Examensarbetet undersöker om det är möjligt att utföra en nivåmätning där underlaget är ojämnt med en begränsad budget och ändå få ett tillförlitligt resultat.För att kunna testa det så används tre stycken ultraljud sensorer i ett skåp som simulerar en container. Varje sensor utför mätningen och sedan filtreras värdena. Hela systemet filtreras sedan med ytterligare ett filter och då blir noggrannheten ca 4 cm från den riktiga fyllnaden. Miljöpåverkan skulle bli mindre om det framtagna systemet installerades i alla containrar vid de miljöstationer som finns i Sverige. Lastbilarna som ska tömma innehållet behöver aldrig köra till en ha lvtom container vilket även drar ner kostnaderna för miljöstationerna.

I dagens samhälle finns det en mängd olika maskiner för att underlätta ardagssysslorna, såsom batteridrivna dammsugare och gräsklippare. Gräsklippardomänen används i detta projekt, för att undersöka vilken av monolitisk och hierarkisk kontrollarkitektur i en batteridriven gräsklippare som har bäst generaliseringsförmåga. Gräsklippardomänen används som testdomän därför att det finns en oändlig mängd olika yt-fromer. Med generalisering menas hur bra gräsklipparen klipper på ytor som den nyligen eller aldrig tränats på. Experiment har utförs på båda kontrollarkitekturerna i en simulator.

Översvämningar blir allt vanligare och händelserna kan kopplas till den ökade andelen hårdgjorda ytor i kombination med underdimensionerade lednings-system. Dagens urbanisering innebär att större ytor hårdgörs och tillsammans med en förväntad ökning av nederbörd kommer detta kunna bidra till allt fler översvämningar i framtiden. Europeiska Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hårdgörning av mark som indikerar att hårdgörningen är ett rådande problem i Europa. Det finns idag flera sätt att jobba med dagvattenhantering och ett utav dem är användningen av genomsläppliga markbeläggningar. Forskning visar att användandet av genomsläppliga markmaterial bidrar till betydligt mindre ytav-rinning.

Kommunikation och tillgänglighet som målMitt program består av fem hus,630 kv var,studentsbostäder 541 kv och ett kontors komplex,komplexet är i samma byggnad som t-bana hus. Alla hus är på parken, på grund av ljusförhållande,eftersom programmet är orienterad mot söder.För att komma till bostäder går man genom trappor,det finns fem nya trappor från gatan till bostäderna som har som funktion,förutom att nå bostäder,att göra möjligt till alla grannar att gå till parken från gatan själv.Programmet har också för mål att skapa ett mera dynamiskt urban liv med sitt multifunktionella grannskap,väl dimensionerad hus och anslutna ytor,varierande boende av alla åldrar,och utveckla ett mera aktiv förhållande till parken och med de nya bosättare.

I takt med att städerna växer minskar det gröna och odlingsbara utrymmet. Högre krav ställs på att effektivt utnyttja ytorna, både inom - och utomhus. Konkurrensen om utrymmet har lett till nya lösningar i form av vertikala odlingsbara ytor kallade växtväggar. Detta arbete är skrivet med målsättningen att grundläggande redogöra för vad en växtvägg är och vad som krävs för att anlägga en sådan. Avsikten är att ge en överskådlig bild av olika varianter av växtväggar samt redogöra för vilka krav som bör vara uppfyllda vid anläggandet av en sådan.

Den senaste tidens utveckling av modelleringsverktygen på marknaden har öppnat upp för VArelaterade tillämpningar i många avseenden. Dagvattenmodellering i stadsplaneringsprocessen bedöms ge betydelsefull information som kan ligga tillgrund för beslutsunderlag i tidiga planskeden.Syftet med föreliggande arbete är att undersöka vilka effekter framtida förändringar har på den hydrauliska kapaciteten i ett urbant dagvattensystem. Framtida förändringar som avses är: (1) Klimatförändring ? som ökad regnintensitet,(2) Urbanisering - som ökning av andelen hårdgjorda ytor och (3) Förändring av ledningsnätets kondition ? som reducerad genomströmning. Målet är att ge förslag på hur denna typ av information/undersökning kan användas tidigt i planeringsprocessen och därmed öka möjligheten att skapa och upprätthålla en hållbar stadsmiljö.

För att kunna nå politiskt uppsatta nationella klimatmål för 2050 krävs en ökad användning av järnväg. Samtidigt belastas järnvägen mer och mer eftersom varor och människor reser mer och längre. Denna tendens och politikens ökade fokus på järnväg medför att järnvägen troligen kommer få en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt även ta mer mark i anspråk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering där städer omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet är att det kring järnväg skapas ytor som är svåra att använda.

Under det senaste halvåret har Nintendos Wii Remote uppmärksammats av forskare välden över. Det som är intressant är att den går att använda på en vanlig dator med Bluetooth och med hjälp av Wiimotens IR-kamera går det att skapa en motsvarighet till tryckkänsliga skärmar och dynamiskt genererade 3D-projektioner. För att göra detta krävs det metoder för triangulering av 3D-positioner. Detta examensarbete går ut på att ut-värdera Wiimotens tekniska prestanda för att se om den är tillräcklig för sådana applikationer. Till detta ingår även att ta fram metoder för triangulering och mätning av 3D-positioner.

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hårdgjorda stadsrum. Vid en förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt utrymme. En hårdgjord förtätning medför på så vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om på annan plats än var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhändertagande av regnvatten inte alltid kräver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhändertagande på de mindre ytorna i staden. Målet med arbetet är att se möjligheterna i stadens mindre ytor, såsom exempelvis refuger och trottoarer, när det gäller ett lokalt omhändertagande på plats.

Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbättras på befintliga svenska ytstridsfartyg. Eftersom det befintliga fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmåga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgångspunkt.Att förbättra skyddsförmågan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tilläggsskydd innebär att fartyg får helt förändrade förutsättningar att klara av nya hot och uppgifter och därmed också få en förbättrad livslängd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som är realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer också att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbärande konstruktioner..

Skollagen idag ställer inga krav på den fysiska utemiljön på skolorna. Då barnen i Sverige blir allt mer stillasittande och då hälften av dagens fysiska aktivitet för barn sker under skoldagen är det viktigt att skolgårdarna, i så stor utsträckning som möjligt, uppmuntrar till fysisk aktivitet. Syftet med uppsatsen var att inventera tre skolgårdar i Uppsala och jämföra deras innehåll mot vad litteraturen säger om fysisk aktivitet. Målet var att ta reda på vad som är en aktiverande miljö för barn och om de tre skolgårdarna har de inslag som behövs enligt litteraturen. Mitt arbete grundades på inventeringar och intervjuer med lärare på de aktuella skolorna. Två av de tre skolorna valdes utifrån deras läge i staden.

Hos företag som saknar restriktioner för lagernivåer och riktlinjer för beslut om skrotning blir det naturligt att saker sparas "utifall-att". Så länge ett sådant arbetssätt tillåts fortgå kommer tillgängliga områden sannolikt att fyllas på med allt mer saker och så småningom blir platsbristen ett faktum. Detta leder till oönskade konsekvenser i form av bland annat kapitalbindning, onödig hantering och transport, samt bidrar till att det blir svårare att hålla ordning. Volvo Lastvagnar AB i Umeå är ett företag som brottas med en del av denna problematik, speciellt utomhus på fabriksområdet. Det här examensarbetet syftar till att, med hänsyn till interna verksamheters behov, ta fram förslag som kan frigöra yta på fabriksområdet samt skapa bättre ordning.

För att kunna nå politiskt uppsatta nationella klimatmål för 2050 krävs en ökad användning av järnväg. Samtidigt belastas järnvägen mer och mer eftersom varor och människor reser mer och längre. Denna tendens och politikens ökade fokus på järnväg medför att järnvägen troligen kommer få en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt även ta mer mark i anspråk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering där städer omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet är att det kring järnväg skapas ytor som är svåra att använda.

Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbättras på befintliga svenska ytstridsfartyg. Eftersom det befintliga fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmåga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgångspunkt.Att förbättra skyddsförmågan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tilläggsskydd innebär att fartyg får helt förändrade förutsättningar att klara av nya hot och uppgifter och därmed också få en förbättrad livslängd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som är realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer också att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbärande konstruktioner..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera huruvida stimulans av sinnen leder till att kunden agerar genom taktilt berörande av en produkt ämnad för hudnära användande. Vi önskar undersöka om kunden reagerar på ett modifierat servicelandskap, samt om kombinationen av doft och möjlighet till taktil beröring leder till förändringar i beteende vid köpbeslut.Metod: Arbetet med denna uppsats är baserat på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring det experiment, med tillhörande observationer, författarna har utfört vid toalettpappersavdelningen på ICA Maxi Stormarknad i Kalmar. Ur instuderad teori har hypoteser formats, som sedan under experimentet har testats. Följaktligen har ett deduktivt arbetssätt tillämpats under uppsatsskrivandets gång.