassificera generellt. Ett sätt att automatisera detta designarbete är att använda genetiska algoritmer. Att använda GA för att evolvera ANN kallas neuroevolution.Vid användande av neuroevolution sker en automatisering av nätverksdesignen. Men eftersom GA använder en population, d.v.s.

Många impedimenttyper anses ha varit förskonade från mänsklig påverkan under lång tid och borde därför uppvisa en lång skoglig kontinuitet. De skulle då innehålla så väl gamla, grova träd som död ved i form av lågor och stående träd, faktorer som är viktiga för ett bibehållande av artdiversiteten hos växter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes på uppdrag av AssiDomän Skog & Trä AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hällmarker och rasbranter inom ett geografiskt begränsat och landskapsplanerat område i Västerbottens län. Ett antal parametrar så som grundyta, trädslagsfördelning, krontäckningsgrad, mängd död ved och grova träd, samt kulturpåverkan registrerades.

Med hjälp av såg- och borrprover studerades åldern på 41 granar och en tall i Siggaboda naturreservat i sydligaste Småland, med syfte att undersöka granens etablering och döende på lokalen. Vidare har reservatet delats in i tre områden för att undersöka om några geografiska skillnader i granarnas etablerings- och dödsår förekommer. Analysarbetet utfördes på Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet. På lokalen har tidigare bland annat en pollenanalys utförts (Björkman & Bradshaw 1996) samt en kombinerad pollenanalytisk och dendrokronologisk studie (Hannon et al. 2010).

Den automatiska metoden att bedöma bark på sågtimmer har visat goda resultat och verkar mycket lovande för kontinuerlig drift. Ett problem som dock bör ses över före kontinuerlig drifttagning är att den automatiska mätmetoden är känslig för smuts och damm på glasen som skyddar lasern och kameran i ramens mätenheter. Den automatiska metoden bygger på att intensiteten och spridningen av laserljuset från ytan tolkas för att avgöra om mätningen skett på bark eller ved. När glasen blir smutsiga tolkas mer och mer av stockens mantelyta som bark. Det betyder i sin tur att det automatiskt framräknade underbarksmåttet på stocken förändras med graden av smuts på glasen.

Den automatiska metoden att bedöma bark på sågtimmer har visat goda resultat och verkar mycket lovande för kontinuerlig drift. Ett problem som dock bör ses över före kontinuerlig drifttagning är att den automatiska mätmetoden är känslig för smuts och damm på glasen som skyddar lasern och kameran i ramens mätenheter. Den automatiska metoden bygger på att intensiteten och spridningen av laserljuset från ytan tolkas för att avgöra om mätningen skett på bark eller ved. När glasen blir smutsiga tolkas mer och mer av stockens mantelyta som bark. Det betyder i sin tur att det automatiskt framräknade underbarksmåttet på stocken förändras med graden av smuts på glasen.

Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall.

Successful forest regeneration is a prerequisite for sustainable forest management. Therefore, it is important to prevent browsing damage on the commercially important tree species Scots pine. In this study I have tested a new alternative way to increase the available amount of forage and increase the use of these resources by especially moose. The method is based on a slash treatment at harvest, where the accessibility of slash as forage is increased during final felling or commercial thinning by gathering the slash and putting the Scots pine slash on top of the slash piles. This study has compared the availability of forage, the amount of browsed biomass and the number of fecal pellet groups between conventional and slash treated stands after final felling and commercial thinning in southern Sweden.

A?ldern pa? borrprover fra?n tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.

Is it possible that by planning in a more sustainable way when building a new area, we can improve our environment?Most environmental problems are created in cities and therefore they should hold the solution. Through a more ecological urban planning a better foundation for sustainable housing could be created.This report follows the process in coming up with a proposal for a master plan for an area in Odense, Denmark. By going through principles for sustainable urban planning made by different organizations and persons and from these extract main principles, a background is founded to continue the proposal from.Denmark works a lot on expanding their green areas, maintain the existing ones and recreate what?s being destroyed as cities expand.

This paper intends to examine how parents think and reflect on gender issues when they borrow books for their children at the library. The theory applied is Yvonne Hirdman?s theory of a gender system. A questionnaire was made available at the Children's department of Uppsala City Library in February, 2010. The material was compiled and analyzed with the intention to try to detect trends, patterns and themes, rather than statistics and hard data.Parents in the study perceive themselves as gender-conscious.

I vårt arbete har vi studerat hur pedagoger på förskolan arbetar med sagor för att främja barnens språkutveckling. I den första delen har vi beskrivit forskningsbakgrund. Där tar vi olika forskares synpunkter och åsikter om hur sagan användas för att utveckla barnens språk. Vi beskrev syftet med vårt arbete och bestämde problematiken som vi skulle arbeta med. I den andra delen redovisade vi vårt resultat utifrån våra genomförda intervjuer.

The survey is a qualitative study that aims to investigate the ethnic housing segregation in the residential area around Malmvägen that is located in Sollentuna. Malmvägen is a millionprogramarea that?s made up of unattractive tall buildings with grey facades. The majority of the residents have foreign backgrounds and the unemployment rate is high among the youths in the area. The apartment rents on Malmvägen are low and many of the residents belong to the subclass of society.

The current state of knowledge indicates that there is more than one factor that initiates heartwood transition. This study supports its hypothesis on the theory that heartwood is formed by a fixed fraction of the annual growthring, 0,5 to 0,8 rings. To calculate heartwood volume modelings were carried out in four different pine stands with different spacings, 0,75, 1,25, 1,5 and three meters. The model indicates heartwood diameter (HWD) and is based on four explanatory variables, height (H), crown ratio (CR%), diameter breast height (DBH) and tree height (TH). The shifting plant spacing results in varying growth rate in the juvenile stage.

Målet med föreliggande arbete var att undersöka följande två frågor:1. Vilka svårigheter har elever ofta med derivata?2. Vilka teorier är centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svårigheter?Metoden som använts kallas "meta-syntes" och är en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanställa resultat även transformerar, analyserar och renodlar dem.