Syftet med studien är att få en fördjupad inblick i hur instrumentallärare behandlar musikteori i sin undervisning för elever i grundskoleålder. Forskning tyder på att elever väljer bort musikteori som ämne på grund av bristande intresse. För att få en bild av i vilken mån instrumentallärare integrerar musikteori i sin undervisning gjorde jag korta strukturerade intervjuer med ett större antal musiklärarstudenter. Jag gjorde också djupintervjuer med fyra instrumentallärare som på ett aktivt sätt integrerar musikteori i sin undervisning. Som teoretisk utgångspunkt i studien har jag använt mig av teorier om lärande.I resultatet visas två olika arbetssätt över hur musikteori kan läras.

For this study I use a critical realism approach and the aim with the thesis is to elucidate humor as a socially reflexive tool. My investigation has its starting point in the stand-up comedy arena, which I mean can exemplify a social context where the communication is focused around humor. I mean that humor can be used to create imaginary variations of the knowledge and truths, which we live our lives according to. The asymmetrical interpretations of the socially reflexive tool humor can be used to identify, elucidate, and cope with the diverging truths of life. But even though humor has boundless possibilities to reshape knowledge, it is also limited by the social contexts where it is mediated and by the involved individuals that create the humor or sanction the humor positive and/or negative..

Humor kan vara ett sätt att kommunicera men kan även fungera som en copingmekanism för att hantera och bemästra svåra situationer. I mötet mellan människor kan humor skapa goda relationer och vara en isbrytare. Inom barnsjukvården kan humor gebarnet en möjlighet till avslappning och distans till obehag. Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors syn på humor och tillämpandet av humor vid omvårdnaden av ett sjukt barn. Studien genomfördes som en empirisk studie med kvalitativa intervjuer med nio barnsjuksköterskor.

Syftet med studien var att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka nio förskollärares syn på estetik i förskolan. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollärarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi ämnade undersöka hur de beskriver den estetiska verksamheten, deras roll och förhållnings-sätt till området. Resultatet visade att förskollärarna framhåller estetik som betydelsefullt, men att begreppet är svårtolkat. Förskollärarna redogjorde för att estetiska aktiviteter sker dagligen, då främst via musik och bild.

Humor kan vara en meningsfull del i omvårdnaden dåinteraktionen mellan sjuksköterska och patient stärks, men kan mananvända sig av humor inom intensivvård med tanke på traumatiskasituationer och avancerad teknik?Att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor använder humor iarbetet med icke sederade patienter.Data insamlades genom intervjuer med tvåintensivvårdssjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes sombearbetningsmetod.Sjuksköterskorna använde humor som ett sätt att ökavälbefinnande för patienter, anhöriga och inom personalgruppen. Genomatt använda humor kunde sjuksköterskan avdramatisera sin makt iförhållande till patienten. Humor kunde också vara ett kommunikativtredskap i relationen med patienterna.Användandet av humor inom intensivvården kräver attsjuksköterskan är lyhörd och medveten om patientens utsatta situation.Om humor används utan eftertanke kan resultatet bli att patienten kännersig kränkt och relationen med sjuksköterskan blir försämrad.Humor är en viktig del av kommunikationen.

Hedberg, S & Winnow, A. Sjuk humor. En litteraturstudie om humorns betydelse i omvårdnaden. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2008. Humor i omvårdnaden kan bidra till att öka välbefinnandet och verka spänningslösande för patienter och sjuksköterskor.

Humor är en viktig del av vår vardag och har stor betydelse för människans välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av humorns betydelse i omvårdnadsarbete. Studien baserades på 10 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar från år 1994 till år 2005. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Humor kräver anpassning: Humor skapar gemenskap, underlättar kommunikation och helhetstänkande: Humor lindrar ängslan, underlättar svåra situationer och förmedlar kärlek: Att skratta tillsammans med kollegor stärker atmosfären.

I uppsatsen jämförs Terry Pratchetts roman Sourcery (1989) med svenska översättningen Svartkonster (2002) av Peter Lindforss. Pratchett är känd för sin humor, vilket gör det intressant att undersöka om och hur humor förändras vid en översättning. Uppsatsen behandlar humor på ett generellt plan men fokuserar på översättning av (humoristiska) ordlekar..

The purpose of this study is to illustrate teacher humor by critically examining it from an interpersonal- and humor communicative-perspective; and to discuss teacher interpersonal humor communication-skills in relation to the Swedish high school curriculum, collegial relationships and pedagogical aspects. The study?s empiric material consists of semi-structured interviews with six high school-teachers currently working at the same school, but of different age and gender. The interviews indicate that the informants all have developed humor competence, an interpersonal communicative-skill that allows them to use humor efficiently. Moreover, the result demonstrates that the teachers have various humor approaches but that they all use humor in the classroom for much of the same reasons.

 Abstrakt: det finns mycken forskning som visar att humor/skratt i olika former kan bidra till positivare sinnestämning och ökad kreativitet i arbetslivet. En relativt ny metod är skrattyoga - en företeelse som knappt varit föremål för studier i Sverige. Syftet med denna undersökning var att studera om skrattyoga påverkar sinnesstämningen och kreativitet, om kvinnor och män påverkas olika. Ett kvasiexperiment med skrattyoga genomfördes vid ett tillfälle på en vårdcentral som var försöksgrupp och en annan vårdcentral som var kontrollgrupp utan skrattyoga. Totalt trettio respondenter testades med kreativitets- och sinnesstämningsfrågeformulär.

Syftet med arbetet var att vid realiserandet av ett nyskrivet verk för sologitarr, kunna beskriva vilka förändringar som gjorts i förhållande till manuskriptet och vad som motiverat förändringen.I samarbete med kompositören Jörgen Häll har ett verk för sologitarr skapats. Processen inleddes med att jag tagit fram material till Jörgen i syfte att inspirera till komponerandet, utan att uppmuntra till att komponera idiomatiskt. Så snart Jörgen hade komponerat någonting gick vi igenom det tillsammans och jag spelade in det. Den konstnärliga processen började med att Jörgen komponerade ett antal korta utkast med olika karaktär för att få en uppfattning om hur instrumentet svarar till musiken då jag spelar den. Efter det komponerade han det slutgiltiga gitarrverket.Realiserandet av musiken visade sig till stor del handla om att hitta rätt fingersättning utifrån önskad interpretation av verket, snarare än ren omkomponering/tonförändring.Resultatet av arbetet blev musik av Jörgen Häll för gitarr, där jag i uppsatsen presenterat och motiverat de fingersättningar och förändringar vi kommit överens om, samt inspelningar av allt komponerat material..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad familjemedlemmar tycker om att terapeuten använder humor i familjeterapi. Familjer i terapi, vuxna och barn från 12 år, ombads via sina terapeuter besvara en kort anonym enkät om humor kunde vara viktigt, till hjälp eller störande i samtalet. Totalt besvarade 117 personer enkäten, 80 vuxna och 37 barn. Resultatet visar att familjerna uppskattar humor och ser det som en hjälp i behandlingen. Få ser humor som ett störande inslag.

Du måste inte vara utbildad för att filosofera,du måste inte ha en åsikt för att ifrågasätta,du måste ej heller tvunget vara irrationell för att tro.Men blind äro den som underkastar sig den institutionaliseradeoch med tolkningsföreträde systematiserade auktoritetsom utger sig för att ha den enda sanningennär vi inte ens med säkerhet kan veta om vi existerar så som vi tror att vi gör..

Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan de försämrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning på de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnå detta har jag gjort en kartläggning av förekomsten av musikteori som enskilt ämne på de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har använt mig av en enkät som rektorer eller lärare i musikteori har svarat på, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklära och satslära från olika år på Ingesunds musikhögskola. Enkätsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget ämne. Dessa skolor hittar vi i både stora och små kommuner medett varierat elevantal.

Bakgrund: Humor är ett komplext fenomen som är vanligt förekommande i sociala sammanhang, därmed således också i omvårdnaden. Den generella uppfattningen om humor är dess positiva inverkan på individen men användning av humor vid fel tillfällen kan få konsekvenser för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Syftet med studien är att belysa användningen av humor i omvårdnaden av patienten utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie med granskning och sammanställning av åtta vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys gjordes.