VĂ„rden av svĂ„rt sjuka och döende mĂ€nniskor har under det senaste seklet genomgĂ„tt stora förĂ€ndringar. I början av 1900-talet hade nĂ€rstĂ„ende allt ansvar för den anhörige i hemmet. PĂ„ 1950-talet tog professionen över vĂ„rden pĂ„ sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk pĂ„ 1992, har inneburit att allt fler mĂ€nniskor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan fĂ„ konsekvenser för nĂ€rstĂ„endes egen hĂ€lsa.

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka hur elever med begÄvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie dÀr tvÄ rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrÄn frÄgorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begÄvade elever? Hur undervisas och upptÀcks de? Vilket stöd har lÀrarna i arbetet med dessa elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begÄvade elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begÄvade elever bör differentieras pÄ olika sÀtt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehÄlla berikande uppgifter.

I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick pÄ SnöÄ LanthushÄllsskola i Dala-JÀrna, att ta reda pÄ varför de valde att gÄ dÀr och att undersöka vad som hÀnde med eleverna senare i livet. Metoden som anvÀnts hör till den muntliga historieforskningens sÀtt att gÄ till vÀga: Under ett besök pÄ skolans 100-Ärs jubileum i september 2009 delades en enkÀt ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den Àldre generationens elever frÄn 1936-1960, mellangenerationens elever frÄn 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever frÄn 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna lÄg sedan till grund för uppsatsens resultat. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushÄllsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöÄkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushÄllning för att kunna vidareutbilda sig.

Elever pÄ gymnasiet har ibland problem att förstÄ abstrakta fysikaliska fenomen. Visuella hjÀlpmedel skulle underlÀtta förstÄelsen. Det finns ocksÄ ett behov av interaktiva webbplatser eller program som testar elevernas kunskap. Jag har gjort en webbplats <belfrage.info.se> som en utvald testgrupp, representativ för mÄlgruppen, fÄtt testa. Gruppen har ocksÄ fÄtt föreslÄ förbÀttringar.

DÄ den statliga granskningen av lÀromedel upphört Àr det upp till varje undervisande lÀrare att bedöma huruvida lÀromedel ligger i linje med de gÀllande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen Àr att granska 1800-talet i fyra lÀromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas tvÄ olika kursplaner i svenskÀmnet, den nu gÀllande kursplanen i Svenska 1 hÀmtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hÀmtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella lÀromedlen. Resultatet visar att de fyra lÀromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan sÄledes möjliggöra att eleven uppnÄr mÄlen nÀr det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet..

Mot bakgrund av svenska elevers försÀmrade lÀsresultat och att det finns fÄ studier inriktade pÄ skolans mellanÄr, valde vi att undersöka vilka strategier lÀrare och specialpedagoger i Ärskurs 4-6 har i sin lÀsundervisning för att möta elever i lÀssvÄrigheter. För att nÄ syftet har vi undersökt vilka verktyg som anvÀnds för bedömning av lÀsförmÄgan samt hur lÀrare respektive specialpedagoger möter elever i lÀssvÄrigheter utifrÄn aspekterna innehÄll i undervisningen och lÀromedel. Det empiriska materialet bestÄr av insamlade dokument och nio intervjuer.Resultatet visar att en specialpedagogisk verksamhet, integrerad i skolans ordinarie undervisning, med ett tÀtt samarbete mellan specialpedagog och klasslÀrare ökar utvecklingsmöjligheterna för elever i lÀssvÄrigheter. Gemensam kompetensutveckling ger lÀrare kunskap för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Tiden i klassrummet utnyttjas effektivt med tydliga inslag av lÀrarledd undervisning.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrÄgasÀtter kvaliteten inom undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmÄlsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den hÀr studien studerades erfarna lÀrares förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen av flersprÄkiga elever. LÀrarna studerades för att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar och stimulerar undervisning av flersprÄkiga elever. I studien anvÀndes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

De svenska sjöoperativa helikoptersystemen sÄg sitt ljus för första gÄngen pÄ 1950-talet. Sedan denna pionjÀrÄlder har dessa system varit en del av den svenska marina krigföringen. Men vilken pÄverkan har de i realiteten haft pÄ denna krigföring och hur har den svenska taktiken pÄverkats av helikoptersystemen?  Syftet med denna uppsats Àr att Àr utröna detta genom att belysa tre Ärtionden som har varit av stor vikt för det svenska marinflyget: 1960-talet, 1980-talet samt 2000-talet.För att lÀttare pÄvisa vilken effekt dessa system har haft pÄ den svenska marina krigföringen sÄ utgÄr denna uppsats ur den teori som inom krigsvetenskapen kallas för kombinerad bekÀmpning. Denna teori behandlar de fenomen och fördelar som uppstÄr dÄ flera vapensystem och/eller vapenslag kombineras för att uppnÄ en synergieffekt pÄ slagfÀltet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

1990-talet med sina ?krisÄr? satte djupa spÄr i Sveriges samhÀllsutveckling och vÄra ungdomar som Àr en ytterst konjunkturkÀnslig grupp har blivit sÀrskilt drabbade, inte minst nÀr det gÀller möjligheten att kunna försörja sig sjÀlva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som stÀller vÄra traditionella synsÀtt pÄ levnadssÀtt och karriÀr mot vÀggen. Syftet med min undersökning var att fÄ veta om elever pÄ tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrÄn sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren pÄ arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjÀlp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att fÄ reda pÄ vilka attityder och vÀrderingar ungdomar har i förhÄllande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som vÀntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan pÄverka att de eventuellt blir arbetslösa. För att gÄ pÄ djupet kring vilka grundlÀggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssÀtt och strategier inför arbetslivet, sÄ har jag i mina teoretiska perspektiv anvÀnt bÄde sociologiska och socialpsykologiska teser. Jag har utifrÄn ovanstÄende bakgrund, och utifrÄn en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning, tagit reda pÄ hur sammanlagt 45 elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och OmvÄrdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsÀttningar de har och om de dÀrigenom kan anses vara beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad, dÄ frÀmst utifrÄn sina utbildningsomrÄden. Efter att resultatet var sammanstÀllt och analyserat sÄ kan jag, mycket pÄ grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfÀllet (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slÄ fast att eleverna, med vissa skillnader utifrÄn sina program, i det stora hela Àr beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad..

Syftet med detta arbete Àr att, utifrÄn teori och empiri, undersöka hur lÀromedel som anvÀnds för elever i behov av sÀrskilt stöd i svenska och med annat modersmÄl Àn svenska kan se ut samt om lÀromedel som anvÀnds i denna undervisning utgÄr frÄn individens behov och förutsÀttningar. I försök att besvara undersökningens frÄgestÀllningar har tvÄ metoder anvÀnts; dels kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med de elever som Àr i undersökningens fokus och dels en diskursanalytiskt inspirerad textundersökning av de lÀromedel som informanterna anvÀnder sig av. Undersökningen visar pÄ att det finns en negativ attityd till lÀromedelsutbudet bland lÀrare. Vidare Àr det möjligt att se en tendens att lÀrare upplever svÄrigheter att finna material som Àr adekvat för den undervisning de genomför. De lÀromedel som i denna undersökning analyserats har relativt lÄg social karaktÀr i sig och krÀver bearbetning av lÀraren för att möjliggöra samverkan mellan elever.

Syftet med detta arbete var att undersöka gymnasieelevers intresse för naturen och miljön. En enkÀtundersökning genomfördes bland elever som gÄr första Äret pÄ Naturvetenskapsprogrammet (NV) respektive SamhÀllsvetenskapsprogrammet (SP). EnkÀten formulerades för att utifrÄn svaren kunna jÀmföra olika grupper avseende orsakerna till varför de valt som de gjort till gymnasiet, vad de anser vara natur, samt om natursynen skiljer sig Ät mellan grupperna. En huvudfrÄga formulerades utifrÄn dessa faktorer:Har ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet olika natursyn?Samtliga faktorer skilde sig, mer eller mindre, Ät mellan alla de grupper som jÀmfördes - mellan NV- och SP-elever, mellan tjejer och killar, mellan elever uppvuxna pÄ landsbygd och elever uppvuxna i stad samt mellan elever som huvudsakligen bott i villa och elever som huvudsakligen bott i lÀgenhet.Vid gymnasievalet uppger fler killar Àn tjejer att de pÄverkats av andra, och kompisar har pÄverkat mest.

Syftet med arbetet var att försöka ta reda pÄ om inkluderad eller samlad undervisning Àr att föredra för sÀrskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inkludering. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisade inkluderade sÀrskoleelever, samt med inkluderade elever och sÀrskoleelever pÄ en grundsÀrskola. I intervjuerna anvÀndes en intervjuguide för att fÄ djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det Àr svÄrt att ge svar som gÀller för alla elever.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur nyanlÀnda elever tÀnker kring sina möjligheter att pÄverka i skolan med fokus pÄ elevens eget lÀrande. Undersökningen Àr utförd pÄ en högstadieskolan och baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta nyanlÀnda elever i Äldrarna 13 till 15 Är. De nyanlÀnda eleverna som jag intervjuade har varit i Sverige mellan sex mÄnader och tvÄ Är, och har pÄbörjat sina studier i den ordinarie undervisningen. Resultatet av undersökningen visar att de nyanlÀnda elevernas kunskap om sina möjligheter att pÄverka i skolan varierande. MÄnga av eleverna tycker att de kan pÄverka sin skolgÄng genom att prata med lÀrare och rektor och ge önskemÄl om studiestöd pÄ modersmÄlet, tekniska hjÀlpmedel och lÀxhjÀlp.

Studiens syfte var att ta reda pÄ om elever med invandrarbakgrund fÄr samma förutsÀttningar att klara sina studier och om lÀrarna tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehÄll. Studien ska ge svar pÄ om alla elever fÄr en likvÀrdig chans till att klara kursmÄlen och om lÀrarna inkluderar och strÀvar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lÀrarens egen bakgrund och omvÀrldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lÀrare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda pÄ hur verksamheten utformas för att inkludera och stÀrka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade pÄ att lÀrarna inte tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrunder nÀr de selekterar stoffurvalet och nÀr de planerar innehÄllet av lektionerna. Studien visade att lÀrarna inte Àr medvetna om att ett sÄdant behov kan finnas..