SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ vad elever har för kunskaper om hÄllbar utveckling, dÄ frÀmst inom Àmnet Ätervinning.Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, dÀr fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hÄllet vad Ätervinning betyder. Ytterligare tvÄ hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad Ätervinning Àr.Undersökningen visar att eleverna behöver fÄ grundlÀggande kunskap inom omrÄdet för att klara de kunskapsmÄl som lÀroplanerna inom de naturorienterade Àmnena för Ärskurs fem omfattar.Nyckelord: elever i Ärskurs tvÄ, hÄllbar utveckling, undersökning, Ätervinning.

Syftet med föreliggande undersökning Àr att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sÀtts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framtrÀdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förÀndring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstÄ som regeringsdugliga har ökat och debatterna har Àven i viss mÄn avideologiserats.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i Ärskurs 5. Teorierna vi valde att utgÄ frÄn grundar sig pÄ ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav tvÄ Àr genomförda med Àldre elever/studenter och tvÄ Àr genomförda med yngre elever. Vi har valt att anvÀnda undersökningar som Àr genomförda med Àldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i Ärskurs 5. I vÄr metod valde vi att anvÀnda oss av enkÀter och intervjuer.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingÄ i en Äldersintegrerad klass samt hur förÀldrarna till de elever vi har intervjuat, ser pÄ denna organisationsform. I vÄr undersökning intervjuade vi tio elever och tvÄ pedagoger i Ärskurs 1-3 och 2-3. För att fÄ uppfattningar om hur förÀldrarna tycker det Àr att ha sitt/sina barn i en Äldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkÀter med sju frÄgor. Studien resultat visar att sÄvÀl elever som pedagoger och förÀldrar upplever det som positivt att arbeta Äldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större Àn nackdelarna..

Jag har skrivit detta arbete framförallt för att uppmÀrksamma barnens odiagnostiserade olikheter men Àven för att se vilka stödinsatser det finns inom skolan. Syftet med arbetet Àr att identifiera dessa olikheter och ta reda pÄ verksamheternas stödinsatser ? som i detta fall Àr inriktat pÄ gymnasiet. Jag vill se om verksamheterna uppmÀrksammar elevernas olikheter och om man medveten anpassar utbildningsmÄlen och tillgodoser deras individuella behov efter dessa olikheter ? jag vill se om man ser till elever som inte har en diagnos och om dem har samma förutsÀttningar till stöd i deras undervisningssituationer.Jag kommer ta reda pÄ hur specialpedagogerna arbetar med dessa elever och hur dem organiserar deras pedagogiska arbete.

The purpose of the present paper is to examine the political debate on the education of newly arrived immigrant pupils at secondary school age. The following issues are under scrutiny:What are the goals, expressed by politicians during the examined periods, for the education of newly arrived pupils?What ideas about education and what educational ideals can be observed in the political debate on the education of newly arrived pupils?Has there been any change, during the examined period, in the policy debate on the education of newly arrived pupils?The research material consists of reports and statements of the Education Committee, as well as a number of parliamentary protocols. Two five-year periods, 1971-1975 and 2006-2010, are studied and compared. All in all, the material consists of 23 documents issued during these periods.

Syftet med uppsatsen Àr att granska hur talet om jÀmstÀlldhet ser ut hos företrÀdare för socialtjÀnsten. Fokus Àr hur talet om jÀmstÀlldhet ser ut och vilka paradoxer som finns i det. Dessa diskurser analyseras och dekonstrueras sedan utifrÄn historiska, strukturella och maktorienterade perspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att bidra med en möjlighet till reflektion över vad jÀmstÀlldhetsdiskurser kan legitimera för praxis.FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser diskurser om jÀmstÀlldhet ut hos företrÀdare för socialtjÀnsten? Vilka paradoxer föreligger i de jÀmstÀlldhetsdiskurser som finns hos företrÀdare för socialtjÀnsten?Det empiriska materialet utgörs av fem intervjuer med enhetschefer för socialtjÀnsten.

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Hörselskadades riksförbund hÀvdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det Àr vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever.Syftet med studien Àr att undersöka tvÄ hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger pÄ sociala- och lÀrandeaspekter. Studiens mÄl Àr att fÄ fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gÄ i de tvÄ skolformerna, sÄ som de sjÀlva uttrycker det.Studien anvÀnder sig av livsberÀttelser som Àr en del av en narrativ metod.

Syftet med denna studie har varit att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur elever i behov av sÀrskilt stöd ? elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter ? upplever lÀrandets positiva sidor. Den centrala frÄgan var i vilka situationer dessa gymnasieelever upplevde framgÄng.Vi valde att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sex gymnasieelever/före detta gymnasieelever, tre flickor och tre pojkar. Med elever som lyckats i skolan avser vi ungdomar som gÄr/har gÄtt pÄ ett nationellt gymnasieprogram och som har ? eller förvÀntas fÄ ? ett studentbetyg.

Idag kommer det in mycket sittmöbler frÄn 1950- och 1960-talet till tapetserarverkstÀderna som Àr stoppade med skumplast och latex. Det kan ofta vara svÄrt att veta vad man ska göra med dessa möbler. Man kanske stÀlls inför frÄgor som; MÄste den gamla stoppningen bytas ut helt? Om man kan bevara, hur lÀnge till kommer den gamla stoppningen att hÄlla innan den bryts ned helt? GÄr det ens att bevara? Vad har det för betydelse för vÀrdet av möbeln.Jag anser att man som möbeltapetserare bör kunna sin historia och kÀnna till material och tekniker som anvÀndes under olika tidsperioder. SÄ jag har dÀrför valt att avhandla stoppade möbler frÄn 1950- och 1960-talet med fokus pÄ de nya material och tekniker som kom att anvÀndas under denna tid.

Frisörelever har svÄrt att klara frisörbranschens gesÀllprov och antalet utdelade gesÀllbrev blir fÀrre med resultat av ett ökat antal obehöriga frisörer verksamma i frisörbranschen. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur samarbetet mellan skola, handledare pÄ arbetsplats och branschorganisationen ser ut samt att ta fram förslag till skolan hur skolan kan förbÀttra samarbete, kommunikation och information. Metoden som anvÀndes för att hÀmta materialet var kvalitativt med intervjuer av medlemmar frÄn Svenska Frisörföretagarna och enkÀter ifyllda av frisörer som har erfarenhet av att vara handledare Ät elever under deras utbildning. Resultatet visade pÄ brister med informations och kommunikationen mellan skola, handledare och branschorganisation. Samarbete mellan dessa kan förbÀttras och utvecklas till det bÀttre. Ett litet samarbete fanns mellan skola och branschorganisation men inte tillrÀckligt tillfredstÀllande. Det fanns ett behov och vilja av att förbÀttra den delen. Samarbetet mellan skola och handledarna mindre bra och det fanns stort behov av att förbÀttra det.

Bakgrund: Transplantationskirurgin Àr ett relativt nytt omrÄde som hade sin framvÀxt i Sverige pÄ 60-talet. Transplantationsprocessen Àr en krÀvande process som har en stor pÄverkan pÄ patienternas livssituation. Det finns evidens för att anhöriga till svÄrt sjuka Àr en grupp som riskerar att drabbas av ohÀlsa pÄ grund av den pÄfrestande rollen som vÄrdare. NÀr en svÄr sjukdom drabbar en person stannar familjens liv upp och de anhörigas behov blir Äsidosatta. I transplantationsvÄrden Àr anhöriga ett viktigt stöd för patienten och dÀrför kan det antas att de anhöriga gÄr igenom en pÄfrestande process och Àr sjÀlva i behov av stöd frÄn vÄrden.Syfte: Att öka kunskapen om personers upplevelser av att vara anhöriga till patienter som ska eller har genomgÄtt en transplantation för att öka sjuksköterskors möjlighet att kunna ge stöd.Metod: Arbetet Àr ett resultat av en litteraturgranskning dÀr flera sökningar pÄ databaserna Cinahl, PubMed och Scopus gjordes och artiklar valdes ut för granskning.

Syftet med studien har varit att belysa vilka behov och mĂ„l som beskrivs och vilka Ă„tgĂ€rder som föreslĂ„s för elever som har Ă„tgĂ€rdsprogram för att nĂ„ sociala mĂ„l. Studien har baserats pĂ„ tjugo Ă„tgĂ€rdsprogram med fokus pĂ„ sociala mĂ„l. Dessa har samlats in frĂ„n fyra olika F-9 skolor i tvĂ„ angrĂ€nsande kommuner. Arbetet inbegriper en hermeneutisk ansats dĂ„ det innebĂ€r att studera texter för att se vilken elev- och kunskapssyn som genom min tolkning framtrĂ€der i dokumenten. ÅtgĂ€rdsprogrammen tolkades utifrĂ„n en social och en kunskapsmĂ€ssig dimension i behovsbeskrivning, mĂ„l och Ă„tgĂ€rder. Resultatet visar att det Ă€r vanligast med mĂ„l som relaterar till kunskapsutveckling vilket förekommer 69 gĂ„nger i jĂ€mförelse med sociala mĂ„l som förekommer 16 gĂ„nger. Fem Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll enbart sociala mĂ„l, fem Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll mĂ„l inriktade mot kunskapsutveckling och tio Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll bĂ„de kunskaps- och sociala mĂ„l.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers uppfattning av feedback i estetiska bildÀmnen. Undersökningen motiveras av att feedback frÄn forskningshÄll ses som en av de avgörande faktorerna för lÀrandet. Med stöd av Hattie och Timperleys (2007) modell för feedback sÄ analyseras elevernas uttalanden om feedback. Elevernas redogörelser undersöks och jÀmförs ocksÄ utifrÄn annan forskning om feedback, dÄ Àven undersökningar som gjorts ur ett elevperspektiv. Denna forskning Àr presenterad i en forskningsöversikt om feedback.