I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskor svårt sjuka patienter. Ibland kan det bli aktuellt att på en del av dessa patienter ta ett förhandsbeslut om att inte återuppliva dem vid ett eventuellt hjärtstopp, ett så kallat ejHLR-beslut. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av ejHLR med fokus på vilken kunskap de har om innebörden av begreppet samt vilken syn sjuksköterskor har på sitt eget, patienters och de anhörigas deltagande i beslutstagandet. Studien som gjordes var en litteraturstudie och omfattade både kvantitativ och kvalitativ forskning där totalt 11 artiklar inkluderades. Resultatet visar på bristande kunskaper hos sjuksköterskor, dels om definitionen av ejHLR men även om riktlinjer för beslut om ejHLR. Det uppvisar också att sjuksköterskor anser att dem själva, patienten och anhöriga borde vara med och fatta ett eventuellt ejHLR-beslut men att rollerna i beslutsfattandet är vaga.

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd.

Denna uppsats grundar sig på en kvalitativ ansats och beskriver en studie som behandlat beslutsfattande gällande IT i en organisation. Beslutsfattandet när det gäller IT påverkas av omgivning, teknologi samt uppfattningar om organisationens mål och metoder för att uppnå målen. Att uppnå målen är ingen trivial uppgift och är kantat av många problem. ITstyrning ses om en lösning på dessa problem med beslutsfattande om IT där den ska styras för att överensstämma med organisationens strategiska mål och avgöra vem som ska fatta dessa beslut. Syftet med studien var att beskriva beslutsfattandet och beslutsprocessen om IT i en organisation och våra centrala frågeställningar var hur fattar organisationen beslut om IT? och hur är beslutsfattandet om IT delegerat i organisationen? För att besvara dessa frågor utfördes en initial litteraturstudie där vi granskade teorier om organisationen och beslutsfattande i denna samt IT-styrning.

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd.

Syftet med detta arbete är att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska ämnen i skolan. Vidare syftar denna studie på att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstå hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, två med gymnasielärare och fyra med gymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel där litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna.

För att förklara varför småföretagare fattar de finansiella beslut de gör, har vi antagit ett processuellt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie på fyra småföretag där ägaren även är företagsledare. Detta för att vi förväntade oss att beslutsprocessen i dessa företag till stor del kretsar kring denna person. Genom att utgå från teorier rörande beslutsprocesser, risk, osäkerhet, lärande och kapitalstruktur belyser vi vilka överväganden och faktorer som påverkar de finansiella besluten i småföretag. Uppsatsen visar att beslutsprocess och beslut är beroende av de som medverkar i beslutsprocessen.

Outsourcing är ett aktuellt begrepp som nyttjas flitigt i media. Allt fler funktioner blir föremål för outsourcing, företeelsen närmar sig därmed företagens inre verksamhet. Vi ställer oss framförallt frågande till outsourcing av den centrala redovisningsfunktionen. Hur kan denna funktion med sin närhet till företagets strategiska mål och Taktiska beslut läggas ut på extern part? Förutom avgränsningen till redovisningsfunktionen har vi även valt att undersöka endast mindre företag.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur ledarskapet påverkas när man är ledare i två olika kontexter. De frågeställningar vi vill besvara är:Hur fattas beslut i tränarrollen i jämförelse med lärarrollen?Hur fattar de enskilda ledarna beslut i de olika kontexterna?MetodFör att besvara frågeställningarna har en kvalitativ kritisk händelse-observation valts som metod. Tre stycken ledare som är yrkesverksamma både som tränare i truppgymnastik och som lärare i idrott och hälsa har observerats. Tre observationer genomfördes per ledare och kontext.

Bakgrund: Att ta beslut om ej HLR började redan på 50-talet och har visat sig vara ett svårt etiskt beslut. Ofta missförstås begreppet ej HLR och behandlingsbegränsningar av vårdpersonalen, vilket i förlängningen kan leda till olika vård av olika patienter beroende på hur den personal som är i tjänst tolkar begreppet. Sjuksköterskor ställs ofta inför etiska dilemman vid beslut kring behandling i livets slutskede, dels gentemot läkare och undersköterskor men även gentemot patient och anhöriga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegränsningsbeslut gällande ej HLR. Metod: Semistrukturerad intervjustudie av åtta sjuksköterskor på en akutvårdsklinik, analys med kvalitativ innehållsanalys.

Beslutsprocessen är en mycket komplex process som involverar flera olika delar i företaget. Ett brett informationsflöde är kritiskt för att ett bra beslut skall kunna fattas. Informationen som de strategiska besluten grundas på kan skilja sig mellan olika företag och därmed är det intressant att studera vad företag grundar sina beslut på samt hur de tar fram den information som är nödvändig. Informationen företag har som underlag för sina beslut kan även delas upp i mjuk och hård information. Den mjuka informationen definieras som bilder, visioner, idéer och kognitiva strukturer medan den hårda informationen oftast är numeriskt och används i företagen inom finansiell redovisning, produktion och kontrollsystem.

I den här uppsatsen jämförs Försvarsmaktens sätt att fatta strategiska beslut med några av de beslutsmodeller och roller som beskrivs inom beslutsteorin. Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier inom beslutsteori och kognitiv psykologi förstå logiken bakom Försvarsmaktens strategiska besluts­processer. Underlaget kommer dels från litteratur inom områdena, från intervjuer samt i viss mån från myndighetsdokument. .

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vad som kan tänkas påverka rektorers beslut att tillåta eller neka Sverigedemoraterna tillträde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsättningar, argument och överväganden som rektorer påverkas av och baserar sina beslut på. Vi har som utgångspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. Därför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhåller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har använt oss av diskursanalys som teori och metod i vårt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.

Denna uppsats behandlar EU:s inre marknad och dess fria rörlighet av varor. Den fria rörligheten av varor reglerar i artiklarna 28 och 29 EG-fördraget. Dessa artiklar förbjuder import- och exportrestriktioner samt ÅMV mellan medlemsstaterna. Det finns däremot undantag till dessa artiklar i artikel 30 EG-fördraget, som kan tillämpas om åtgärden är tillräckligt nödvändig och lämplig. Artiklarna 28 - 30 EG-fördraget är framför allt tillämpliga på gemenskapens medlemsstater, men även på dess institutioner, något som bekräftas i EG-domstolens praxis.EU:s institutioner har befogenheter att införa harmoniserande akter som exempelvis reglerar den inre marknaden.

Varje gång ambulanspersonalen åker på ett larm finns risk för att de ska råka ut för personer som kan bli hotfulla eller våldsamma. Det behöver nödvändigtvis inte vara patienten som är hotfull, utan det kan lika gärna vara någon annan i omgivningen. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ambulanspersonalen kan bedöma att ett hotfullt beteende föreligger och vilka beslut de därefter tar om hur de ska agera. En kvalitativ undersökning gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer där frågeställningarna var: Har ambulanspersonalen utbildning och kunskap för att bedöma vad som är ett riskfyllt beteende? Agerar personalen utifrån sin utbildning, kunskap eller gällande säkerhetsrutiner? Påverkar stress ambulanspersonalens bedömningar och beslut? Har personalen återkoppling efter ett larm för att diskutera om bedömningen och besluten de tog var korrekta? Den teoretiska utgångspunkten var Naturalistiskt beslutsfattande (NDM = Naturalistic Decision Making) och mer specifikt Igenkänningsbaserade beslut (RPD = Recognition-Primed Decision).

Ett beslut kan upplevas olika svårt och få effekter för beslutsfattaren eller någon annan individ. I denna studie undersöktes hur beslutsprocesser i samband med ett medicinskt ställningstagande påverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar åsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en själv eller inte. I studien undersöktes även om det finns en tendens att välja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras åsikt förklarades. Valet stod mellan vem av två patienter skulle prioriteras för att få genomföra en livsavgörande operation. I linje med förväntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt beslut mer än deltagare i majoritet.