Vi har valt att testa It?s Learning - ett informationssystem som tillhandahålls studenter vid Karlstads universitet för informationshantering. Från början var det tänkt som ett redskap vid distansutbildningar men det används mer och mer av campuskurser. Men hur användbart är det? Ställer användarna andra krav på ett användbart informationssystem än vad de teoretiska reglerna och normerna säger och på vilket sätt uppfyller It?s Learning de teoretiska respektive de användarbaserade kraven? Det är det vi har försökt ta reda på i denna uppsats.

1 januari 1999 infördes en anmälningsskyldighet för revisorer vid misstanke om brott. Reglerna har debatterats flitigt och opponenter har menat att detta inte passar revisorernas yrkesidentitet. Revisorerna anmäler idag brott i ökad utsträckning. Under 2005 registrerades 229 nya ärenden från revisorer jämfört med 101 ärenden under 2004. Jämfört med 40 anmälningar under 2003 blir ökningen ännu mer markant.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka följder revisorernas anmälningsskyldighet fått för revisorers (godkända och auktoriserade) arbete.

Denna uppsats syftar till att uppmärksamma två av de största organisationerna i världen, WTO och EU, och deras interagerande med varandra vad gäller den interna problematiken. EU, som har möjligheten att skapa en direkt effekt av internationella avtal, har stött på bekymmer när det gäller att fastställa vilken effekt GATT, samt det nu etablerade WTO-avtalet, ska ha inom rättsordningen. Det görs i uppsatsen en genomgång om vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att den direkta effekten skall gälla, och när därmed privata rättssubjekt, så som företag och individer, kan förlita sig på reglerna i domstol. Det kommer även att fokuseras på WTO:s tvistlösningsorgan och vilken status dess utlåtande får vid yrkande om skadestånd samt ogiltighet av Gemenskapens utformade rättsakter. Granskningen av rättspraxis samt i mångt och mycket generaladvokaters förslag till avgörande ger för handen att möjligheterna för rättssubjekt att förlita sig på WTO-avtalet är begränsat, och att domstolens upprepande av tidigare måls domskäl medför att ett slag om den direkta effekten har brutit ut.

Den 1 juli 2010 togs preskriptionstiden bort för mord och dråp samt försök till dessa brott. Lagändringen skedde genom införandet av en ny paragraf under 35 kap 2 § BrB och innebar ett avskaffande av såväl åtalspreskription som absolut preskription och påföljdspreskription för de brott som finns upptagna i paragrafen. Den nya regleringen gavs även retroaktiv verkan vilket innebar att alla de fall av dödligt våld som omfattas av ändringen och som ännu inte hade preskriberats vid lagens ikraft¬trädande inte heller kommer att preskriberas. Huvudsyftet med denna uppsats är att besvara frågan om syftet bakom de ändrade preskriptionstiderna kommer att uppfyllas. I uppsatsens inledande delar ges en kortare introduktion till ämnet.

Polismans gripande är ett av de frihetsberövande tvångsmedlen som används mot personer misstänka för brott. Gripande är en provisorisk åtgärd i avvaktan på att gärningsmannen anhålls av åklagaren. Gripande, som regleras i Rättegångsbalkens 24 kapitel, beslutas av polisman på plats. Reglerna för gripande varierar med hänsyn till brottet, den misstänkte och omständigheter i övrigt. Syftet med arbetet är att fördjupa våra kunskaper för att att vi senare ute på fältet ska känna oss tryggare i gripandesituationer.

Fusket med kör- och vilotiderna är ett problem både konkurrensmässigt för åkerierna och ur trafiksäkerhetssynpunkt. De chaufförer som bryter mot reglerna kring kör- och vilotiderna utgör en allvarlig fara för trafiksäkerheten. För att komma tillrätta med detta problem har man beslutat att införa nya digitala färdskrivare. Från och med den 1 februari 2006 ska alla nytillverkade tunga fordon som omfattas av kör- och vilotidsbestämmelserna utrustas med de nya digitala färdskrivarna. Därför är det viktigt att undersöka vad det finns för förväntningar på de nya digitala färdskrivarna och om dessa kan bidra till att förbättra förhållandena både arbetsmiljömässigt och trafiksäkerhetsmässigt.

Omvänd skattskyldighet för byggsektorn tillämpas i Sverige sedan den 1:e juli 2007. Tilllämpningen omfattar endast tillhandahållande av tjänster som ur ett allmänt perspektiv bedöms vara byggtjänster. Varuleveranser är uteslutna från tillämpningen. Omvänd skattskyldighet innebär att, istället för att tillhandahållaren av en byggtjänst fakturerar förvärvaren med moms för att sedan redovisa denna till staten, är det numera förvärvaren av byggtjänster som är skattskyldig för moms. Syftet med omvänd skattskyldighet för byggsektorn är att omöjliggöra momsfusk i entreprenadkedjor där oärliga företag, som bland annat ägnar sig åt att ställa ut falska fakturor som underlag för avdragsrätt för ingående moms, är inblandade.

Omvänd skattskyldighet för byggsektorn tillämpas i Sverige sedan den 1:e juli 2007. Tilllämpningen omfattar endast tillhandahållande av tjänster som ur ett allmänt perspektiv bedöms vara byggtjänster. Varuleveranser är uteslutna från tillämpningen. Omvänd skattskyldighet innebär att, istället för att tillhandahållaren av en byggtjänst fakturerar förvärvaren med moms för att sedan redovisa denna till staten, är det numera förvärvaren av byggtjänster som är skattskyldig för moms. Syftet med omvänd skattskyldighet för byggsektorn är att omöjliggöra momsfusk i entreprenadkedjor där oärliga företag, som bland annat ägnar sig åt att ställa ut falska fakturor som underlag för avdragsrätt för ingående moms, är inblandade.

Denna kvalitativa studie har i syfte att förstå hur stereotypa föreställningar påverkar unga kvinnor med ursprung i Mellanöstern. Studien är baserad på sex unga kvinnors tolkningar av samhällets stereotypa föreställningar kring denna grupp. Resultatet visar att majoriteten av informanterna blev någorlunda påverkade av dessa föreställningar. Fyra av respondenterna påverkades mer och upplevde att de många gånger var i behov av att bevisa att de negativa föreställningarna inte alltid stämmer. Föreställningarna om invandrarfamiljen är enligt informanterna överdramatiserade. Majoriteten ansåg att reglerna som fanns i hemmet inte handlade om kontroll, istället betonade de att föräldrar gör det av omsorg.

Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och ägarna i aktiebolag har fått en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen på de etiska reglerna har förvrängts. Skandalerna har duggat tätt i hela världen och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte något undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Från och med den 1 januari 2005 måste alla börsnoterade bolag redovisa enligt IFRS. Fördelar med IFRS är harmonisering av redovisningsprinciperna mellan olika länder, internationellt enhetlig redovisningspraxis och att investerare lättare kan jämföra olika företags finansiella information som är baserade i olika länder. Nackdelar med IFRS är att reglerna är mer omfattande och detaljerade än de tidigare rekommendationerna från Redovisningsrådet. Vid införandet av IFRS 2005 förutspådde branschfolk inom redovisningsområdet att de nya redovisningsreglerna skulle ha en stor effekt på resultatet och det egna kapitalet och många var kritiska till att reglerna var för mycket orienterade mot marknadsvärdering. Därför är det av intresse att veta vilka effekter som har uppkommit på grund av IFRS 3 och IAS 39, som på förhand förutspås påverka företagen mest.

Den 1 januari 2006 träder den nya försäkringsavtalslagen ikraft. Det medför en del förändringar jämfört med tidigare lagar. Bland annat kommer informationsplikten för försäkringsbolagen att utökas till att även gälla gentemot näringsidkare som tecknar företagsförsäkring. Lagstiftaren har gjort bedömningen att även näringsidkare är i behov av en mer detaljerad information om försäkringsvillkor. Det anses att även många näringsidkare saknar den sakkunskap om försäkringar som krävs för att göra en korrekt bedömning om sitt försäkringsbehov.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.