Gestaltningsförslaget ?Dunder och flak? presenterar en ny utformning av Vassara torg och park som tar avstamp i Gällivares befintliga identitet. Förslaget är en del av ett examensarbete inom ämnet landskapsarkitektur. I Gällivare pågår en omfattande samhällsomvandling till följd av att gruvan i Malmberget expanderar och orten rasar samman. Bostäder och viktiga samhällsfunktioner som går förlorade måste ersättas inom kommunen, vilket kommer ske genom förtätning av Gällivare centralort. När staden förtätas försvinner publika ytor samtidigt som de som blir kvar får ett högre användartryck.

Användningen av solceller har haft global exponentiell tillväxt sedan 2000-talet och många experter menar att solceller har stor potential att utvecklas. På den svenska elmarknaden bidrar solceller dock med en försumbar andel på endast 0,01 %. En av fördelarna med solceller är att de kan nyttja ytor effektivt genom att appliceras på eller integreras i byggnader, vilket har skapat ett intresse hos fastighetsägare. Denna studie avser att studera samspelet mellan aktörerna i processen bakom solcellsinvesteringar samt hur interaktionen skapar värde för involverade aktörer. Detta studeras för att utreda vilka faktorer som kan påverka tillväxten av solceller på den svenska elmarknaden.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

I takt med urbaniseringen har hantering av dagvatten blivit en viktig fråga eftersom nederbörden inte längre kan omhändertas av naturen. När naturmarker exploateras och byts ut mot hårdgjorda ytor förändras dagvattenflödet. Nederbörden som tidigare infiltrerats i marken, använts av växterna, långsamt runnit ut i våra vattendrag eller lagrats som grundvatten måste nu omhändertas på annat sätt. Vanligtvis sker detta genom att dagvattnet transporteras bort genom ett underjordiskt ledningsnät till närliggande recipient för att orenat släppas ut.I framtiden förväntas nederbördsmängderna öka, vilket kan få förödande konsekvenser då många ledningsnät redan i dagsläget är underdimensionerade. När ledningsnäten inte klarar av att ta hand om det dagvattenflöde som bildas uppstår översvämningar.

Pontarius AB har tillsammans med Göteborgs Hamn AB identifierat behovet av en utvecklad holistisk modell för bedömning av investeringar i terminalytor. För detta har en första ansats gjorts med den interna livscykelkostnadsanalysmodellen Total Cost of Ownership and Operations (TCOO). Livscykelkostnadsanalys (LCCA) är ett verktyg för att handskas med ett projekts totala kostnader vid investeringsbeslut och bedömning av alternativ. Generella livscykelkostnads-modeller är svåra att ta fram, varför istället utförliga modeller vanligen skapas för specifika områden. För vägbeläggningar, och tillviss del flygplatsbeläggningar, finns utförliga sådana metoder, men för beläggningar i containerterminaler saknas det.För att fortsätta utveckling mot en bättre bedömningsmodell för terminalytor syftade studien till att identifiera kostnadsparametrar som sett ur ett livscykelperspektiv påverkar kostnaderna för containerhamnterminalytor.

Arbetet grundar sig i ett problem med eftersatt underhåll som uppmärksammats på våra kyrkogårdar runt om i landet, något som idag brukar kallas underhållsskuld. Kortfattat innebär det att man skjutit underhållet på framtiden och detta innebär idag ofta att underhållet har vuxit till en underhållsskuld. Det här ger ofta ökade kostnader och större arbetsinsatser. Det bristande underhållet har gett oss miljöer som ibland inte är säkra att vistas i för såväl personalen som besökaren av kyrkogården. Ett bristande underhåll kan även påverka hur besökaren upplever kyrkogården och intrycket av en misskött kyrkogård kan göra att förväntningarna inte motsvaras.

IKEA grundades 1943 av Ingvar Kamprad och återförsäljs idag i 44 länder runt om i världen. Med den 25-års garanti på kök som IKEA erbjuder har det blivit allt viktigare för dem att bekräfta kvaliteten på kökssortimentet och hur tillfredsställd kunden är.Syftet med detta examensarbete har varit att identifiera de mest kritiska faktorerna för köksfronter och bänkskivor baserat på nuvarande kundklagomål och vilka testmetoder som kan användas för att testa dessa faktorer i produktutvecklingsprocessen. Därutöver har IKEAs hantering av kundklagomål studerats för att undersöka om den skulle kunna förbättras för att stödja utformningen av nya produkter.Examensarbetet delades upp i tre steg. Först identifierades de kritiska faktorerna genom intervjuer med kundservice och analys av kundklagomål. De mest kritiska faktorerna för köksfronter är fuktskador och färg som flagnar eller spricker på lackerade luckor.

Holmen Skog har som målsättning att öka andelen sådda föryngringsytor från dagens 24 % till 30 %. Erfarenheterna inom Holmen Skog vad gäller sådd är goda, men med ett ökat arealmål blir svårigheterna att hitta lämpliga bestånd större. Syftet med examensarbetet var att få bättre kunskap om hur såddresultatet påverkas av ståndortsfaktorer, såddtidpunkt samt trädslagsval. Målsättningen var att ta fram ett kunskapsunderlag som kan utgöra grund för rekommendationer om vilka ståndorter som är mest lämpade för sådd. För att särskilja olika faktorers inverkan på såddresultatet analyserades återväxtinventeringsresultat från 3 704 bestånd med multivariat- och diskriminantanalys. I en fältstudie undersöktes främst inverkan av ståndortens vattenegenskaper på såddresultatet, där 500 stycken 10 m2-provytor med huvudstammar (plantytor) jämfördes med ytor utan huvudstammar (nollytor).

Den här uppsatsen syftar till att undersöka föreställningar om det offentliga rummet; både generella föreställningar som inte är platsbundna, men även de föreställningar som finns om Björns trädgård på Södermalm i Stockholm. Syftet har även varit att undersöka hur dessa föreställningar materialiseras i det fysiska rummet. Björns trädgård är tillsammans med Medborgarplatsen en av Stockholms mest befolkade platser, och på den lilla ytan som utgör Björns trädgård finns en uteservering, parklek, skejtpark och moské samlade runt en stor gräsmatta. I och med dess många funktioner, läge och puls kan Björns trädgård ses om en typisk plats för möten och stadsliv, men har trots detta ett dåligt rykte. Frågorna som drivit arbetet med uppsatsen är kopplade till föreställningarna om det offentliga rummet, och hur platsen Björns trädgård kan förstås utifrån begreppet territorialitet.

Det här arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syftet att öka effektiviteten samt minska totalkostnaden på ICA Svergie ABs distributionsenhet i Borlänge, även kallat DE Borlänge. DE Borlänge är en av fem distributionsenheter i Sverige och levererar varor till cirka 300 butiker. Under en viss vecka såväl som under en dag uppstår stora variationer i volymer vilket leder till att det är svårt att hitta en optimal drift. DE Borlänge misstänker att processerna skapar onödiga merkostnader vilket är grunden till att examensarbetet genomförs.För att få en bild av hur distributionsenheten fungerar och var det finns möjligheter att förbättra driften gjordes en arbetsmodell. Den utgick från att först kartlägga flödet för att sedan identifiera och välja ut potentiella förbättringsområden.

Människan anses alltid vara utgångspunkten vid olika byggnationer. Människans behov och intresse skall vara i centrum vid projektering. Hänsyn skall tas till verksamhet och den omgivande miljön för att byggnader skall vara tillgängliga och användbara.Tillgänglighet och användbarhetskrav för byggnader infördes 1977 av Boverket och har utvecklats sedan dess. Kraven utvecklas fortfarande för att uppnå bostäder som är tillgängliga och användbara framförallt för personer med funktionsnedsättningar och funktionshinder. Kraven har skärpts särskilt gällande projektering av nybyggnation samt ändring av byggnader.Gavlegårdarna har under 2012 byggt nya bostadslägenheter med hög tillgänglighet.

I dagens samhälle har landskapet en viktig roll i att tillfredsställa många olika användare och användningsområden. Genom livsmiljöer för växter och djur gynnas den biologiska mångfalden men landskapet rymmer också historiska, kulturella, estetiska och rekreationella värden som är viktiga för människan. Denna stora variation av värden kan på landsbygden symboliseras av olika småbiotoper som kan vara stenmurar, odlingsrösen, alléer och andra element som skapats genom traditionellt jordbruk. Jordbruket har alltid haft stor inverkan på landskapet och dess utseende. Idag går utvecklingen dock snarare mot ett mer storskaligt och homogent odlingslandskap i takt med att jordbruket intensiCieras och effektiviseras för att kunna ge en hög produktion. För att inte gå miste om värden och funktioner är det viktigt att planera utvecklingen av landskapet hållbart för att samordna olika användningsområden och värna om resurser. Kompensationsåtgärder är metoder som ämnar att värna om de värden och funktioner som Cinns i landskapet genom åtgärder som balanserar landskapsvärden som förloras vid exploatering. Att sträva efter en integration av olika användningsområden och värden kan förklara begreppet mångfunktionalitet. Begreppen kompensationsåtgärder och mångfunktionalitet ligger till grund för denna uppsats som har som mål att genom teori och konkreta exempel undersöka frågeställningen hur kompensationsåtgärder kan användas i ett storskaligt odlingslandskap för att utveckla mångfunktionalitet. Syftet är att ge en bättre inblick och förståelse för vad kompensationsåtgärder är och hur de kan användas i strävan efter en hållbar utveckling. Genom litteraturstudier utreds innebörden av kompensationsåtgärder och mångfunktionalitet samt hur dessa begrepp kopplas till den ständiga förändringsprocess som sker i landskapet. Litteraturstudierna resulterar även i en undersökning av exempel på svenska kompensationsstrategier utifrån dess möjligheter att utveckla mångfunktionalitet och tillämpas i det storskaliga odlingslandskapet. En slutsats som förmedlas i uppsatsen är vikten av en variation av landskapsvärden som integreras för att utnyttja de ytor som Cinns till godo i landskapet i samband med dagens samhällsförändringar. Ett konkret exempel som kan användas för att svara på frågeställningen är strategin att anlägga kreotoper. Det innebär att medvetet anlägga småbiotoper genom att utnyttja restytor i odlingslandskapet för att bidra med funktioner som gynnar människa och natur..

Dagens kyrkogårdar har ofta reservmarker som inte används till något. De sköts på olika sätt, generellt används någon slags maskin. För att minska miljöpåverkan och maskinanvändningen kan betesdjur vara aktuella som ersättning. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter och problem som kan finnas i att sköta kyrkogårdsmark med hjälp av betesdjur och vilken inställning kyrkogårdsansvariga har till betesdjur.Med hjälp av en litteraturstudie och av intervjuer undersöks betesdjur på kyrkogården. Resultatet från studien av litteratur redovisas under rubriken litteraturstudiens resultat.

Under 2 månaders tid har jag befunnit mig på ett kontor i Alvesta, närmarebestämt hos sken- och konsolsystemstillverkaren Hyllteknik. Där har jag som denförsta designern någonsin på företaget jobbat nära dess ledning i arbetet med att tafram en ny skärmvägg.I designarbetet har jag fokuserat på, och lyckats med, att effektivisera produktenstillverkningsprocess och produktionskostnader. Designen har också en genomgripandemiljömedvetenhet. Bland annat har min efterforskning av miljövänligamaterial resulterat i att skärmväggens stålram håller en ljudabsorbent som består av100% polyesterfiber och har samma kretslopp som återvinningsbara PET-flaskor.Detta material har absorptionsklass A, med andra ord fungerar skärmen som enutmärkt ljuddämpare. Målet är att nå ut till kontor med en miljömedveten strävan,mån om de anställdas arbetsmiljö vad det gäller kontorets ljudlandskap och skapandetav rumsliga ytor för trivsel och arbete.För att ihopkopplade skärmväggar ska sluta tätt och kunna bära hyllplan har jag ritaten helt ny stålprofil som utgör skärmens gavlar.

Trenden är tydlig, i takt med att våra städer förtätas minskar andelen parkområden och grönytor. Samtidigt ökar människans behov av rekreation. En lösning på denna problematik skulle kunna vara kyrkogården, som med sitt lagstadgade exploateringsskydd och många värden utgör en yta som i allra högsta grad är aktuell för rekreation. Arbetet fokuserar på hur kyrkogårdsförvaltningarna ser på att kyrkogården används i rekreativt syfte. Den behandlar även problem och möjligheter som en sådan användning kan medföra och vilka utvecklingsmöjligheter som ges. En litteraturstudie, intervjuer med tre chefer inom kyrkogårdsförvaltning samt observationer på tre kyrkogårdar ligger till grund för studien. De tre förvaltningarna representerade i studien är positivt inställda till att anläggningarna används för rekreation.