Vi har upplevt att fokus i skolan ligger vÀldigt mycket pÄ svaga elever och att sÀrbegÄvade elever inte fÄr samma stöd utifrÄn sina behov. I lÀrarutbildningen Àr det hÀr ett omrÄde som oftast inte fÄr nÄgot utrymme. SÀrbegÄvade elevers situation i skolan Àr ett omrÄde som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att Àmnet inte Àr uppe för diskussion i lÀrargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstÄ hur lÀrare bemöter och undervisar sÀrbegÄvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning.

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..

Som blivande studie- och yrkesvÀgledare kommer vi att möta olika elever. MÄnga av dessa elever Àr ?vanliga? elever, medan en stor grupp Àr elever med olika svÄrigheter. Vi har under vÄr praktik trÀffat pÄ elever som Àr annorlunda, skoltrötta, svaga och brÄkiga. MÄnga av dessa elever behöver extra hjÀlp frÄn skolan, vilket de inte alltid fÄr.

Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie var att göra en jÀmförelse mellan olika kate-gorier av pedagoger i deras instÀllning till att inkludera elever i behov av sÀrskilt stöd i ele-vens ordinarie grupp. JÀmförelser gjordes vad det gÀller kön, yrke, Älder, stadietillhörighet, yrkeserfarenhet och Àmnesinriktning.Teori: Undersökningen, som Àr kvantitativ med kvalitativa inslag, antar en positivistisk ton med inslag av hermeneutik.Metod: Studien genomfördes som en enkÀtundersökning och kompletterades med informella intervjuer. Den metodologiska ansatsen har drag av det abduktiva, det vill sÀga med en ut-gÄngspunkt i sÄvÀl verklighet som teori.Resultat: Genom studien framkom vissa skillnader mellan könen, dÀr mÀn verkade ha en nÄ-got mer positiv instÀllning till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Vidare fanns en tendens till att förskollÀrare/fritidspedagoger var mer positiva i sin instÀllning Àn lÀrare. Spe-ciallÀrarnas uppfattning överensstÀmde ganska vÀl med förskollÀrare/fritidspedagoger.

Det Àr inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per elev, men alla elever ska, enligt lÀroplanen, ha tillgÄng till informationstekniken. Dessutom, sÄ har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar Àr infödda i informationssamhÀllet men forskningen har visat att ungdomarna inte Àr per automatik kompetenta anvÀndare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt elever och lÀrare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bÀrbar dator per elev och lÀrare, utnyttjar den tillgÀngliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkÀt, anvÀndes som datainsamlingsmetod.

SAMMANFATTNINGTitel: Skolsköterskors upplevelser av att tillgodose elevers behov.Författare: Fahlén Hanna, Lindell KatjaInstitution: Institution för hÀlsa och lÀrande, Högskolan i SkövdeProgram/Kurs: Examensarbete i omvÄrdnad, OM780A, 15 hpHandledare: Thorstensson StinaExaminator: Browall, MariaSidor: 29Nyckelord: skolsköterska, elever, omvÄrdnad, upplevelser, förebyggande hÀlsoarbete  Bakgrund: Skolsköterskorna har ett omfattande omvÄrdnadsarbete med att frÀmja elevers hÀlsa och kan göra skillnad för elever i skolan, nÀr det gÀller deras hÀlsa och prestation. FörutsÀttningarna för hur skolsköterskor har möjlighet att utföra sitt hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsarbete varierar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors upplevelser av att kunna tillgodose elevernas behov av skolsköterskans tjÀnster.     Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för denna studie. Nio skolsköterskor frÄn olika kommuner i SkÄne intervjuades. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.    Resultat: Skolsköterskorna upplevde att eleverna har behov av deras hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsarbete.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andrasprÄk resonerar kring sina inlÀrningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att pÄbörja sina studier pÄ högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever anvÀnde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvÄ inlÀrningsstrategier som Àr utarbetade av Oxford, forskare inom sprÄkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartlÀggas i större utstrÀckning Àn kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehÄllet i ett urval av samtida lÀseböcker i svenska för lÄgstadiet. Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt de förÀndringar som skedde i det svenska samhÀllet under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var LÀroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehÄller Àven forskningsbakgrund kring lÀseböcker frÄn 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska lÀsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av lÀseböcker som anvÀnts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehÄll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gÀller struktur, disposition och val av illustrationer.

VÄr undersökning har kommit fram till att det existerar vissa anomalimönster pÄ Stockholms fondbörs under Ären 1980-2002. Vi har kunnat konstatera att aktieavkastningarna i regel har varit högre i början av Äret jÀmfört med sista delen av Äret. Vi har Àven observerat en förÀndring samt mer tydliga anomalimönster under 1990-talet. Detta pÄvisas bÄde i vÄr studie av 15-15 mÄnadsavkastningar samt i vÄr studie av kalendermÄnadsavkastningar. Vi konstaterar att januarieffekten fortfarande Àr stark under 1990-talet samt att effekten Àven hÄller i sig in i februari mÄnad.

Den svenska bistÄndspolitiken utformades pÄ 1960-talet genom proposition 1962:100. Sedan dess har Ätskilliga nya propositioner antagits som riktlinjer för bistÄndspolitiken. Den hÀr studien utgör en policy-analys av ett urval av dessa propositioner och syftar till att se om den svenska bistÄndspolitiken har förÀndrats. Detta arbete redogör dessutom för de historiska sammanhang och teoretiska grunder som bistÄndspolitiken bygger pÄ. En slutsats jag har dragit Àr att flera av de grundlÀggande perspektiven som antogs genom proposition 1962:100 Äterfinns i dagens bistÄndspolitik..

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur förskollÀrare beskriver sitt sÀtt att arbeta med den sprÄkliga medvetenheten i förskolan och att undersöka vilka faktorer som pÄverkar deras arbete. Vi anser att denna undersökning Àr viktigt för att klarlÀgga hur förskollÀrare ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser sig arbeta med detta inom förskolan. Vi valde att genomföra sex intervjuer med förskollÀrare verksamma pÄ tvÄ olika förskolor inom samma tÀtort. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna sammanstÀllas och analyseras i förhÄllande till vÄra frÄgestÀllningar och litteraturen. I resultatet framkom det bland annat att rim och ramsor, begrepp och upprepningar och sÄng Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar medvetet med för att frÀmja barnens utveckling av den sprÄkliga medvetenheten..

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

Är det möjligt att arbeta med grafik frĂ„n 1980-talet för att forma om och lansera pĂ„ nytt? Kan man komma bort ifrĂ„n klyschor och retro stil för att visa upp en modern syn pĂ„ 1980-talets stil som gĂ„r att anvĂ€nda i dag? Design finns överallt runt omkring oss, det Ă€r en del av vĂ„ra liv och en bestĂ„ndsdel som stĂ€ndigt Ă€ndras av medias rörliga plattform. Den stĂ€ndiga förĂ€ndring som design för med sig blir mĂ„nga gĂ„nger ifrĂ„gasatt och diskuterad inom mediebranschen. Ofta kommer rĂ€tt och fel upp som begrepp inom design om vad som fungerar eller inte, begrepp som jag i mitt arbete lyfter fram och arbetar kring. Genom olika manipulationer och arbete med digital grafik, som pĂ„lĂ€gg av texturer och fĂ€rg/form pĂ„ fotografier, visar mitt arbete en bildserie som Ă€r skapad med fĂ€rg och form frĂ„n 1980-talet.

Tematiskt arbete Àr ett allt mer populÀrt arbetssÀtt i dagen skolor. Det Àr en friare undervisningsmetod som krÀver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock fÄ svÄrt att uppnÄ mÄlen i lÀroplanerna dÄ de kan ha svÄrigheter att planera och strukturera arbetet i skolan pÄ egen hand och dÀrmed inte klarar av det friare arbetssÀttet. Syftet med studien var att utifrÄn nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstÄ det tematiska arbetet i grundskolans tidigare Är samt undersöka hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades Ätta pedagoger i grundskolans tidigare Är utifrÄn en intervjuguide.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr dels att belysa hur skolledare anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetens de har till sitt förfogande, dels att kartlÀgga vilka förhÄllanden skolledare önskar fÄ undersökta och belysta i sina verksamheter, samt att inventera vilka skolutvecklingsbehov skolledare anser det finns nÀr det gÀller att möta alla elever. Vi vill ocksÄ undersöka hur man utvÀrderar de insatser som görs med elever i behov av sÀrskilt stöd..