Stockholm, Sveriges huvudstad blev framröstad som Europas miljöstad och en vision är att öka elproduktionen av vindkraft från ca 3 TWh/år till 30 TWh/år på 10 år vilket är en markant ökning. Detta medför installation av många vindkraftverk, både i stora fria ytor men även i urbana miljöer. Många delar av centrala Stockholm är under utveckling, där vissa stadsdelar ligger mer strategiskt än andra och här bör man utnyttja vindförhållandena maximalt.Rapportens syfte är att undersöka om förutsättningarna för installation av småskalig vindkraftfinns i Liljeholmskajen, söder om Stockholm. För att avgöra om förutsättningarna finns har elproduktionen för två vindkraftsmodeller kartlagts och en socialundersökning i området genomförts. Vidare har olika användningsområden utretts.De undersökta modellerna har visat en årlig på produktion på 13,4 MWh respektive 25,8 MWh, och den maximala ljudnivån som uppfattas ligger under den tillåtna gränsen i stadsmiljö.

Syftet med arbetet är att undersöka om uppväxtmiljön har någon betydelse för barns motoriska utveckling. För att ta reda på detta har vi valt ut fyra skolor. Två skolor i en större stad och två skolor på landsbygden. Undersökningsgruppen är barn, 10 år, och för att ta reda på deras motoriska färdigheter har vi använt oss av ett observationsschema, MUGI (Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning). I vår kvalitativa undersökning har vi arbetat med en strukturerad observation.

Nationalmuseum är en fantastisk byggnad som har en unik placering på Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbättring av Nationalmuseums verksamhet är dock nödvändig då inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, så ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.

 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation                                                                                                              Examensarbete på                                                                                                             grundnivå                                                                                                             15 högskolepoängSAMMANFATTNINGKatarina KåbergSara NilssonDen fysiska lärandemiljön i klassrummet.En studie om lärares syn på den fysiska lärandemiljön. 2010                                                                                                                          21 sidorSyftet med denna studie var att belysa lärarnas syn på en god fysisk lärandemiljö. Vi ville ta reda på hur lärarna definierar en god fysisk lärandemiljö och vilka faktorer de anser är underlättande i en god fysisk lärandemiljö. För att undersöka detta intervjuade vi åtta lärare i år 1-3 samt att vi studerat aktuell litteratur och forskning i ämnet. Det resultat vi funnit med studien är att lärarna tycker att den fysiska lärandemiljön är viktig. Lärarna definierar en god fysisk lärandemiljö på följande sätt; stora ytor med möjlighet att skärma av, möbler som är anpassade efter eleverna, inbjudande och estetiskt tilltalande samt ett klassrum som är lockande för elevens fortsatta lärande och utveckling.

Denna studie syftar till att ta reda på vad för slags platser som barn i svensk förskola ser som lockande samt vilken lek som sker vid dessa platser. Studien utgår ifrån barns perspektiv i ett försök att se barns röster och göra dem hörda.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med barn men med utgångspunkt från barns egna fotografier på de platser de helst leker. Intervjufrågorna är öppna och riktade mot platsen i sig och leken som utspelas där.Resultatet visade att barnen helst lekte på platser där det fanns material och rekvisita för att utföra rollekar, rum med öppna ytor och förutsättning för konstruktionslek samt platser där material fanns tillgängligt för att barnen skulle kunna utföra roll-, konstruktions- eller rörelselek. Något som även tydliggjordes var att barn även valde dessa platser på grund av att de erbjöd lek med andra kamrater och fanns i närheten av vuxna.Något som kommer att diskuteras i studien är hur barnens val kunnat se annorlunda ut om man utgår från att det kan finnas förbestämda tillskrivningar i handlandet/leken på platsen..

Skelettjord är framtagen för att fungera som en rotvänlig vägöverbyggnad där det är omöjligt att på annat sätt ge träden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor där planteringsutrymmet är begränsat och kravet på bärighet stort, är exempel på ytor där skelettjord kan ge träd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet. I Stockholm har skelettjord använts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av träden i ett antal av de tidiga anläggningarna. De undersökta träden varierade i vitalitet och tillväxt och en slutsats var att det behövdes studier av rotutvecklingen i de berörda skelettjordarna. I detta arbete har jag mätt antalet rötter och undersökt hur de växer i skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda träden. Jag har också undersökt skelettjordarnas uppbyggnad och jämfört resultatet med handlingarna.

Abstract///// Parks and green spaces are important to a lot of people today. Are these parks made for us all? Is it possible for a person with a sight disability to explore and take part in all the things these places have to offer? They can probably take in some, but I think there are more effective ways of planning for the blind and sight disabled allowing them to explore using their tactile senses. The environment is vital for children?s development.

Abstract Härstedt, J & Nilsson, L (2011) Barns lek i inomhus- och utomhusmiljö (How children play in indoor and outdoor environment) Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet är att undersöka om leken varierar inomhus och utomhus på en förskola och i så fall hur samt vad rummet och dess miljö har för betydelse för barnens lek. De metoder vi valde var videoobservationer av barnen och intervjuer med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen bestod av fyra förskollärare samt fem pojkar och fem flickor i åldern fem år. Vi har studerat tidigare forskning om lek. Vi har tittat närmre på Knutsdotter Olofssons och Pramling Samuelssons teorier om leken för att få en fördjupad kunskap om begrepp som inomhuslek och utomhuslek samt miljöernas påverkan på leken. Resultatet visade att skillnaden blev annorlunda mellan inomhus- och utomhuslek.

Regeringen har givit Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram bättre data om det svenska skogarna baserat på laserdata. Den här studien behandlar betydelsen av referensytors positionering och effekt på skattning av skogliga variabler. Riksskogstaxeringens (RT) provytor är positionerade med GPS, men under 2013 har ett antal av dessa ytor givits en förbättrad koordinat med DGPS. GPS och DGPS koordinatangivelserna har kopplats samman med motsvarande yta i laserdata från den nya nationella höjdmodellen. Med statistik från laserdata har regressionsmodeller använts för att skatta skogliga variabler genom att utnyttja RTs provytor som referensytor. Medelfelet för skattningarna beräknades på regionnivå och fördelat på höjdklasser. Differensen mellan skattningarnas medelfel, baserade på skattningar med GPS och DGPS koordinaterna, beräknades.

Under människans livstid har vatten alltid spelat en central del på både gott och ont. I takt med att städerna har fått fler och fler hårdgjorda ytor har också vattnets förmåga att infiltrera försvårats. Detta har bidragit till att dagvattenhanteringen i städerna blivit allt viktigare. På grund av fortsatt förtätning av städerna så förstoras också problemen med dagvattenhanteringen. De äldsta delarna i städerna är frekvent drabbade av översvämningar vid stora regnmängder.

Bakgrunden till detta arbete är att jag uppmärksammat att torget i Ljungbyhed har ett behov av renovering. Detta eftersom det idag i princip endast består av en dåligt asfalterad parkeringsyta och är inte ett nämnvärt tilltalande torg för övrigt att vistas på. På platsen och som inramning finns träd som med sin grönmassa och kvaliteter är väl värda att behålla. Dessvärre så är de omgivna av asfalt ända in på stammarna och med dagens kunskap vet man att träd i hårdgjorda miljöer på sikt blir försvagade. En bedömning om trädens bevarandevärde måste till stånd samt bör man utreda hur en ombyggnation av torget bäst bör utföras med hänsyn till eventuella kvarvarande träd. Syftet med mitt examensarbete är att utifrån ett helhetsperspektiv vad gäller upplevelse, estetik och funktion för Ljungbyheds torg utarbeta en plan för vitalisering och utveckling av det trädbestånd som finns på torget idag. Utifrån detta som kärnpunkt har viktiga frågor berörts och behandlats: * Vilken status har torget idag vad gäller estetik, funktion och upplevelsevärden? * Vilka metoder finns för vitalisering av träd i stadsmiljö? * Vad kan man göra för att träden på Ljungbyheds torg skall få en bättre livsmiljö För att få svar på mina frågor genomförde jag: * Observationer över torgets användning och trädens status. * En litteraturstudie där trädens betydelse och värde undersökts, samt hur trädens tillväxt och vitalitet fungerar gentemot bra och mindre bra markförhållanden. Ståndortförbättrande åtgärder för träd i hårdgjorda ytor, såsom substratbyte med hjälp av vakuumschaktning är en annan undersökning jag gjort, liksom att undersöka hur man kan få utökat rotutrymme trots att man måste belasta ytorna nära träden.

Regnbäddar, eller Rain Gardens, är växtbäddar som både fördröjer och renar dagvatten och är ett sätt att efterlikna naturens eget sätt att rena vatten. Regnbäddar kan finnas i gatumiljö och samsas med fordon och trottoarer. Det kan även vara en vacker detalj i en villaträdgård. Klimatförändringarna ger oss kraftigare nederbörd under kortare perioder och kommer framöver att ge oss blötare vintrar och torrare somrar. Det traditionella dagvattensystemet som snabbt leder bort vatten från staden är omodernt och ineffektivt. Regnbädden tar hand om vattnet på plats och tillsammans med gröna tak, svackdiken och genomsläppliga markbeläggningar skapas ett uthålligt dagvattensystem.

En förfrågan om förslagsritningar till ett modernt och funkisinspirerat småhus ligger till grund för detta examensarbete. Huset ska vara ett personligt och funktionellt hem som ska passa en normalstor familj. Byggnaden ska vara arkitektoniskt tilltalande och vara inspirerad av funktionalismens formspråk.Till arbetet har en litteraturstudie utförts om den funktionalistiska arkitekturen. Den hade sitt genombrott i Sverige efter Stockholmsutställningen år 1930. Den funktionalistiska arkitekturen, även kallat funkisen, blev en ny stilepok som kännetecknades främst av de vitputsade fasaderna, ljusa innemiljöerna, geometriska former och låglutande tak.

Bygg- och fastighetssektorn står för närmare 40 procent av Sveriges energianvändning och miljöpåverkan. Därför har större fokus på energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsätta utvecklingen framåt kom EU med direktiv för medlemsländerna, där mål sattes för åren 2020 och 2050 gällande energianvändningen.Syftet med arbetet är att ta reda på vilken påverkan olika faktorer har när kunderna gör sina val av bostäder i framtiden. Faktorer som arbetet främst fokuserar på är energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del på intervjuer från mäklare samt olika aktörer från byggbran-schen. Mäklarnas syn på vilka faktorer som eftersöks på marknaden ansågs som ett bra tillvägagångsätt eftersom det är de som jobbar med kunderna.

Detta examensarbete är det avslutande momentet på civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion. Arbetet har utförts på GE Healthcare i Umeå, där uppgiften var att se över arbetsmiljön på företagets packningsområde för att kunna kartlägga eventuella problem och ta fram ett optimalt förslag på hur området ska se ut. Målet med projektet var att skapa en bra arbetsmiljö vid packning, där fokus ligger på god ergonomi och säkerhet. Någon hänsyn till ekonomiska kostnader togs inte under projektets gång. GE Healthcare är en världsledande bioteknikleverantör med kunder inom sjukvården, biotekniksektorn, läkemedelsindustrin och forskarvärlden.