Vi hör ofta att vi har kommit lÄngt i jÀmstÀlldhetsfrÄgan i Sverige och pÄ mÄnga punkter har vi det ocksÄ. Men pÄ andra kan man tro att vi fortfarande lever kvar i 1800-talet. Ett exempel Àr de svenska teaterscenerna. En stor del av pjÀserna som spelas pÄ de statliga scenerna runt om i landet Àr klassiker, pjÀser skrivna i början av 1900-talet och innan. Och rollerna blir dÀrefter.

Det hÀr arbetet handlar om elevers lÀs-och skrivsvÄrigheter i dagens skola och hur skolan och lÀraren/speciallÀraren kan förebygga, ÄtgÀrda och underlÀtta för eleverna. Vi intervjuade tre lÀrare och tre speciallÀrare i olika Äldrar, bÄde mÀn och kvinnor. Resultatet visar att lÀs-och skrivsvÄrigheter Àr ett svÄrdefinierat begrepp Àven bland verksamma lÀrare. Men det visade ocksÄ att det finns aktivt arbete ute pÄ skolorna för att förebygga lÀs-och skrivsvÄrigheter och att man sÄ tidigt som möjligt kan upptÀcka eventuella svÄrigheter hos eleverna. DÄ lÀs-och skrivsvÄrigheter Àr ett aktivt samtalsÀmne i skolorna gör detta att det sker ett gediget arbete bÄde i ett förebyggande syfte men det finns ocksÄ ett utvecklande arbete för de elever dÀr svÄrigheten redan har upptÀckts.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnan som könsidentitet konstrueras och förÀndras inom den nationalsocialistiska diskursen under sjuttio Ärs tid. Uppsatsen Àr en komparativ studie av den nationalsocialistiska rörelsen i Sverige under 1930-talet och 2000-talet och dess syn pÄ kvinnan. Grunden för uppsatsen och dess analys utgörs av frÀmst tidningsartiklar frÄn rörelsens tidskrifter frÄn de bÄda tidsperioderna. I analysen av den nationalsocialistiska diskursen har jag anvÀnt diskursanalysen. Bakgrunden till uppsatsen Àr att synliggöra kvinnan och dess agentskap inom den nationalsocialistiska rörelsen, vilket historisk forskning oftast döljer.

Föreliggande arbete Àr en tematisk studie av existentialism i svenska noveller frÄn 1990-talet. Syftet Àr att visa att existentialismen fortfarande Àr en viktig inspirationskÀlla för dagens författare. Undersökningen baseras pÄ de existentialistiska tankarna kring ?en tudelad tillvaro?, ?relationer till andra?, ?gudlöshet? och ?frihet? och hur dessa har uttryckts i noveller av Ninni Holmqvist, Hans Gunnarsson och Peter Törnqvist. Analyserna visar att en tÀt relation mellan filosofi och litteratur gör sig gÀllande hos dessa svenska novellförfattare..

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

 Arbetet behandlar problematiken om elever som far illa i hemmet, ett kÀnsligt, viktigt och emotionellt svÄrt omrÄde. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och andra personer som har varit i kontakt med Àmnet, presenterar arbetet hur intervjupersonerna resonerar om bemötandet och upptÀckandet av dessa elever. Arbetet tar Àven upp hur pedagoger gÄr vidare med sina misstankar. Resultatet visar att pedagoger mÄste vara uppmÀrksamma pÄ olika signaler elever och deras förÀldrar sÀnder ut. Det kan röra sig om förÀndrat beteendemönster eller klÀder som inte Àr passande för vÀdret.

Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.

Restaurering av trÀdgÄrdar blir alltmer vanligt. Dilemmat Àr vilken tidsperiod som Àr den rÀtta att utgÄ frÄn och hur stor plats dagens trÀdgÄrdskultur ska fÄ ta. GÄrden som jag arbetat med i mitt examensarbete har anor Ànda tillbaka till vikingatiden men jag har valt att inrikta mig pÄ 1800-talet. Detta pÄ grund av att den nuvarande gÄrdsbilden uppkom pÄ 1800-talet. Tanken med arbetet Àr inte att skapa en helt genuin 1800-tals trÀdgÄrd utan tanken Àr mer att man i trÀdgÄrden ska uppnÄ en viss kÀnsla av 1800-tal.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda pĂ„ förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av sĂ€rskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd. I studien har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frĂ„gor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemstĂ€llningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gĂ€llande barn i behov av sĂ€rskilt stöd.

Personlighetspsykologin Àr uppdelad i ett antal ?stora?, sinsemellan tÀmligen fristÄende personlighetsteorier. Denna teoretiska rapport försöker lÀgga grunden för en integrering av dessa genom att utröna vilka grÀnser evolutionen satt för behov för mÀnniskans del. En beskrivning ges av hur behov kan kategoriseras under de, frÄn evolutionsteori hÀrledda, övergripande mÄlen; överlevnad, fortplantning, socialt mÄl, lÀrande, att Ästadkomma resultat samt positiv och negativ hedonism. Vidare föreslÄs ett sÀtt att betrakta behov hierarkiskt dÀr den hedonistiska principen (att behov alltid drivs av antingen lust eller olust) utgör den absoluta grunden vilken alltid, potentiellt, ger möjligheten att Àndra viktighetsgrad pÄ behov genom inlÀrning och en hierarki baserat pÄ kronologiska stadier ger en generell beskrivning.

Att drabbas av en plötslig och ovÀntad död som familj innebÀr en komplex situation dÀr omvÄrdnaden fokuserar pÄ den avlidne. Den överlevande familjen och de behov som uppstÄr för dem efter dödsfallet ignoreras för att istÀllet centreras kring praktiskt omvÄrdnadsarbete kring den avlidne. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas behov av stöd vid plötslig och ovÀntad död av en nÀrstÄende. Metod för studien var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning med en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver anhörigas behov av stöd vid plötslig och ovÀntad död.

Projektet ?Radio i skolan? riktade sig till elever inom det individuella programmet pÄ en gymnasieskola. Det pÄgick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssÀtt dÀr fokus lÄg pÄ innehÄll, att berÀtta om ett Àmne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i grundskolan och gymnasiet tycker om moderna sprÄk, för att förstÄ deras motivation att fortsÀtta eller inte med Àmnet. Arbetet Àr relevant eftersom allt fÀrre elever lÀser moderna sprÄk i skolan, trots samhÀllets behov av personer som behÀrskar mer Àn ett frÀmmande sprÄk. Undersökningens metod Àr kvantitativ med kvalitativa inslag. EnkÀter har delats ut till elever pÄ en grundskola och ett gymnasium i en stad i södra Sverige. För att placera elevernas svar i ett större sammanhang har enkÀterna kompletterats med intervjuer av skolpersonal.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur rektor och tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasiefriskolabeskriver organisation och arbetsprocesser för och med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.Syftet var Àven att studera huruvida informanternas tal om dessa elever innebÀratt man uttrycker att eleverna inkluderas i verksamheten eller om eleverna tycks exkluderas ivissa sammanhang.TeoriDet teoretiska perspektivet sociokulturell teori innebar dels en tonvikt pÄ att elevenssvÄrigheter uppstÄr i samspel med den omgivande miljön, dels en tonvikt pÄ sprÄk ochkommunikation. Det sistnÀmnda betyder att informanternas tal, s.k. diskurser, om arbetetkring elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter ocksÄ uttrycker en social praktik, dvs. att talet fÄrkonsekvenser för de handlingar som utförs.MetodMed den kvalitativa forskningsintervjun som grund anvÀndes diskursanalys som metodologiskansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarnavilka förutsÀttningar som finns pÄ skolan för inkludering, hur skolan förebyggeroch undanröjer hinder för inkludering samt vilka möjligheter och hinder det finns förinkludering.

The purpose of this paper is to examine how the term "pupils in need of special support" is defined in Swedish central policy documents. The essay is based on a social constructive contribute knowledge about the term?s definition and interpretation with support in a range of scientific texts. The method for achieving the purpose based on qualitative textual analysis of Skollagen 2010:800, LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet- Lgr 11, Salamancadeklarationen and analysis of the result of three scientific studies.Neither Skollagen 2010:800 nor Lgr 11 gives a clear definition of the term ?pupils in need of special support?.