Det övergripande syftet med denna studie var att jämföra volymtillväxten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frågeställningarna hur volymtillväxt och inväxning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fältinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belägen i Åliden, 64ºN 20ºE, cirka 35 kilometer norr om Umeå. Försöket var anlagt i en sydvästsluttning 155 meter över havet och var tänkt att representera Västerbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels två naturkulturbehandlingar där skog lämnats (Gles och Tät), en naturkulturbehandling där 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

Examensarbetet handlar om utveckling av de centrala delarna samt stationsområdet i Vårgårda tätort, Vårgårda kommun. Syftet med arbetet har varit att förtäta med ny bebyggelse i de centrala delarna av tätorten samt att effektivisera ytan och området vid stationen. Arbetet är tänkt att kunna användas som ett idéunderlag av kommunen för deras framtida utveckling av tätorten. Litteraturstudier har gjorts kring ämnet stationssamhällen och en inventering av planområdet har gjorts. Som analysmetoder har jag använt mig av Kevin Lynch, SWOT-analys, en enkel bebyggelseinventering för att skapa riktlinjer för ny bebyggelse samt även besök på orterna Herrljunga och Uddevalla, där jag studerat lösningar på stationsområdena för att se hur dessa orter löst problemen med de nya funktioner som måste irnymmas på ett äldre stationsområde.

Städer är i ständig förändring och övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle medför en omstrukturering av stadens ytor. Postindustriella landskap uppstår centralt i städerna och med den urbanisering som sker idag tas de ofta i anspråk med syftet att skapa nya attraktiva stadsdelar. En lyckad stadsutveckling handlar dock om mer än bara fysiska förändringar. Även om alla fysiska förutsättningar är på plats måste det finnas liv i området för att göra det attraktivt. I detta examensarbete studeras begreppet tillfällig landskapsarkitektur och dess betydelse inom stadsplanering. Syftet är att undersöka om tillfällig landskapsarkitektur kan vara ett sätt att uppmärksamma ett utvecklingsområde och göra det attraktivt innan byggprocessen dragit igång. Arbetet är indelat i två delar.

Detta examensarbete har utförts vid Duroc Engineering AB i Luleå. Duroc Engineering är Sveriges ledande företag inom laserförädling av metalliska ytor och levererar tjänster och produkter till framförallt gruv-, stål-, flyg- samt verkstadsindustrin. Rostervagnar transporterar kulor som används vid sintringen i Malmberget vid LKAB:s kulsinterverk. Genom att vagnarna passerar genom olika värmezoner sintras kulorna och vagnarna töms därefter för att hämta upp nya kulor. Detta pågår dygnet runt, året om, vilket medför stort slitage på vagnshjulen.

Detta examensarbete är utfört vid Luleå Tekniska Universitet på uppdrag åt Hägglunds Drives AB i Mellansel. Hägglunds Drives tillverkar kompletta hydrauliska drivsystem, som inkluderar hydraulmotorer. I en hydraulmotor uppstår det slitage när metalliska ytor kommer i kontakt med varandra när till exempel ett lager får otillräcklig smörjning. Slitaget ger upphov till metalliska partiklar som cirkulerar i hydrauloljan och samlas upp i ett filter. Genom att samla upp och studera slitagepartiklarna kan man uttala sig om hydraulmotorns kondition.

Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika negativa konsekvenser i städerna framöver.

Att införa ett nytt produktionssystem är ett stort projekt som påverkar arbetssättet för en stor del av de anställda i ett företag. Detta gör att det finns många ytor där problem kan uppstå och viljor kollidera. Stora förändringar kan riva upp invanda mönster och bryta mot den nuvarande kulturen i organisationen och därigenom skapa osäkerhet och ovilja gentemot förändringen.Denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för BT och Siemens i deras arbete med att införa nya, lean-baserade produktionssystem genom att försöka finna de kulturella hänsynstaganden som måste tas för att implementeringen av dessa ska bli framgångsrik. Specifikt syftar rapporten till att undersöka varför vissa människor är positiva till lean och varför vissa är kritiska. Vilka aspekter är det som folk finner attraktiva respektive mindre attraktiva?Resultaten av undersökningen visar på att medarbetarna finner grundläggande drag inom lean, såsom ständiga förbättringar samt medarbetarnas möjlighet att själva vara med och påverka, som positiva.

Den här uppsatsen handlar om de odefinierade rummen i staden. Det är mellan det strukturerade och planerade i staden som dessa rum återfinns. Det är de övergivna, överblivna och till synes ?tomma? ytorna vilka är svåra att definiera då de inte svarar mot någon speciell funktion. Målet är att, genom litteraturstudier, ta reda på vilka värden de här rummen kan ha för människan i staden.

Dagvatten kan innehålla höga halter föroreningar. Vattnet leds från asfalterade ytor till recipient eller reningsverk. Detta kan bidra till att recipienter och reningsverk får en hög belastning när det gäller vattenflöden och mängden föroreningar. Vid bortledandet av dagvattnet minskar infiltrationen av vatten och detta kan medverka till att markens vegetation skadas och att markens bärkraft försämras på grund av en sänkning av grundvattenytan. Västerviks kommun har beslutat för att ställa om dagvattenhanteringen i Västervik genom att använda sig av Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD).

Fytoremediering kallas metoden som utnyttjar växters naturliga förmåga att ta ta upp, omvandla eller stabilisera ämnen för att sanera föroreningar. Det är en mycket miljövänlig metod som endast bygger på naturliga processer. Idag nyexploateras i hög grad hamn- och industriområden, vilka ofta kräver stora saneringsinsatser. Dessa ligger ofta i stadsnära lägen där det generellt finns ett behov av grönytor. Till detta hör att parkmark sällan anläggs på förorenad mark, då det inte bär samma möjlighet till lönsamhet som annan exploatering. Fytoremediering är en långsam saneringsmetod och förbises därför ofta som ett alternativ då det krävs snabba lösningar inför exploatering, men i jämförelse med andra saneringsmetoder har fytoremediering en mängd fördelar. En aspekt som gör metoden högst intressant för oss i vår yrkesroll är möjligheten att under saneringens gång kunna skapa betydelsefulla gröna ytor av tidigare otillgängliga områden. Tidsaspekten vänds från något negativt till positivt genom att skapa estetiskt tilltalande, intressanta och rekreativa uterum.

Uppsatsen handlar om hur Västerås centrala parker används. Arbetet syftar till att utvärdera om deras utseende, karaktärer och funktioner bidrar till att tillgodose invånarnas behov och intressen. Hur användningen förändrades beroende på aspekter som väder, vardag eller helgdag samt tid på dagen undersöktes genom platsobservationer vid olika tider och dagar. De tre parkerna Vasaparken, Rudbecksparken och Djäkneberget i Västerås valdes ut för undersökningen. Vasaparken och Rudbecksparken liknar till utformning och karaktär majoriteten av stadens centrala parker.

Basen för denna studie har varit observationen av att antalet återlämnade/återtagna familjegravplatser ökar. Orsaker kan vara en ökad mobilitet samt att enklare gravskick som minneslunden efterfrågats mer. Dessa familjegravplatser har traditionellt upptagit största delen av kyrkogårdens yta och det väcker nu frågor kring hur man ska kunna finna nya sätt att använda dessa ytor. Syftet med arbetet har varit att skapa kunskap och verktyg för att på ett bättre sätt arbeta med en kyrkogård i förändring. Tillvägagångssättet har varit kunskapsinhämtning, fallstudie, skissande som metod och reflektion.

Ursprunget till detta projektarbete är det rådande informationssamhälle vi nu befinner oss i. Detta innebär förändringar rörande både kontorsutformning och arbetssätt. Examensarbetet har gjorts för Martela AB. Martela är Finlands största tillverkare av möbler för offentliga miljöer och fann idén med framtida kontorsförvaring intressant. De har själva utfört projekt inom området, samt ser stundande förändring på de svenska kontoren.

Byggnadsplåtslagare ställs ofta inför problemet att själva få utföra en zonindelning på tak när de ska montera bandplåt. Detta trots att de saknar rätt kunskaper och att det inte finns någon komplett arbetsbeskrivning att tillgå. Zonindelningen utförs på grund av temperaturrörelser i bandplåten. Examensarbetet ska undersöka på vilket sätt zonindelningen bör utföras i Karlstad. Resultat ska kunna användas som underlag när byggnadsplåtslagare ska indela taket i zoner.

När infrastukturen i dagens samhälle måste utökas görs det i redan tätbebyggdaområden, vilket kräver att nya anläggningarna utförs under markytan. Dettaresulterar i stora och tidskrävande bergtunnelprojekt. Under byggtiden skabefintliga anläggningar som påverkas kunna vara i drift utan att något skadasker. Det medför många restriktioner för byggentreprenörerna för att klara avdessa krav, allt för att minimera påverkan på omgivningen.Vid de allra svåraste platserna kan det vara ett alternativ att byta ut denkonventionella drivningsmetoden, borrning och sprängning, mot en alternativmetod. I detta examensarbete har den alternativa metoden vajersågningstuderats för att utvärdera metoden när den används inomberganläggningsprojekt.Fallstudien utfördes på Norrströmstunneln som är en del av Citybanan sombyggs i Stockholm.