De flesta av oss har någon typ av relation till skolgården som plats, en plats där många barn och lärare tillbringar mycket av sin tid. En plats som kan användas på varierande vis, för många olika aktiviteter och syften. Ett av dessa syften kan vara utomhuspedagogik, ett omdiskuterat begrepp som forskare vid bland annat Linköpings universitet har intresserat sig för de senaste åren. Skolgården kan även vara en plats som berör elever och lärare inne i klassrummen då skolgården ofta blir den vy med blickpunkter som elever och lärare blickar ut över när de befinner sig inne i skolans lokaler. Detta arbete behandlar ämnet utomhuspedagogik och miljöpsykologi i relation till planering och design av skolgårdsmiljöer. Genom ett uppdrag av Peab har jag fått möjlighet att designa och planera två till ytan små innergårdar på en mellanstadieskola i Lambohov, Linköping. Syftet med arbetet har varit att gestalta de två innergårdarna utifrån litteratur inom utomhuspedagogik och miljöpsykologi.

Detta examensarbete har utförts på Biobact som bedriver sin verksamhet i Luleå och är ett familjeföretag med fem anställda. Företaget startades 1993 och specialiserar sig främst på växtodlingsprodukter som riktar sig till både hobbyodlare och professionella. Dessa marknadsförs i ett flertal länder under namnen Biobact och Bycobact. Företaget har tre huvudkategorier av produkter: flytande, granulat och näringspinnar. Målet med analysen är att ta fram lösningsförslag som syftar till att förbättra arbetsmiljön främst i den del av produktionshallen där huvuddelen av det manuella arbetet utförs.

En bildpyramid är en möjlig metod för att presentera geografisk information. Bildpyramiden består av flera ytor av färdigproducerade kartbilder. Kartbilderna i en yta visar området i en viss skala och ligger kant i kant med varandra. Genom att kombinera de olika kartbilderna kan utsnitt, som efterfrågas av användare, skapas. En användare interagerar med bildpyramiden med vanlig kartfunktionalitet som panorering och zoomning.

En bildpyramid är en möjlig metod för att presentera geografisk information. Bildpyramiden består av flera ytor av färdigproducerade kartbilder. Kartbilderna i en yta visar området i en viss skala och ligger kant i kant med varandra. Genom att kombinera de olika kartbilderna kan utsnitt, som efterfrågas av användare, skapas. En användare interagerar med bildpyramiden med vanlig kartfunktionalitet som panorering och zoomning. SWECO Position i Malmö har sedan en tid använt bildpyramider i levererade lösningar till sina kunder men vill nu utveckla bildpyramidens möjligheter. Syftet med studien är att undersöka möjligheten till en produktion av bildpyramider som är oberoende av datakällan, kräver mindre anpassningar för slutlig tillämpning och ger en förenklad ajourhållning.

Inflyttningen till städer idag är mycket stor och nybyggnationen av bostäder anses vara ett måste i de större städerna. Tanken om den täta staden med små förflyttningar och områden som är multifunktionella tar större och större plats i staden och då främst i de centrala delarna. I dessa skeden är det oftast park och naturmark som tas i anspråk. Men har inte de gröna områdena någon funktion för staden och för dess invånare? Det är detta jag undersöker i denna uppsats.

Vid drift av en dieselmotor skapas kontinuerligt små mängder avlagringar som sedan kan forma ett hårt lager kallat koks. Kokset bildas vid kontakt med heta ytor och ett sådant område är toppland, längst upp på utsidan av kolven. När lagret blir tillräckligt tjockt skrapar det insidan av cylindern vilket påverkar ytan negativt samtidigt som den blir ojämn. Oljeförbrukningen ökar dessutom, då den olja som finns på insidan av cylindern trycks uppåt och därmed förbränns i förbränningsrummet. För att få bukt med problemet har Scania infört en så kallad saverring.

Studiens främsta målsättning har varit att ta reda på om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar på frågor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) på handtagen på vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen från morgon till kväll samt finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen på vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhålls någon skillnad i antalet cfu mellan en otvättad och en tvättad korg?Undersökningen har gjorts med hjälp av Hygicult TPC slides, vilka är avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien på olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen på plattan är så kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillväxt av de vanligaste förekommande bakterier, jäst- och mögelsvampar.På 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillväxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i två dygn. Detta visar på att det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker.

För att åstadkomma ett optimalt utnyttjande av fastigheterna, utifrån verksamhetens lokal och servicebehov behövs en lokalförsörjningsstrategi. Med lokalförsörjningsstrategin vill man uppnå flexibilitet så att lokalerna snabbt kan anpassas i takt med att verksamhetens behov förändras, samt eliminera lokalernas begränsningar som påverkar lokalerna på ett negativt vis och tillfredställa företagets behov av att öka eller minska fastighetsytorna 1). En av nycklarna till framgång i framtiden kommer att vara företagets möjlighet att utveckla en teknologisk strategi och arkitektur som stödjer företagets kärnverksamhet 2).Idag tillämpas det olika styrmedel för att kunna nå ett så effektivt utnyttjande av vårdlokalerna som möjligt. Ett av dessa verktyg är nyckeltal, vilket är ett värde eller mått som ligger till grund för att ge information och för att underlätta jämförande analyser. Nyckeltal har många användningsområden och används bland annat för att uppmärksamma och driva något väsentligt, sammanfatta information, ge indikationer om var utvecklingen har gått och är på väg och används även som hjälpredskap för mätning av resultat 3).

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse skolgårdarnas utformning har avseende lek och fysisk aktivitet för elever i årskurs F-3 på två skolor.Hur bidrar skolgården till lek och fysisk aktivitet?Hur upplever läraren att skolgården fungerar för utomhusaktiviteter?MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av metoderna observation och intervju på två skolor i Stockholm, en skola i västra respektive östra Stockholm. Skolorna kallas Västskolan och Östskolan i detta arbete. Två raster på Västskolans gård och två raster på Östskolans gård observerades. Totalt intervjuades två lärare i idrott och hälsa, en lärare på respektive skola, som är involverad i rastverksamheten.

Torsken har minskat i Östersjön sedan mitten av 1980-talet och dess bestånd är idag under en hållbar nivå. För artens överlevnad krävs det en viss salthalt, vattentemperatur, syrehalt m.m. Torskbeståndet är uppdelat i två populationer, ett östligt och ett västligt. Eftersom torsken rör sig över stora ytor och finns i ett begränsat antal anses den vara en gemensam resurspool. Problem som kan uppstå i och med detta är överfiske.

Innan vi kommer in på vad som sker på tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i våra städer. Arbetet begränsar sig därefter till att titta närmare på potentialen av att offentliga använda taket. Arbetet syftar därmed till att ifrågasätta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus på dess lämplighet som offentlig plats.Det undersökandet görs med hjälp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och två utländska tak vilka är tillgängliga offentligt. Exemplen är hämtade från nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt från historian i form av Hötorgscitys takterrasser. Utifrån teorier av främst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras platsernas förutsättningar och möjligheter till användande.

Detta examensarbete behandlar stabiliteten hos den typ av siltiga nipor som före-kommer längs med och i direkt anslutning Ångermanälven. Dessa sluttningar som i många fall antar karaktären av rasbranter har i många fall en alltför hög släntlutning för att kunna betraktas som stabila enligt traditionella beräkningsmetoder, men verkligheten visar att dessa beviserligen har den egenskapen att kunna stå kvar i mer extrema geometrier. Detta tillskrivs ofta egenskapen hos sand och framförallt silt att hysa negativa portryck samt cementeringseffekter till följd av mineralisering.Ägare av vattenkraftsanläggningar längs med Ångermanälven, till vilka e.on tillhör, har uttryckt en viss oro över vissa enstaka större skred som skulle kunna tänkas förekomma vid mer extrema tillfällen, där den stabiliserande förmågan blir reducerad och risken för att dessa generera flodvågor av det större slaget, ökar. Detta kopplat till andra omständigheter vid dessa tidpunkter som höga vattenflöden och minskad av-bördningskapacitet i själva dammen, gör att det finns ett intresse i branschen att kart-lägga stabiliteten hos slänter i anslutning till vattendrag, inte minst då skred generar drivgods, vilket kan leda till igensatta utskov.Studien har behandlat Ångermanälven från kraftverket i Sollefteå C upp till Nämforsens kraftverk i Näsåker och har ur stabilitetssynpunkt fokuserat på två slänter, en i Remsele och den andra i Mo-Norrtannflo, där det för den förstnämnda fanns en del material tillgängligt från tidigare undersökningar, medan det för den andra krävdes undersökningar i fält för att fastställa dess egenskaper.Av de analyser som gjorts framgår att de studerade objekt och området närmast om-kring dem verkar vara stabila mot de djupare skred som befarades. Däremot tycks ytli-gare skred och erosion utgöra ett större problem, och bör analyseras och karteras mer för området som helhet för att fastställa den egentliga förkomsten av dessa, i synnerhet då just ytligare skred som berör större ytor kan bidra med stora mängder drivgods..

Bokskogens golfklubb ligger belägen där Torups slotts bokskog möter Yddingesjön och är en av Sveriges mest populära banor. Mycket av populariteten beror på det vackra landskapet på och runt banan. Det är också detta faktum som klubben använder sig av i sin marknadsföring - "En total golfupplevelse i en unik miljö" (Bokskogens GK 2012). Det finns dock delar av området som är mindre smickrande. De två entréområdena, som alla besökare passerar på väg från parkeringarna mot klubbhuset är ett sådant exempel. Entréområdena håller inte lika hög klass i vare sig funktion eller estetik som golfbanans övriga delar.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.

Arbetet handlar om att planera ett område för att tillgodose de behov och förväntningar som ställs på en tätortsnära landsbygd. Arbetet presenterar ett förslag till planering där olika intressen samspelar i utformningen och där platsens förutsättningar utgör grunden. Området är beläget väster om Finjasjön vid Mjölkalånga by och omfattar ca 150 ha. Marken ägs av Hässleholms kommun. Som ett led i kommunens arbete med att profilera sig inom häst- och ridsportverksamhet vill man skapa möjligheter för etablering av hästgårdar i kommunen. Detta har tillsammans med strävan att tillvarata områdets naturvärden, kulturhistoriska bakgrund och förutsättningar för rekreation och friluftsliv, utgjort förutsättningarna för mitt arbete. Jag har genom studier av platsens förutsättningar och historia skaffat kunskap om området.