Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

    HÀlsa Àr ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrÄn mÄnga olika aspekter beroende pÄ av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhÄllningssÀtt till vad hÀlsa Àr, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen Älder kommer att leva  hÀlsofrÀmjande och ta ansvar för vÄr hÀlsa. Det Àr dÀrför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hÀlsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hÀlsa.För studiens resultat har elever i Är 3 ritat teckningar utifrÄn instruktionen:  Vad betyder ?hÀlsa? för dig och vad betyder ?att mÄ bra?. Rita vad du tÀnker pÄ.  För att fÄ en djupare förstÄelse över hur elever uppfattar begreppet har Àven intervjuer genomförts.

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrÄn mÄnga olika aspekter beroende pÄ av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhÄllningssÀtt till vad hÀlsa Àr, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen Älder kommer att leva hÀlsofrÀmjande och ta ansvar för vÄr hÀlsa. Det Àr dÀrför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hÀlsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hÀlsa.För studiens resultat har elever i Är 3 ritat teckningar utifrÄn instruktionen: Vad betyder ?hÀlsa? för dig och vad betyder ?att mÄ bra?. Rita vad du tÀnker pÄ.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrÄn sig" - en studie av hur elever i Ärskurs 5 uppfattar bedömning Àr en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.VÄr problemformulering Àr* Hur erfar elever bedömning i klassrummet?VÄr problemprecisering Àr* NÀr i klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar pÄ skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Matematiskt begÄvade elever Àr i behov av lika mycket stöd, variation och utmaningar som alla andra elever. DÀrför Àr det viktigt att dessa elever inte kommer i skymundan och fÄr ?klara sig sjÀlva?. Syftet med denna studie Àr att synliggöra matematiskt begÄvade elevers uppfattning om hur deras matematikundervisning ser ut idag, hur de sjÀlva lÀr sig bÀst, samt hur de anser att matematikundervisningen ska utformas för att de ska ha möjlighet att utvecklas efter sin fulla förmÄga. Med stöd i teori och tidigare forskning valdes sex matematiskt begÄvade elever frÄn Är 4 ut för att medverka i denna undersökning.

CODA (Children of deaf adults) innebÀr att man Àr hörande sjÀlv men har en eller tvÄ teckensprÄkiga förÀldrar. CODA-elever har teckensprÄk som hemsprÄk och de lever mittemellan den döva vÀrlden och den hörande. Det skulle kunna liknas vid att vÀxa upp i en invandrarfamilj med en annan kultur och ett annat sprÄk hemma Àn vad de har i skolan. (FredÀng 2003). Det saknas beprövade metoder för vilka insatser som kan behövas kring CODA elever i skolan.

SamhĂ€llstjĂ€nsten har sedan den infördes i början av 1990-talet kommit att anvĂ€ndas flitigt dĂ„ungdomar och yngre vuxna (under 25 Ă„r) blivit dömda för i första hand förstagĂ„ngsförseelser.I slutet av 1990-talet kom ytterligare en ny verkstĂ€llighet och det var IÖV eller den mer vardagligtkallade fotbojan. Ett övergripande syfte med denna uppsats var att göra en utvĂ€rderingmed Halland i fokus och avseende verkstĂ€llighetsformerna ?skyddstillsyn med samhĂ€llstjĂ€nst?och ?villkorlig dom med samhĂ€llstjĂ€nst?. Dessutom var ett mer historisk syfte att reda ut vadsom har skapat ett samhĂ€lleligt behov av en verkstĂ€llighetsform som ?samhĂ€llstjĂ€nst?.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av svenska keramikers inspirationskÀllor till yta och dekor under 1800-, 1900- och 2000-talet. Det som Àr relevant för frÄgestÀllningen Àr att ta reda pÄ ursprunget till dessa kÀllor och varför just dem har inspirerat och banat vÀg för dÄtida, samtida och framtida keramiska uttryck i dekor och yta. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ litteraturstudie i kombination med tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ idag verksamma keramiker i Sverige kring deras tillÀmpning av yta och dekor pÄ sina föremÄl under 1990-talet samt 2000-talet. En begrÀnsning har gjorts i urvalet av perioder studerade i arbetet pÄ sÄ sÀtt att början av 1800-talet har utelÀmnats samt Àven alla studier kring 1920-, 30-, och 40-talen. Resultatet visar pÄ effekten av industrialiseringen, samt vikten av pionjÀrer och möjligheter att söka information.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur inkomstspridningen och inkomströrligheten i Sverige utvecklades i början av 2000-talet. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ att följa utvecklingen för den del av befolkningen som har lÀgst inkomster.Resultaten visar att bÄde realinkomster och inkomstspridning har ökat i Sverige under det tidiga 2000-talet, Àven djupet av fattigdom mÀtt som avstÄnd till fattigdomsgrÀnsen har ökat. Med hjÀlp av logistisk regression med oddskvoter undersöks vilka individer som hade störst chans att lÀmna fattigdom 2005. Dessa individer var framförallt unga, svenskfödda, de som blivit sambo mellan Ären, de med arbete eller som fÄtt arbete och de vars barn lÀmnat hushÄllet. De som löpte högst risk att hamna i permanent fattigdom var utlandsfödda, ensamstÄende, arbetslösa och de som fÄtt fler barn i hushÄllet..

Det svenska samhÀllet omvandlades under 1800-talet frÄn hushÄllsbaserade marknadsekonomiska metoder till kapitalistiska marknadsekonomiska metoder. Parallellt med detta omvandlades och moderniserades den svenska eliten frÄn att utgjorts av en jordÀgande aristokrati till att i stÀllet utgöras av en förmögen högborgerlighet. Denna uppsats handlar om hur en representant ur den nya svenska eliten i form av Axel AdelswÀrd tÀnkte och handlade nÀr han mötte ett USA pÄ 1850-talet dÀr den kapitalistiska marknadsekonomin hade slagit igenom. Jag vill ocksÄ visa hur en omvandling skedde av en gammal elit till att inta ett nytt kapitalistisk marknadsekonomiskt tÀnkande..

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Den hÀr rapporten redogör för det examensarbete som utfördes pÄ Cargotec ABsutvecklingslaboratorium i Hudiksvall vÄren 2012. Cargotec AB Àr en vÀrldsledande leverantörav lasthanteringslösningar för lokal transport, terminaler, hamnar, distributionscenter ochfartyg. I Hudiksvall tillverkas lastbilskranar för hantering av timmer och styckegods.Hudrauliska ventiler utgör en viktig del av de system de ingÄr i och deras egenskaper, bÄdestatiska och dynamiska, har en enorm betydelse för systemet som helhet. Det Àr dÀrför viktigtatt kunna identifiera egenskaperna hos de ventiler som anvÀnds. För att tillgodose detta behovfinns en provkrets för ventiler pÄ Cargotecs utvecklingslaboratorium i Hudiksvall.

Studien Àr gjord i form av en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att genom berÀttelser frÄn personer med Aspergers syndrom förstÄ vilken betydelse just detta funktionshinder kan ha för skolgÄngen. Studien bygger pÄ livsberÀttelser frÄn en kille och en tjej som beskriver sin syn pÄ sitt funktionshinder samt vilka svÄrigheter och möjligheter de har stött pÄ under skolÄren. I studien redovisas Àven relevant litteratur om Aspergers syndrom och olika metoder samt strategier lÀraren kan anvÀnda sig av i undervisningen. Dessa metoder och strategier kan bilda en grund för strukturering och planering av skoldagen och skolmiljön sÄ att eleverna fÄr det stöd deras funktionshinder krÀver och sina behov mötta. Resultatet visar att tydlighet och struktur Àr viktiga delar för personer med Aspergers syndrom.

Undersökningens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för pedagogers uppfattning om ?elever med autism? och den tillrÀttalagda lÀrandemiljön som dessa elever befinner sig i. Detta kontrasteras gentemot en tredimensionell teoriram som belyser en skola för alla, och kan ses som en kritisk ansats. För att kunna göra studien har jag intervjuat personal bÄde pÄ den sÀrskilt tillrÀttalagda lÀrandemiljön och inom den ordinarie grundskolan. Studien genomsyras av ett hÀlsoperspektiv pÄ funktionsnedsÀttning.

Syftet med uppsatsen Àr att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut pÄ diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhÀllet. Dessutom vill vi ta reda pÄ hur invandrare konstrueras som problem och hur det Àr legitimt att tala om invandrare pÄ forumet.Tidigare forskning inom Àmnet har gjorts med diskursanalys pÄ talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men frÀmst i andra lÀnder och inte pÄ internet. Vid diskursanalys gÄr teori och metod hand i hand, vilket innebÀr att de begrepp som vi presenterar i teorin anvÀnder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mÀngd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk instÀllning och en underrepresenterad liberal instÀllning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begÄr brott, luras, hotar vÄr kultur, konspirerar mot oss, Àr kostsamma och pÄ det hela taget Àr alltför mÄnga.