Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. Då det tidigare riksidrottsgymnasiet inte längre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa på NIU, nationellt godkända utbildningar. Utbildningsmålet är att ryttarna ska kunna befinna sig på nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkända utbildningar ser på begreppet Talang, samt vilken roll hästmaterialet har i en ryttares Talangutveckling. Skolornas tankar och åsikter presenteras kring NIU:s upplägg, uttagningsprocesserna, samt ryttarTalang och att vad som krävs för att bli elitryttare.

Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. Då det tidigare riksidrottsgymnasiet inte längre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa på NIU, nationellt godkända utbildningar. Utbildningsmålet är att ryttarna ska kunna befinna sig på nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkända utbildningar ser på begreppet Talang, samt vilken roll hästmaterialet har i en ryttares Talangutveckling. Skolornas tankar och åsikter presenteras kring NIU:s upplägg, uttagningsprocesserna, samt ryttarTalang och att vad som krävs för att bli elitryttare.

Our aim is to analyse and discuss Swedish sport federations´ view about talent. We are analysing material, mainly in digital form, with focus on the identification of talents, development of talents and talents in a wider perspective. The first one is about when and how federations identify talents. The second one is about how they work with development of talents, for example, what is the most significant aspect to develop young people to become successful athletes. The third one is about organizations questions, how they work to create an environment that enables Swedish athletes to become great in sports.

Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hårdare och med rätt arbetstagare på rätt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva måste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer än bara en arbetsplats att gå till. Det pågår ett ?krig? om Talanger och när organisationer lyckats attrahera en Talang måste de också se till att behålla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte är definierade som Talang.

Inledning: När företag genomgår rekryteringsprocesser så finns där flera olika strategier attanvända sig utav. Denna studie kommer att skapa en förståelse för rekryteringsstrategiernasom ett specifikt företag som uppger sig jobba enligt Talent Management använder sig av.Syfte: Syftet med denna undersökning är att skapa en förståelse för hur ett företag somuppger sig jobba med Talent Management utformar sin rekryteringsstrategi och därigenomkunna uppfylla ett kunskapstomrum angående rekryteringsstrategierna inomforskningsområdet Talent Management.Forskningsfrågor:Hur definieras Talang vid rekrytering i ett företag som jobbar med Talent Management?Hur väljer företag vilka rekryteringsstrategier som är lämpliga?Vilka rekryteringsstrategier använder sig företaget utav?Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod som har innefattatsemistrukturerade intervjuer för materialinsamlingen. Intervjuerna och det empiriskamaterialet är insamlat från ett ledande företag inom sin branchen.Slutsats: Denna studie kunde påvisa att de centrala rekryteringsstrategierna i ett företag somuppger sig använda sig utav Talent Management är Head Hunting, Employer Branding,profilering samt Talangpooler. Vi kunde även dra slutsatser att samtliga rekryteringsstrategiersom förekommer inom ett företag inte nödvändigtvis behöver tillhöra den rådande uttalademanagementstilen.

Bakgrund: "There is a war for talent, and it will intensify" skrev McKinsey Quarterly redan 1998 och syftar på den ökade konkurrensen som råder på arbetsgivarmarknaden om Talangfull och kompetent personal som kan driva företaget framåt. Vikten av humankapital blir särskilt märkbart i dagens framträdande kunskapsintensiva företag, däribland revisions- och konsultföretagen, samtidigt som demografiska skiftningar gör att trenden går mot ett Talangunderskott. Generation Y anses samtidigt vara karriärlystna och aktiva CV-jägare. Därför råder en kamp bland arbetsgivarna i att finna och vinna Talangerna bland dessa. Detta kan göras genom utvecklandet av ett starkt arbetsgivarvarumärke och genom att lära känna sin målgrupp och skaffa kännedom om deras motivationsfaktorer och preferenser.Syfte: "Att ur en grupp ekonomstudenter identifiera Talangegenskaper och förklara vilka avgörande faktorer som gör en arbetsgivare attraktiv ur de ansedda 'Talangernas' perspektiv."Problemformulering: Vilka är nyckelfaktorerna när de ansedda "Talangerna" väljer sin framtida arbetsgivare? Metod: Studien har antagit en huvudsakligen kvantitativ forskningsdesign och har en deduktiv inriktning.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka vad yrkeslärare grundar sin bedömning och betygssättning på i yrkesämnet, hur de väljer att dokumentera denna och även hur relevanta Skolverkets styrdokument är för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslärare på en gymnasieskola upplever att de går efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gäller. Fallstudien visar att det läggs stor vikt vid processen och att yrkeslärarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssättningen. De kriterier som yrkeslärarna går efter påminner mycket om det som krävs ute i arbetslivet, det vill säga självständighet, problemlösningsbenägenhet och Talang. Nämnas kan att Talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets läroplan.

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lärarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lärare som de upplever är skickliga. Det resultat som framkommit är att rektorer har en gemensam bild av vad lärarskicklighet är utifrån formell och informell kompetens, men att tonvikten läggs på olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastämmighet i att skickliga lärare har en medfödd Talang, en tyst kunskap. Hur de ser på vad lärarskicklighet är, får konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lärare som de upplever som skickliga.  I första hand är det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka och jämföra hur Storbritanniens och Sveriges system för Talangutveckling inom fälttävlan såg ut. Ett delsyfte var även att undersöka hur ryttare upplevde systemet och vad de ansåg hade gjort dem till framgångsrika Talanger. Följande frågeställningar användes:Hur arbetar det Brittiska fälttävlansförbundet och det Svenska ridsportförbundet med Talangutveckling i fälttävlan?Hur skiljer sig Talangutvecklingssystemet mellan dessa länder?Hur upplever ryttarna sitt lands Talangutvecklingssystem?Vilka framgångsfaktorer upplever ryttarna hade gjort dem framgångsrika Talanger? MetodTriangulering baserad på följande metoder användes; (1) textanalyser utifrån Svenska ridsportförbundets och British Eventings respektive hemsidor; (2) omfattande kvalitativa intervjuer med två förbundsledare, en från respektive land. Intervjuguiden till förbundsledarna innehöll följande fyra förutbestämda teman: Definition, Utvecklingsmodell, Finansiering och Övrigt; och (3) intervjuer med två svenska ryttare och e-post konversation med brittisk ryttare kring erfarenheter och karriärer, baserade på en standardiserad intervjuguide. ResultatDefinitionen av Talang skilde sig åt mellan länderna.

Hur nådde jag elitnivå?Början av studien kommer beröra områden som barns utveckling och Talangbegreppet som jag anser vara viktiga delar att veta om för att kunna genomföra studien.Syftet med studien var att ta reda på hur svenska ishockeyspelare beskriver att de tog klivet för att etablera sig på elitnivå. I resultatdelen kommer spelarna själva berätta inom de olika kategorierna hur deras karriärer har sett ut, hur de har tränat och vilket stöd de haft från sin familj.För spelarnas utveckling har miljön spelat mycket stor roll och familjen har varit mycket stöttande. De har alla gått ishockeygymnasium där träningen koncentrerats och blivit mer målmedveten..

Detta examensarbete underso?ker hur en multinationell organisation arbetar med Human Resources Management-fenomenet Talent Management. Vi har valt att titta pa? fenomenet fra?n tva? olika perspektiv, det individualistiska och kollektivistiska, fo?r att skapa en fo?rsta?else om hur Talent Management-arbetet fungerar och kan se ut. Den insamlade empirin a?r baserad pa? sju intervjuer med individer som alla har en relevant roll i fo?rha?llandet till det studerade fenomenet.

Tidigare forskning har visat på att konkurrensen kring Talangfulla medarbetare aldrig förr varithårdare och att ha strategier för att behålla dessa blir därför viktigt. En strategi som syftar till att görajust detta är talent management. Men hur arbetar man med detta och vilka föreställningar kringfenomenet finns? Vilka faktorer kan finnas som hindrar och/eller möjliggör arbetet med talentmanagement? För att ta reda på detta har det i studien valts att göra en fallstudie där data samlats ingenom semistrukturerade intervjuer. Det framkommer i studien att talent management upplevspositivt då det ger erkänsla och uppskattning.

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan är förankrat ända upp i riksdagen. Men varför då frågar sig många lärare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda på om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan få dagens gymnasieelever att se positivt på sin framtid genom att på ett ansvarsfullt sätt ta hand om sin utbildningstid och därigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nätverk för framtiden. Några av de frågor som vi ställde oss var: Hinner du som lärare med att ta tillvara på elevens Talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nå kursmålen? Har du som lärare insyn och förståelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nå programmålen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vårt arbete är att de flesta lärare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lärarna vet inte vad entreprenörskap innebär eller står för..

SammanfattningProblemområde:Inom NIU-fotboll finns det olika sätt att organisera sig. Vilken påverkan har de olika organisationsformerna på identifikationen av vad de anser vara Talang. Hur bedriver det sin uttagning och kommer fram till vilka som ska selekteras och erbjudas en plats på utbildningenSyfte: Studiens övergripande syfte är att beskriva och analysera på vilka grunder som pojkar respektive flickor väljs ut till två olika Nationellt godkända idrottsutbildningar i fotboll samt diskutera om skolornas organisationsformer påverkar dessa Talangidentifikationsprocesser.Metod:Studien har tillämpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhämtats genom intervjuer och observationer. I och med att mer än en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillämpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats.Resultat:Studiens resultat visar att det finns olika sätt att organisera sin NIU-utbildning och att detta påverkar hur Talangidentifikation och selektering till sker inom de olika organisationsformerna..

Inom kommunikationsbranschen råder det hög konkurrens om arbeten för både nyutexaminerade arbetssökande och de med erfarenhet. En viktig del i ansök-ningshandlingarna är en portfolio som visuellt visar personens kompetens och Talang.Denna kvantitativa studie har genom en webbenkät med 50 byråer inom kom-munikationsbranschen undersökt hur de rekryterar ny personal samt deras per-spektiv kring portfolion i samband med detta. Studien har även syftat till att belysa skillnader i svaren beroende på byråernas storlek.Resultaten från enkäten visade att den vanligaste kanalen vid anställning inom kommunikationsbranschen är via personliga kontakter och att det är portfolions kvalité som väger tyngst vid anställning. Vid ansökan föredrog byråerna en digital portfolio men vid en arbetsintervju såg de helst en kombination av en fysisk och digital portfolio. Mindre skillnader fanns i svaren beroende på byrå-storleken..