Sökresultat:
187 Uppsatser om Tall (Pinus sylvestris) - Sida 5 av 13
Tall Tales : examensarbete tillsammans med Oskar Alex
"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.
Fuktkvotens inverkan på oljeupptag och pigmentinträngning i tall (Pinus sylvestris L.) och gran (Picea abies L. Karst) vid impregnering med Linotechmetoden :
Wood has always been an important material for people, and it is used for many applications. As for example, fuel for cooking and heating houses, construction materials and for constructing means of transport. Since wood also is a material that with time biologically degrades due to activity by micro organisms and wood fungi it is important to find ways to protect and further lengthen the life span of the material when in service. One method is to decrease the amount of water in the material by impregnation with an hydrophobic oil. The Linotech method which uses only pure linseed oil is one such possible method.
The aim of this study was to investigate the possibility to at the same time impregnate and stain/colour wood samples of pine and spruce by using the Linotech method.
Granknytning i medelålders och äldre bestånd i sydöstra Sverige ? en myt eller mätbara effekter?
Den produktiva skogsarealen i Sverige som är grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha står på torr mark (personlig kommunikation Göran Kämpe, 2015). Problematiken i södra Sverige är att gran planteras på allt för torra marker, eftersom att tall anses för osäkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och när tillväxten avtar för granen på torrare marker i sydöstra Sverige med hjälp av bestämning av ståndortsindex (SI). Höjdtillväxten har, med hjälp av borrning/kapning på olika trädhöjder, rekonstruerats i granbestånd för en hel omloppstid. Detta har utförts på två olika lokaler där tall hade varit det naturliga valet och där granen bedöms lida av vattenbrist. Fokusområdet är ifall höjdtillväxten och SI avtar för granen på tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation på granknytning.Resultatet visar att granbestånden har ett betydligt högre ståndortindex i ungskogsfasen jämfört med när beståndet är äldre.
GROT uttag i Värmlands Län : Extraction of Harvest residues in the County of Värmland
På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT.
Gremmeniella abietina-epidemin 2001 : har skogen återhämtat sig?
The fungus Gremmeniella abietina causes damage to conifers that can lead to tree death. In 1999 and 2001 the pathogen caused severe attacks in Sweden, where about 500 000 ha of pine forest were affected. Trees of all ages were attacked, but mainly forests between 30-60 years that were ready for their first commercial thinning. After recommendations from the forest agency, sanitary fellings were made to trees that had more needle loss than 85%, a total of about 50 000 ha. Economic losses have been estimated to more than one billion SEK.
Environmental variables determining the occurrence of Cladonia parasitica and Hertelidea botryosa, two boreal lichens confined to wood
Biodiversity is essential for human well-being and it is defined as the genetic variation within species and the variety of species and ecosystems. Biodiversity provides several ecosystem services which are necessary for human beings but there are different threats towards the
biodiversity. The biodiversity linked to the forest in Sweden are threatened, about 50 % of the red-listed species in Sweden are associated with forests. This is linked to the commercial exploitation of the boreal forest in Sweden which started 200 years ago. The forestry the last
50 years, with clear-cuts, have contributed to a fragmented forest landscape.
Skogstillväxten ca 20 år efter plantering på Flakmossen : dikningens och gödslingens betydelse vid beskogning på en avslutad torvtäkt i Värmland
This study was performed in an afforestation experiment established 1982 on an abandoned peat harvesting area, Flakmossen, in the province of Värmland, SW Sweden. The experimen-tal design include planting with Scots pine (Pinus sylvestris), in combination with various drainage intensities (20, 30, and 40 m between ditches), and fertilizer doses 0, 100, and 200 g PK per seedling applied at the date of planting.
The aim of this study was to achieve more knowledge about the conditions on afforestation of peat harvesting areas, especially regarding drainage intensity and fertilization requirements, by means of determining the stand growth and yield in the Flakmossen trial.
The forest growth did not differ significantly between the drainage intensities tested when the same amount of phosphor and potassium fertilizer was added. Thus, shorter distances between ditches than 40 m can not be recommended.
When no fertilization was carried out seedling survival was very low, and the growth of sur-vived seedlings was poor. The largest diameter and height growth were observed in the areas where the highest dose of phosphorus and potassium (200g/seedling) was given.
Epiphytic lichens associated with different traffic intensities along the highway E4
Inventories of epiphytic lichens on Scots pine (Pinus sylvestris) were conducted at three sites in east central Sweden: along the newly build motorway (Road E4), along the old road (Road 600) and in a reference site, to compare the effects of traffic pollution on lichen diversities. At each site, species richness, lichen mean sensitivity value (MK), air quality index of the forest stand/sample plot (LKI) and nitrogen impact value (N) were calculated and it was tested if there was any difference between the sites. Twenty-four species were observed in total, and Parmeliopsis ambigua and Hypogymnia physodes were the most common species at all sites. At Road E4, fewer lichen species were observed than at the other sites and this might be due to the impact of air pollution. The species richness at Road 600 was similar to that of the reference site, which might be explained by the improved air quality.
Naturligt föryngrade huvudstammar i röjda bestånd etablerade efter plantering på SCAs mark
Dagens dominerande föryngringsmetod i Sverige är plantering som utgör 75 procent, därefter kommer naturlig föryngring som utgör 18 procent. Anledningen till att plantering är den dominerande föryngringsmetoden är att ofta används förädlat material vid tillverkning av plantor vilket ökar tillväxten och överlevnaden samt minskar omloppstiden. Föryngringsperioden är kortare hos plantering jämfört med naturlig föryngring. Röjning är en beståndsvårdande utglesning som ska gynna stammar med bra egenskaper. Faktorer som kan påverkas med röjning är trädslagsblandning, tillväxt och kvalitet.
Fältskiktsvegetationen 30 år efter beståndsanläggning : effekter av olika nivå på skogsskötselintensitet
En landsomfattande försökserie anlades mellan 1984 - 1988 med 15 försöksblock i Sverige. Syftet var att studera den totala effekten på virkesproduktionen av tre olika intensiva skogsskötselalternativ. Inom varje block upprättades en extensiv behandling som innebar att ingen åtgärd efter avverkning vidtogs, en normal behandling som motsvarade markägarens normala skötselintensitet vid tiden när försöken anlades. Slutligen fanns en intensiv behandling där ambitionsnivån skulle vara högre än vad som kunde anses vara normalt.
Mitt syfte var att studera hur fältskiktets täckningsgrad och artantal påverkats av de tre olika skogsskötselintensiteterna på de tre försöksblocken Bjurholm, Edefors och Harads i Norra Sverige. På dessa block inventerade jag markvegetationen med fokus på fältskiktet i månadsskiftet mellan Juni och Juli 2013.
Kan markfuktighetskartor användas för att hitta skogsmark med hög bonitet? : ett gis-baserat försök med dtw-index och laserskannad övre höjd
The depth-to-water-index (DTW-index) is derived from digital elevation models (DEM) to map soil wetness, in terms of distance from soil surface to the ground water table. The aim of this GIS based study was to investigate the existence of a relationship between DTW-index and forest site productivity (SP). The belief of such an assumed relationship was based on knowledge that the ground water level is related to site properties that can either promote or impede tree growth.
Data primarily comprised rasters of the Krycklan catchment in northern Sweden and depicted DTW-index and a laser scanned vegetation height. The 100th height percentile of each pixel in the vegetation raster was assumed to mirror the top-height, letting it act as a relative measure of SP within a delineated area of equal stand age.
Skogsbrandens påverkan på död ved :
Fire is an important ecological factor, but its consumption of coarse woody debris, CWD, has hardly received any attention. In this study, I investigate the consumption in relation to the time of initial flame exposure and propensity for continued combustion of standing CWD of pine (Pinus sylvestris).
Two types of CWD were studied. Firstly, wood that had been dead for one to ten years. Secondly, wood that had been dead for several decades. In the burning experiments, logs of approx.
Kalibrering av den multivariata variabeln trädslagsfördelning
Den multivariata variabeln trädslagsfördelning beskriver volymsförhållandet mellan
tall, gran och löv i ett skogsbestånd. Ofta är variabeln skattad med subjektiva metoder
vilket resulterar i två typer av fel, systematiska och slumpmässiga.
Subjektivt värde = Sant värde + systematiskt fel + slumpmässigt fel
De slumpmässiga felen är omöjliga att justera, men de systematiska går att åtgärda
genom kalibrering.
Målet med arbetet har varit att finna lämpliga metoder att kalibrera trädslags
fördelningen i subjektivt skattade register för att eliminera det systematiska felet.
Kalibreringar har gjorts med fyra olika regressionsmodeller och ett neuralt nätverk.
Betesskador före och efter stormen Gudrun
Den 8 januari 2005 drabbades södra Sverige av stormen Gudrun, detta resulterade i att ca 272 000 ha skogsmark skadades i Götaland, och av denna yta var 64 % så pass hårt drabbade att föryngringsplikt inträdde. I jämförelse med skogsägarna som drabbades hårt av de ekonomiska konsekvenserna fick hjortdjuren en ökad fodertillgång och gavs möjlighet att öka i antal.
Syftet med denna studie var att analysera eventuella trender och samband i frågan om betesskador orsakade av de större hjortdjuren före och efter stormen Gudrun och om detta i sin tur kunde kopplas till tillgången på foder och populationens storlek av de större hjortdjuren.
Med data från riksskogstaxeringens inventeringar av fodertillgång har vi gjort beskrivande analyser och statistiska analyser i Minitab. Vi har kunnat konstatera att viltfodret har ökat, betesgraden för björk och övriga viltfoder arter har minskat och tallens betesskador har förändrats mellan perioderna 2000-2004 och 2008-2012. Det hårda betet på tall har ökat och tall utan bete har ökat..
Goliatmusseron (Tricholoma matsutake) - kräver den en kontinuitet av träd? :
Modern forestry management may disadvantage some mykorrhiza forming fungi because; they are dependent on late successions and cannot survive the constantly recurring breaks in the continuity of their host tree. For this study the specie goliatmusseron (Tricholoma matsutake) was chosen to investigate this possibility. In Sweden T. matsutake is found in greatest amounts north of Örnsköldsvik on glacifluvial sandy soils in association with pine trees and reindeer lichens.
Seventy two forest stands where the specie previously had been found were studied; 62 in the northern part of Sweden and ten in the southern. Several indicators were studied to find out if these stands have had a continuity of living trees.