Detta arbete behandlar strategiskmaterialhantering för projekt och avvägningen mellan ekonomi och risk. Hur gör man detta idag? Finns det modeller och om det inte finns kan man hitta en modell som löser detta? Detta arbete utgår från de internationella operationer som svenska försvarsmakten idag deltar i för det är detta exempel som bäst beskriver problemet och lösningen. Om jag utgår från den av Riksdagen givna ramen för utlandsstyrkan att: Underhållstjänsten skall bedrivas så att utlandsstyrkan kan genomföra sin uppgift på bästa möjliga sätt med hänsyn taget till rådande läge och gällande bestämmelser. Tillräckliga resurser skall finnas avdelade för lokala förbandschef skall kunna vidtaga erforderliga åtgärder, så att inte säkerheten och välbefinnandet för svensk personal eftersätts.

Saab Aerosystems är en affärsenhet inom Saab-gruppen. Stridsflygplanet JAS 39 Gripen är huvudprodukten och den kompetens som används till Gripen nyttjas också till andra produktområden såsom obemannade farkoster, taktiska system, pilotutbildningar, simulatorer och nätverksbaserade försvar. När det gäller Aerosystems produktstrategier har dessa förändrats över tiden då företagets marknadssituation förändrats i och med att de gått från en enda kund (försvarets materielverk) till att verka på en mer internationell marknad. Kraven har skärpts, vilket gör att Aerosystems behöver en mer kostnadseffektiv produktion. Samtidigt måste de möta marknadens krav på flexibilitet, kvalité och leverans. Syftet med studien är att, genom en analys av rör- och svetsavdelningen, ta fram en uppdaterad och standardiserad planeringsstrategi för givna avdelningar. Därigenom ska företaget nå kortare ledtider, minskad kapitalbindning och ett kostnadseffektivare utnyttjande av resurserna. Både rör- och svetsavdelningen är utformade som funktionella verkstäder.

Global uppvärmning genom växthuseffekten och nedbrytning av ozonlagret är idag den stora globala miljöfrågan. Till följd av större fokus på miljöfrågor, har allt fler företag ökat omfattningen på sitt miljöarbete. För att få insyn i den egna verksamhetens klimatpåverkan krävs kartläggning och analys av utsläppsgenererande verksamhetsområden. Enheten LFV Data inom LFV, tidigare Luftfartsverket, vill utöka sitt miljöarbete till att även omfatta klimatpåverkan som verksamheten ger upphov till indirekt. Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera huvudflödet av tjänstedatorer (BAS-IT-produkter) inom LFV ur klimatperspektiv.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur virkesflödet från Region Iggesund varierar under året och belysa orsakerna till detta samt att beräkna transportkostnader och analysera vilka distrikt som skulle kunna ha störst nytta av virkesfordon med Central Tyre Inflation (CTI) eller Super Singel hjul, alternativt hjulsystem som kombinerar de båda teknikerna. Utgångspunkten har varit rationell virkesförsörjning från skog till industri, med så låga virkeslager och transportkostnader som möjligt. Region Iggesund anskaffade 1,9 miljoner fastkubikmeter (m3fub) virke 2011, varav 45 % kom från egen skog och 55 % kom från lokala köp. Huvuddelen levererades till Iggesunds Bruk, Iggesunds Såg och Hallsta Pappersbruk. Regionen är uppdelat i sex distrikt, med Uppland i söder, Sveg i nordväst och Hudiksvall i öster. Däremellan ligger Bollnäs, Delsbo och Ljusdal.

Siemens Industrial Turbomachinery AB, nedan utskrivet som Siemens, är en svensk turbintillverkare placerad i Finspång som tillhör den tyska koncernen Siemens AG. Turbintillverkningen i Finspång började 1911 under namnet STAL men har sedan dess bytt ägarstruktur flertalet gånger. STAL-Laval, ABB STAL och Alstom Power är ett urval av de namn verksamheten har haft innan den blev en del av Siemens.Ett problem som Siemens står inför vid produktionsplanering av gasturbiner är de mycket långa ledtider inom den egna produktionen samt från underleverantörerna. Den totala ledtiden för en gasturbin är cirka 2,5 år samtidigt som de flesta kunder beställer sin gasturbin cirka ett år innan leverans. Produktionsplaneringen förlitar sig därför mycket på prognoser vilket skapar en osäkerhet.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.