Festulolium (Festulolium) and tall fescue (Festuca arundinacea) has not been grown inSweden over a longer period. So far there is no greater area cultivated, but the area isincreasing. Festulolium and tall fescue are expected to eventually replace meadowfescue in many leyseed mixtures to dairy cows in southern and central Sweden. Tallfescue has in recent years become popular again. Festulolium is a hybrid betweenryegrass and fescue.

Dagmar är en av de mest förödande stormarna, som med sina 4-5 miljoner kubikmeter vindfälld skog präglat skogssverige det senaste årtiondet. Skogsbolaget SCA förlorade stora mängder skog den 26 december 2011 till följd av stormen. Två av trädslagen på SCA:s marker är tall och contortatall, med olika förutsättningar vad gäller förmåga att motstå stormvindar. Tillhandahållna data kom från SCA:s inventering före Dagmar, under åren 2007-2011, respektive efter stormen, i februari-mars 2012. Inventerat data har sammanställts, bearbetats och analyserats i Microsoft Office Excel, MiniTab 16 och ArcMap 10.1.

Toppröjning är en röjningsmetod där man kapar röjstammarna högre upp på stammen än vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning är det tänkt att röjstammarna ska fortsätta leva under en period och växa längs med huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning på huvudstammar. Det är viktigt att röjstammarna inte växer ikapp huvudstammarna och att de dör innan en första gallring. Att kapa stammar på en högre nivå ger färre hinder, bättre sikt och mindre diameter vid kapstället.

Sedan i början av 2000-talet har nordligaste Sverige drabbats hårt av törskateangrepp och det är konstaterat att skadorna framförallt har orsakats av den värdväxlande varianten C. flaccidum. I Sverige visade forskning i början av 1900-talet att flera arter från fjärilssläktet Dioryctria (barrskogsmott) förekom i samband med törskateskador. Med de stora törskateskador som idag finns i norra Sverige är det fortsatt intressant att ta reda på vilka arter som idag kan påträffas och vilken roll de kan spela vid dessa skador. Syftet med studien har varit att, genom en fältstudie, bedöma förekomst och omfattning av angrepp från barrskogsmott och törskatesvamp i ett urval på 18 bestånd. Syftet var också att, med en kontrollgrupp genom en förkortad kläckningsprocess, försöka artbestämma barrskogsmotten som angripit träden samt att försöka bedöma hur vanligt det kan vara att insektsangrepp inte upptäcks i fält.

Fragmentation and reduction of forest area is a threat for many forest species and their habitat. Deficiencies in forest quality, such as lack of dead wood and old trees, are one explanation of the threat. The most important action to prevent the continued loss of forest types is to protect forest, but also to restore and to create areas that not previously had high nature values. Hence one of the key strategic roles for Fritid- och Naturkontoret, Uppsala municipality, is to monitor biodiversity in the context of urban planning. The majority of the Uppsala municipality residents live in urban areas and most of them spend some of their spare time in natural areas in cities and their immediate surroundings. Exploitation in and around Uppsala is high, but it is important that there is enough nature close to houses to meet the residents? needs of recreation.

The third most common conifer in Sweden is Pinus contorta (lodgepole pine). It originates from the western part of North America and was brought here in the end of the 1920s. The lodgepole pine is today allowed for commercial plantations in central and northern Sweden, excluding high altitude locations. Since 1979 only plantations with scientific purpose are allowed in south-central and south Sweden. This document is focused on how lodgepole pine manage perform compared with Pinus sylvestris (Scots pine) in the southernmost part of Sweden, Götaland. The idea came from the fact that the Swedish government is evaluating a notification from the National Forest Agency that suggests lodgepole pine to be allowed for commercial plantation even in southern Sweden.

Röjning är en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mål måste beaktas vid röjningstillfället. I praktiken blir många bestånd röjda mer än en gång. En orsak till upprepad röjning är att det kan uppstå behov av förnyad lövröjning när stubbskott har vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande kan också påverka nästa skötselåtgärd, dvs.

?Development of Norway spruce, Douglas fir beech and Scots pine with a larch shelter wood? is a report written by Per-Olof Magnusson. The thesis is a compulsory part of forest engineer program at ?Skogsmästarskolan?, SLU, Skinnskatteberg, Sweden. The purpose of this report is to describe and evaluate an experiment with hybrid larch (Larix x eurolepis) as shelter wood, and different tree species growth and survival depending on the density of the shelter wood. The experiment is conducted by southern Swedish forest research centre, faculty of forestry, SLU in Alnarp. The hybrid larch ought to be an interesting alternative to birch (Betula sp.) as shelterwood on suitable sites in southern Sweden.

Fire has historically been of great ecological importance in the boreal forests of Sweden. The forest fire regime has, however, varied between different parts of the country. The objective of this thesis is therefore to investigate the fire history in Fulufjället National Park and, on this basis, give suggestions for future fire management. The reconstruction of fire history was done by cross-dating fire scars in samples taken from living and dead Scots pine (Pinus sylvestris). Local fire chronologies were established at 17 points in the forests in and around Fulufjället National Park by cross-dating fire scars on 54 samples. The oldest year-ring dated from year 968.

The aim of this work is to demonstrate how the net present value (NPV) at the time of the first thinning depends on the spacing after pre-commercial thinning, and show how net value from first thinning in same stand is influenced. This study is performed with models based on non-distant dependent growth models for single trees. Two different growth models have been used, one for cleaning (pre-commercial thinning) and one for thinning. The first one yields stem density distributed over diameter classes. In the second one, (the thinning model), it is possible to choose when thinning should be done, the thinning method, thinning grade and numbers of thinning.

Föryngringen av skog på Gotland har historiskt sett varit problematisk under lång tid och i dagsläget används främst markberedning följt av plantering av tall. Förutsättningen för föryngring under skärm samt naturlig föryngring under fröträd som föryngringsmetod har studerats i denna rapport då det råder brist på skriftliga sammanfattningar om dessa båda metoder. Föryngringsmetoderna studerades genom fältstudier på 16 lokaler och intervjuer med verksamma inom branschen på Gotland. Naturlig föryngring visade sig ha viss framgång på norra Gotland samt fungera väl på nordöstra Fårö. Förutom på Fårö visade emellertid föryngring med markberedning och plantering bäst resultat.

Sweden has today the highest moose (Alces alces) population in the world. The population has been very high since the late seventies and in the beginning of the eighties there was a big ?moose explosion?. The main food source for moose during the winter is young pine (Pinus sylvestris) and birch (Betula spp.). The high moose population has therefore lead to high damage on pine forests over big areas.

Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna rapport behandlas klippgran (Abies laciocarpa) och Contorta (Pinus contorta). Vid undersökningen av dessa trädsorter jämfördes diameter och höjdtillväxt med gran (Picea abies) och björk (Betula pubescens). Mätningarna utfördes på lokaler i Strömsunds kommun i Jämtlands län vid Näxåsen (Strömsund) och runt Jorm i Frostviken på SCA:s marker.

In time with HolmenSkog district Egenskog Norrköping´s decreasing mountain of cleaning, the office started to look around for new alternative cleaning strategies to lower the costs connected with cleaning. One option was to make the inventory strategy more effective and after a phonecall with the head of the district, Jonnie Friberg, the planning started to try inventory in pictures taken from a helicopter. The pictures was at last taken from a digtal camera and the vegetationheight was mesured with a laser. The gear was supplied from Kallax Flyg AB, Luleå. In the trial 15 stands was selected depended on age and different mixtures between pine (Pinus sylvestris), spruce (Picea abies) and birch (Betula pubescense and Betula pendula).

Grot-uttag vid gallring kan komma att bli mer utbrett i och med stigande priser på skogsbränsle. Det har dock befarats att grot-uttag vid gallring skulle kunna innebära stora tillväxtförluster eftersom skog i gallringsfas har stort näringsbehov. Tillväxtreduktion av grot- uttag vid gallring har emellertid varit svårt att påvisa i tallbestånd. Målet med detta arbete var att genom analys av data från ett fältförsök undersöka hur helträdsutnyttjande vid gallring av tallbestånd påverkar tillväxten i det kvarvarande beståndet jämfört med gallring av enbart stammar. Försöket ligger i Granö i Vindelns kommun och anlades 1982. Följande två hypoteser testades: Tillväxten är lägre under andra tioårsperioden efter helträdsgallring än efter gallring av enbart stamved, och tillväxtminskningen förstärks av en andra gallring med grot-uttag. Parceller behandlade med grot-uttag uppvisade en statistiskt icke-signifikant tillväxtförlust på ca 6 %. Den statistiska analysens måttliga styrka, försökslokalens höga bonitet och tallbestånds låga grot-mängd och oberoende av kväveupptag från förnan föreslogs som anledningar till att behandlingseffekten av grot-uttag inte kunde säkerställas statistiskt..