förskoleklass, matematik, arbetssätt, matematiskt innehåll, lek och lärande.

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Syftet med det här arbetet var att skapa ett häfte med några tips och idéer på hur matematik och lek kan kombineras, och att se om det finns några sidovinster med att kombinera matematik och lek.Lekarna i häftet ska vara genomförbara utan krav på vare sig material eller miljö.Jag genomförde en enkät för att se om det fanns något liknande material ute på förskolorna, och om ett sådant material används eller om det fanns ett intresse för att använda ett sådant material.Det egentliga huvudresultatet för det här arbetet är häftet som innehåller några lekar som kombinerar matematik och leken, och visa på några sidovinster det kan ge att kombinera matematik och lek.Det jag i stora drag kom fram till var att det egentligen inte finns några hinder på hur matematik och lek kan kombineras. Det är i princip bara den egna fantasin som kan var ett hinder i hur matematik och lek kan kombineras. Med ett öppet sinne och med lite fantasi så kan man leka när som helst, och var som helst. Att kombinera matematik och lek är alltså inte några som helst problem..

Denna studie har som syfte att undersöka pedagogers syn på matematik i förskolan medfokus på barns lärande. Studien innehåller intervjuer med pedagoger i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Dessa metodval har använts för att kunna svara påstudiens syfte samt frågeställningar. Barnen blev observerade för att undersöka hurderas matematiska kunskaper kom till uttryck. Intervjuerna syftade till att synliggöravad pedagogerna anser om matematiken i förskolan.

Syftet med mitt arbete är att analysera vad föräldrarna tycker om att deras barn kommer att få lära matematik på förskolan. Jag vill undersöka hur mycket kunskap föräldrarna har om det pedagogiska arbetet på förskolan, vad föräldrarna har för förhållande till matematik och deras attityd till matematik. Undersökningen baseras på enkäter som genomfördes på tre olika förskolor i södra Sverige. Resultat av undersökningen visar att de flesta föräldrarna tycker att man kan börja med matematik redan i förskolan. Av de föräldrar som var negativ inställda till matematiken i förskolan har hälften tyckt att skolmatematiken var svår och tråkig.

Syftet med studien är att studera förskolans måltider och hur matematik kan åskådliggöras i dessa, samt se hur pedagogerna synliggör och talar om matematik i måltiderna. För att ta reda på detta har vi tagit hjälp av litteratur, observationer, samtal och social media. Observationer har genomförts av en förskolas måltidssituationer (frukost, lunch och mellanmål) under två dagar. Efter observationerna genomfördes samtal med pedagogerna kring observationernas syfte. Studiens frågeställningar har lagts ut på en social media där verksamma pedagoger medverkar för att se hur pedagogerna talar om matematik i måltiderna.

Syftet var att undersöka och beskriva hur man kan arbeta med matematik på ett alternativt sätt utan matematikboken som styrande medel. Vi har studerat litteratur, samt observerat och intervjuat pedagoger som arbetar på ett alternativt sätt med matematik. Undersökningsgruppen har bestått av tre pedagoger som har berättat om och demonstrerat sitt arbetssätt. Vi har kommit fram till det finns alternativa arbetssätt som kan ersätta det traditionella arbetssättet i matematik, det vill säga enskilt räknande i matematikboken. .

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger på förskolan anser vara innehållet i ämnet matematik för små barn och jämföra detta med litteraturens beskrivning. En enkätundersökning gjordes för att få fram vilken inställning verksamma pedagoger i en medelstor tätort i Mellansverige har till ämnet matematik. De flesta tillfrågade pedagogerna anser att man ska lära barnen matematik tidigt i livet för att man ska lägga grunden för ett livslångt lärande, så står det även i läroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra..

Syftet med arbete är att undersöka hur lärare använder sig av barnboken Fia och djuren (Kruusval 2007) för att synliggöra matematik för barn i åldern 5-6 år på förskolan. Vi observerade lärarna i en högläsningssituation, därefter intervjuade vi dem för att få en djupare bild av hur de tänkte kring högläsning och matematik. Resultatet på undersökningen visar att lärarnas kunskaper och erfarenheter kring ämnet matematik har en avgörande betydelse för vilken form av matematik som synliggörs i högläsningen. Resultatet visar också att det är av stor vikt att lärarna utmanar, uppmuntrar, stödjer och samtalar med barnen om den matematik som är både synlig och dold i boken. .

 Undersökningens syfte var att ta reda på vad sorts matematik som barn använder vid sociala interaktioner i leken. Studien är alltså gjord för att skapa en ökad förståelse för hur barn, utan påverkan av pedagoger, ger uttryck för matematik i den sociala leken med  andra barn. Jag genomförde en kvalitativ observationsstudie som bestod av sammanlagt 30 olika observationstillfällen. Observationerna genomfördes på både ett strukturerat sätt, med hjälp av ett observationsschema samt ett ostrukturerat sätt, där jag använde mig av endast fältanteckningar. Alla observationer genomfördes i samma rum under de olika observationstillfällena.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken matematik pedagogerna upptäcker att de yngsta barnen använder sig av i lek inomhus såväl som utomhus. Vidare är jag intresserad av hur pedagogernas anpassning av miljön påverkar de yngre barnens matematiska intressen. Hur gör man för att stimulera dessa? .

Syftet med mitt arbete är att undersöka lärares och elevers syn på laborativ matematik samt hur stämningen i klassrummen förändras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lärare och elever besvarar jag mina frågeställningar. De elever jag har intervjuat som är vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn på ämnet matematik och tycker i högre grad att ämnet är stimulerande än elever som är präglade av den gängse traditionella undervisningen. Dessa elever är inte rädda för att svara fel på lärarens frågor och har lättare för att se matematik i vardagen. De är präglade av en matematikundervisning som grundar sig på samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare än enskild mekanisk räkning av tillrättalagda klassrumsproblem..

Matematik ingår i förskolans strävansmål, och är ett av många strävansmål i förskolan. Detta innebär att pedagoger skall sträva efter dem och hitta tillfällen att lyfta fram dem med barnen. Vi har valt att undersöka hur pedagoger jobbar med matematik, hur de presenterar matematik för barnen för att underlätta barnens vidareutveckling och hur medvetna de är om strävans mål i just matematik för förskolan. Vi har även valt att undersöka barnens tankar kring matematik och dess användning i framtiden. I förskolans vardag kan man alltid finna sätt att lära ut matematik, men tyvärr hittar få pedagoger tid att sätta sig in i det och förstå barns tänkande och kunskaper. Mycket annat skall göras och uppmärksammas vilket leder till att matematiken för de flesta pedagoger ligger i skymundan.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare uppfattar skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Arbetet syftar också till att undersöka hur det går att använda elevers naturliga lek på skolgården för lärande i matematik. Fyra lärare har intervjuats om skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Elevers naturliga lekar på skolgården har observerats, och studerats utifrån lekarnasmatematiska innehåll inom området geometri. På basis av de fyra lärarintervjuerna, och skolgårdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik.

Syftet med vårt undersökning var att öka elevernas motivation att lära sig matematik genom att arbeta med vardagsanknuten matematik. Undersökningen gjordes i Luleå och Kiruna kommun, i tre olika årskurser 5, 6 respektive 7. Sammanlagt hade vi 50 elever. Arbetet inleddes med en första intervju som visade elevernas åsikter om ämnet matematik. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att arbeta med vardagsrelaterade uppgifter i små grupper eller enskilt.