Syftet med föreliggande undersökning var att med en diskursteoretisk anknytning belysa hur lÀrare med behörighet att undervisa i teoretiska Àmnen i skolÄr 7-9 talar om elever i skolsvÄrigheter och om sÀrskilt stöd i en skola för alla. I denna kvalitativa undersökning fÄr lÀsaren ta del av en litteraturgenomgÄng som behandlar specialpedagogisk forskning och verksamhet, elever i skolsvÄrigheter, sÀrskilt stöd och en inkluderande skola för alla. För insamlingen av den empiriska undersökningen genomfördes enskilda och delvis strukturerade intervjuer med sex lÀrare. Intervjuerna utgick frÄn frÄgeomrÄden rörande elever i skolsvÄrigheter, sÀrskilt stöd och en skola för alla. LitteraturgenomgÄngen och resultatet av intervjuerna ligger till grund för den diskursteoretiskt anknutna diskussionen. Sammanfattningsvis tyder mina litteraturstudier och resultat pÄ att det inte fanns en absolut kunskap eller sanning i talet om elever i skolsvÄrigheter och om sÀrskilt stöd i en skola för alla.

Med detta arbete har vi försökt att fÄ en fördjupad kunskap om hur ett ÄtgÀrdsprogram kan se ut, pÄ vilka elever det görs och hur arbetet gÄr till nÀr man upprÀttar ett. För att fÄ förstÄelse för varför det ser ut som det gör idag har vi Àven tittat pÄ den historiska aspekten. Kortfattat kan man sÀga att ett ÄtgÀrdsprogram Àr som ett slags kontrakt dÀr skola, elev och hem, tillsammans kommit fram till och skrivit ned mÄl som eleven ska ha nÄtt inom en viss tid samt vilka som ska vara delaktiga. Meningen Àr att sÄ mÄnga som möjligt i elevens omgivning, inklusive eleven sjÀlv, ska hjÀlpa eleven att nÄ mÄlen. Det sista ledet i arbetet utgörs av en utvÀrdering.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

 Syftet med studien Àr att undersöka rektorers och pedagogers syn pÄ elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens Àr kopplat till elevens behov och om det ges förutsÀttningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, rÀknade i hela tjÀnster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter dÀr elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift Àr att arbeta med att integrera eleverna i denna. LitteraturgenomgÄngen i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna fÄr för krÀvande uppgifter och att det Àr problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krÀvande eleverna.

Syfte med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vilka eventuella förestÀllningar elever som gÄtt ut grundskolan har kring evolutionen, samt hur vanliga dessa förestÀllningar Àr. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning bland gymnasieelever som gÄtt ut grundskolan vÄren 2006. Resultatet i vÄr studie visar att majoriteten av de tillfrÄgade eleverna lÀmnat svar som innehÄller vardagsförestÀllningar, sÄsom anpassning och behov. Denna insikt kommer vi att bÀra med oss i vÄr kommande yrkesprofession för att skapa möjligheter för elever att förstÄ evolutionen ur ett naturvetenskapligt perspektiv..

Undersökningen anvÀnder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historielÀroböckers framstÀllning av Nordamerikas urinvÄnare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehÄllet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, MotgÄngar och UrinvÄnarnas perspektiv. LÀroböckerna som analyserades var frÄn 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika lÀroböcker, tvÄ frÄn varje decennium. Resultaten visade att lÀroböckerna frÄn 60-talet gav vÀldigt lite utrymme till urinvÄnarna, och endast presenterade historien frÄn de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhÄllningssÀtt.

Detta arbete avhandlar Àmnet om man ser till individen i matematikundervisningen. VÄr erfarenhet sÀger oss att matematikundervisningen tenderar att vara enformig och att elever oftast arbetar i matematikboken. Som utgÄngspunkt studerar vi lÀrandeteorier. DÀrefter sammanstÀller vi resultaten frÄn de elevenkÀter och lÀrarintervjuer vi gjort. Undersökningen Àr gjord i Ärskurs ett, tvÄ, fyra och fem.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom omrÄdet marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmÀrksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden frÄn slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. UtifrÄn ovanstÄende syfte har vi genom en litteraturstudie velat fÄ svar pÄ frÄgan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rÀtta med detta problem. VÄr teoretiska utgÄngspunkt och förförstÄelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförstÄelse i gymnasieskolans utveckling frÄn 1970-talet och framÄt. I resultatet av vÄr analys framkommer att de elever som beskrivs i större utstrÀckning Àn andra riskera marginalisering Àr bl a elever som tidigare haft skolsvÄrigheter i grundskolan, elever pÄ de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utlÀndsk bakgrund.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare Är och deras IT-anvÀndning pÄverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att anvÀnda mig av en litteraturstudie dÀr jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats pÄ Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har Àven de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi kÀnner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de mÄste dela pÄ en dator. Det har Àven visat sig att det gÄr i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder frÄn klasslÀraren kan pÄverka dem negativt pÄ ett sÀtt som gör att IT-anvÀndningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lÀrarna anser att datorn hjÀlper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av sÀrskilt stöd..

Syfte: Studien hade som syfte att undersöka speciallÀrares uppfattningar om stödet till elever i behov av stöd i matematik och svenska. Följande frÄgestÀllningar belystes:? Vilken roll har speciallÀrare i arbetet med elever i behov av stöd i matematik och svenska?? Vilka faktorer uppfattar speciallÀrare hindrar eller möjliggör arbetet med stödet? ? Vad uppfattar speciallÀrare att stöd i matematik och svenska Àr?? Hur utformas och organiseras stödet för elever i behov av stöd i matematik och svenska?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten i studien togs i det sociokulturella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet dÀr grunden Àr att lÀrande sker i samspel med andra och dÀr kommunikation och delaktighet Àr viktiga komponenter för att lÀrande och utveckling ska Àga rum. Det kompensatoriska perspektivet finns med i studien dÄ resultatet visade att detta perspektiv förekom. Metod:För att nÀrma oss speciallÀrarnas uppfattningar i frÄgan om hur de anser att stödet, till elever i behov av stöd i matematik och svenska, ser ut valdes en halvstrukturerad (semistrukturerad) kvalitativ intervju.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur elever i Ärskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser pÄ sitt eget lÀrande och sin egen förmÄga inom matematiken. Följande frÄgestÀllningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lÀr sig elever med fallenhet och intresse för matematik pÄ bÀsta möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom Àmnet? Studien har en kvalitativ inriktning dÀr resultatet har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik Àr medvetna om sin förmÄga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade Àven att dessa elever föredrar en undervisning som prÀglas av muntlig matematik i vilket eleverna fÄr arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

AbstraktDagens skola har fÄtt mycket kritik för att allt fler elever inte nÄr upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade Àr störst bland elever med olika typer avsvÄrigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rÀtt till en likvÀrdig skoladÀr alla skall kÀnna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sÄdanbeskrivs som nÄgot som uppkommer nÀr den ordinarie pedagogiken inte rÀckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

Syftet med arbetet Àr att beskriva synnedsÀttning i skolan och hur den kan underlÀttas och stöttas. Detta pÄ grund av att elever med funktionsnedsÀttningar kan vara mer utsatta och utelÀmnade i skolan. Jag har intervjuat lÀrare och rektor pÄ högstadiet om hur de har möjlighet och kunskap att hjÀlpa elever med synnedsÀttning. LÀrarna undervisar i teoretiska och praktiska Àmne i skolan. Efter att intervjuerna har bearbetats och analyserats kom det fram att skolans lÀrare och rektor Àr medveten om svÄrigheter för elever med ett funktionsnedsÀttning.

Syftet med detta arbete har varit att lÀgga en teoretisk grund till Àmnet elever i sorg samt att med utgÄngspunkt frÄn denna, jÀmte analyser av befintliga krishanteringsplaner och en enkÀt kring krisberedskap, konstruera ett förslag till en krishanteringsplan som kan fungera som ett konkret verktyg för skolans personal nÀr deras elever drabbas av sorg. Vi kan i detta arbete konstatera att elever i sorg Àr i behov av att i skolan möta personal som Àr utbildad i krishanteringsfrÄgor. Detta Àr viktigt dÄ elevernas naturliga och individuella sorgeprocesser inte kan separeras frÄn deras vardag i skolan. Vi har kunnat se att det bland de undersökta skolorna finns ett behov av att utbilda personalen i dessa frÄgor. Vi har ocksÄ kunnat konstatera, utifrÄn en bedömning av planernas tydlighet betrÀffande stoff och struktur, att endast tvÄ av sex granskade krishanteringsplaner i sin helhet fungerar som konkreta arbetsverktyg samt att ytterligare förbÀttringar av samtliga planer, med enkla medel, Àr genomförbart..

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares arbetssituation nÀr det gÀller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som Àr inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de tvÄ lÀrarnas elever var kopplade till sÀrskolans lÀroplan och de var pÄ olika sÀtt inkluderade i grundskoleklasser. LÀrarna anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel för att underlÀtta i elevernas vardag. Det fanns Àven extra resurser i form av personal.