Talängsliga elever känner oro eller ångest när de skall Tala och sitter därför mestadels tysta iklassrummet. Åtskilliga lärare saknar kännedom och kunskap om talängslan och då kan de inteheller ge tillräckligt stöd och hjälp till dessa elever. Vår enkätundersökning visar hur vanligt förekommandetalängslan kan vara bland elever i årskurs åtta och nio samt vilka talsituationer detycker känns svårast. Flickorna visade sig vara talängsliga i större omfattning än pojkarna, vilketkan beror på fostran och de förväntningar som skolan och samhället har på dem. För att få enuppfattning om hur talängslan kan upplevas känslomässigt intervjuade vi två elever.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hållbar utveckling tolkas av lärare och elever i gymnasieskolan. De frågeställningar som används är Vilka miljöpolitiska diskurser går att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hållbar utveckling? samt Finns det någon dissonans mellan lärare och elevers sätt att Tala om och uppfatta begreppet hållbar utveckling? För att svara på frågeställningarna har den kritiska diskursanalysen använts som metod och begreppet hållbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hållbar utveckling är vagt definierat och innehåller inga tillvägagångssätt som behövs för en hållbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och därför är det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att Tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att Tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Datoriserade informationssystem är kritiska ur effektivitets-, konkurrens- och överlevnadssynpunkt för de verksamheter som implementerar dem. Intressenter är personer som påverkar eller påverkas av systemet. I syfte att kunna utveckla anpassade och stödjande system är det viktigt för utvecklarna att förstå intressenterna och deras behov av systemen.Det är dock ovanligt att utvecklare får Tala med verkliga intressenter direkt. De är ofta hänvisade att Tala med representanter för dessa, så kallade surrogatintressenter. Företeelsen, kallad surrogering, är vanligt förekommande.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att Tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att Tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Syftet med mitt examensarbete var att göra en kvalitativ studie för att se om elevernas säkerhet i att Tala inför grupp kunde öka genom medvetna och planerade talövningar. Jag genomförde undersökningen i en årskurs fem där klassläraren på min önskan valt ut fyra elever vilka jag kunde koncentrera min studie på. De utvalda leverna intervjuades vid två tillfällen, första och sista veckan av in vfu-tid. Hela klassen arbetade regelbundet under sex veckor med talövningar som efterhand blev mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framförande inför hela klassen. Under hela mitt utvecklingsarbete förde jag dagboksanteckningar samt gjorde observationer på de fyra försökspersonerna som efter varje talövning fick svara på frågor i en personlig loggbok.

Sverige står idag inför en omstrukturering av arbetsmarknaden, bland annat för att de tidigare storföretagen, som mycket av svensk tillväxt och sysselsättning berott av, nu i större utsträckning läggs ner eller flyttar utomland. En sådan omstrukturering innebär i sin tur att allt större vikt och tilltro sätts till att småföretag ska bära den svenska ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Invandrare utgör en stor del av småföretagarna och det är dem som ligger i fokus i detta arbete när jag studerar riksdag och regerings syn på invandrarföretagare. Debatten kring ?invandrarföretag? har karakteriserats av såväl positiva som negativa förklaringsmodeller.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi med olika övningar och lekar kunde öka barns självförtroende att Tala inför grupp genom en integration mellan ämnena idrott och svenska. Undersökningen genomfördes i år 5 i Luleå kommun under en sjuveckorsperiod. Eleverna fick i övningarna och lekarna träning i att exponera sig inför grupp. En tanke från oss när vi valde ut övningarna till undersöknngen var att de skulle kännas roliga och engagerande för att få en positiv effekt. Resultatet erhöll vi genom att dela ut en enkät i början och slutet av vår praktikperiod, samt genom iakttagelser i form av våra personliga loggböcker.

Jag har skrivit ett arbete som handlar om barn och döden. Syftet med mitt arbete har varit att dels öka min egen kunskap om hur jag i mitt framtida yrke bör möta barn som sörjer någon som har dött, dels att jag vill visa att döden är något naturligt som vi inte kan gömma undan för barnen.Mitt arbete bygger till stor del på litteratur som jag har läst och på en intervju som jag har gjort med en sjuksköterska.Jag har kommit fram till att vi vuxna inte kan skydda barnen från, som vi tycker, svåra saker som död och sorg. Om vi låter barnen naturligt vara med vid dödsfall och begravningar underlättar vi mer för dem än om vi försöker ?skona? dem från det som är jobbigt.När man ska Tala med barnen om döden är det viktigt att man är så ärlig som möjligt och inte döljer någonting för dem. Barnens fantasier om vad som sker skapar mer rädsla och ångest hos dem än vad sanningen och sorgen gör.Jag har under arbetets gång också märkt att det är ett svårt ämne att Tala om för många..

Syftet med vårt arbete var att studera vilka övningar och arbetsmetoder en amerikansk skola använder för att förbättra elevers muntliga framställning. Den empiriska delen av vår undersökning genomfördes i en amerikansk skola med 20 elever i åldrarna 12-13. Observationerna genomfördes i ämnena performance, council samt speech. Studien var av kvalitativ karaktär och genomfördes med ostrukturerade observationer. Vi kände snabbt stor skillnad mellan de svenska skolor vi besökt tidigare under vår utbildning och den amerikanska skolan beträffande elevernas vilja att Tala.

Vårt mål har varit, i enlighet med läroplanens kursmål, att genom problemlösning i grupp ge elever möjlighet att på olika sätt kommunicera matematiska idéer och tankesätt. Under fyra veckor utförde vi vårt arbete i två parallella klasser som läste kursen matematik C på Komvux i Luleå. Grupperna fick arbeta enligt en modell där den kommunikativa biten betonades starkt, i såväl problemlösningen som redovisningen. Med stöd av våra egna observationer och elevernas utvärderingar vill vi påstå att det matematiska problemet och dess lösning får en bättre belysning om eleverna tillsammans i grupp diskuterar lösningarna än om man löst problemet på egen hand. Av undersökningen framgår att enskilda elever bidrar med lösningar av olika matematiska kvaliteter.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att Tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att Tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Denna studie avser studera gymnasieelevers erfarenheter av litteratursamtal, inomämnena svenska och engelska. Dessa erfarenheter jämfördes med varandra i hopp omatt kunna skönja huruvida elevernas erfarenheter var samstämmiga eller ej.Studien baseras på respondentintervjuer där tio elever blev intervjuadebeträffande hur de upplever sin litteraturundervisning i skolan. Respondenternas svarundersöktes sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på interaktion,dialog och meningsskapande där examination och kunskapsmediering har utgjort tvåcentrala aspekter. Resultatet visar bland annat att elever är mer vana vid skriftligaexaminationer och att arbetsmetoderna skiljer sig åt mellan ämnena svenska ochengelska. Dessutom uppdagades att eleverna själva erkänner sig vara i behov avmuntlig interaktion och meningsutbyte i samband med litteraturläsning för att på såsätt kunna tillägna sig ny kunskap.

Många elever känner oro och ibland ren skräck inför muntliga framträdanden. Elever har svårt att göra sig själv tillräckligt stor rättvisa då de känner obehag och kan då riskera att inte uppnå målen i styrdokumenten. Denna rapport handlar om talängslan i skolan. Vi har genom litteraturstudier samt egen undersökning, bland fyrtiosex elever i åldrarna 10-12 år och tre lärare, försökt tydliggöra vad talängslan är, vad det beror på och hur det kan åtgärdas. Syftet var att få en djupare förståelse för problematiken kring talängsliga elever.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och isåfall hur unga använder det virtuella rummet för att samspela med andra och Tala om frågor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som användes för att förstå det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns återkommande samtalsämnen i dom ungas samtal, om än i olika former. Dessa samtal handlar främst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och när man egentligen är redo för sin sexuella debut.