Föreliggande studie syftar till att belysa skolsköterskors upplevelser av att stödja elever med hörselnedsÀttning som inkluderas i hörande klass i egenskap av skolsköterska och sin roll i ElevhÀlsan. DÀr av genomfördes intervjuer (n=8) med skolsköterskor verksamma i Kronobergs lÀn vilka analyserades enligt metoden för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet identifierades i tvÄ kategorier Att identifiera elevens behov och Att samverka kring elevens behov med fem tillhörande subkategorier. Konklusionen var att skolsköterskor behöver information frÄn andra samt att hörselscreening, utredningar och förebyggande arbete Àr viktiga verktyg för att finna och kunna stödja elever med hörselnedsÀttning. Skolsköterskor anser att kunskap och samverkan bÄde i ElevhÀlsan och mellan kommun och landsting pÄverkar eleven i skolan..

VÄrt stora intresse för elever i behov av sÀrskilt stöd har inspirerat oss att i vÄrt examensarbete ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur eleverna anser att de lÀr sig bÀst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt? Vi har intervjuat tolv elever pÄ tvÄ olika skolor, en 7-9 skola och ett skoldaghem. PÄ 7-9 skolan har Ätta elever intervjuats. Fyra av dessa elever fÄr stöd bÄde inkluderat och exkluderat och övriga fyra fÄr stöd endast exkluderat.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur elever i behov av sÀrskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön dÀr insatserna sker. Den insamlingsmetod som anvÀnts Àr kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av sÀrskilt stöd frÄn tvÄ olika skolor, Är 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av sÀrskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen. Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och vÀlfungerande.

Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras kompetensutveckling..

NÀr folkskolan infördes i Sverige Är 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera Äldrar gick i samma klassrum, med en lÀrare. Det Àr alltsÄ inget nytt pÄfund att barn av olika Äldrar med en gemensam lÀrare undervisas i ett och samma klassrum. Men Äldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den pÄ nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man rÀknar med att Är 2001 gÄr drygt 30%elever i de lÀgre Äldrarna i en Äldersintegrerad klass sina första skolÄr.

Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ofta normalbegÄvade, men pga. sina svÄrigheter har de problem att anpassa sig inom ramen för den vanliga grundskolans verksamhet. Det som utmÀrker dem Àr, att de har svÄrt att finna sig tillrÀtta i den vanliga klassrumssituationen och dÀrför Àr de i behov av extra stöd, menar Kullberg (1995). Syftet med denna undersökning har varit att se hur tvÄ olika skolor arbetar för att sÀkra en god utvecklingsmiljö, för de elever som lider av lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Detta har vi tagit reda pÄ genom kvalitativa intervjuer och observationer med rektorer, specialpedagoger, klasslÀrare och elever ute pÄ skolorna.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs Ätta och nio uppfattar Àmnet religionskunskap. Jag har anvÀnt mig av enkÀter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsÀmnet har förÀndrats under 1900-talet, frÄn att ha varit ett Àmne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora vÀrldsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsÀmnet Àr lika viktigt som andra skolÀmnen.

Abstrakt Syftet med arbetet Àr att undersöka hur nationella proven upplevs av Ä ena sidan elever i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar, Ä andra sidan hur proven upplevs av deras lÀrare. Vidare att undersöka hur och om proven pÄverkar undervisningen samt om de Àr förenliga med individuellt lÀrande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ?en skola för alla?. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik.

Arbetet beskriver i sin första del latinÀmnets historia i den svenska gymnasieskolan med tyngdpunkt pÄ 1900-talets senare del. Det Àr en utveckling som gÄtt frÄn att ha latin som bÀrande sprÄk bÄde som skolÀmne och som undervisningssprÄk under 1500-talet till att vara ett smÄÀmne som inte alla skolor erbjuder idag. Den andra delen av arbetet undersöker vilka förÀndringar som pÄverkat latinÀmnet i gymnasieskolan och vad det har fÄtt för följder. NÄgra kurs- och timplaner frÄn 1900-talet har granskats och personer med anknytning till latinundervisning intervjuats. Ur detta framkommer det att den nya gymnasieskolan som infördes 1965 har pÄverkat Àmnets stÀllning i skolan stort genom att det inte lÀngre var obligatoriskt att lÀsa latin pÄ den dÄ s.k.

AbstractSyftet med studien Àr att fÄ ta del av elevers och lÀrares egna erfarenheter och tankar angÄende specialklassundervisning. Det finns behov för anpassad undervisning för en del elever. Skolor har nedskÀrningar och hÄrt drabbade Àr de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Begreppet en ?skola för alla? Àr nÄgot pedagoger försöker att nÄ i skolorna i dag.

Uppsatsen berör genomförandet av rÀttspsykiatriska undersökningar i Sverige med fokus pÄ vad som ligger till grund vid bedömningen av begreppet allvarlig psykisk störning och om bedömningen förÀndrats mellan 1990- och 2000-talet. Speciell uppmÀrksamhet lÀggs vid att mÀta betydelsen av patientens psykosociala funktions-förmÄga vid bedömningen. Undersökningen har en rÀttsvetenskaplig grund dÄ den belyser den praktiska tillÀmpningen av den rÀttsliga regleringen. I undersökningen anvÀnds kvantitativ metodik och analys. Det statistiska resultatet av undersökningen visar att de som bedömdes ha en allvarlig psykisk störning överlag hade en psykos-sjukdom samt en lÄg psykosocial funktionsförmÄga.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.

Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum ? En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lÀrarutbildningen Högskolan i GÀvle. Den hÀr studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som anvÀnds i klassrummet nÀr en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen mÄste enligt lÀroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning Àr skolans ansvar, hypotesen Àr att det mÄste finnas strategier för att möjliggöra detta.

Föreliggande uppsats Àmnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av sÀrskilt stöd samt försöka förstÄ vilka konsekvenser en sÀrskiljande praktik fÄr för dessa konstruktioner. Studien Àr genomförd pÄ tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frÄgeomrÄden funnits men samtalen har tagit olika form beroende pÄ vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av en verktygslÄda hÀmtad frÄn kritisk diskursanalys.