Behovet av bra miljölösningar växer ständigt i dagens samhälle och fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av att spara energi. I dagens läge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig på den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system är ofta bra att arbeta med när det gäller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, även om det innebär det stora ekonomiska kostnader för fastighetsägaren. Att det kostar mycket för fastighetsägaren att få en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas så krävs det att fastighetsägarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

Det ställs stora krav på mäklarens handlande, han ska följa lag och handla enligt god fastighetsmäklarsed som har utvecklats i praxis. Med anledning av detta har jag i min uppsats undersökt om fastighetsmäklaren kan bli skadeståndsskyldig och i så fall under vilka omständigheter. Jag har använt mig av traditionell juridisk metod d.v.s. studerat och analyserat lagtext, förarbeten, doktrin samt praxis. De gånger då mäklaren dömts att betala skadestånd har det oftast berott på att mäklaren inte uppfyllt sin rådgivnings- och upplysningsplikt och varit medveten om eller misstänkt att det förelåg något fel.

Titel: ?Det finns ju inte en käft som skulle betala för att läsa en blogg?? En studie om svenska dagstidningars övergripande strategier bakomuppstarten av bloggar på sina nätupplagor.Författare: Therése Kristiansson och Sofia WallqvistUppdragsgivare: Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Sedan 1979 har de bedrivit forskning om medieanvändning med fokuspå dagstidningar och dess publik.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidinstitutionen för Journalistik, Medier och kommunikation, Göteborgsuniversitet (JMG)Termin: Vårterminen 2011Handledare: Jonas OhlssonOrd: 17 835Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av bloggar på svenskadagstidningars nätupplagor och att ur ett redaktionelltledningsperspektiv undersöka vilka övergripande strategier som liggerbakom uppstarten av bloggar på deras webbplatser.Metod: Kvantitativ kartläggning av svenska dagstidningars nätupplagor ochbloggar kopplade till deras webbplatser, samt kvalitativa samtalsintervjuermed tidningarnas chefredaktörer, redaktionschefer och webbchefer.Material: Analys av 56 stycken svenska nättidningar med bloggar kopplade till sinwebbplats, samt 14 stycken semi-strukturerade samtalsintervjuer.Huvudresultat: En stor majoritet av nättidningarna har bloggar på sin webbplats, endast två av 56 har valt att inte anamma trenden. Etableringen av bloggarnahar inte varit blixtsnabb, men under loppet av fyra år har bloggarna nått nästan total spridning. Först ut att anamma trenden var de nättidningar som är störst där samtliga nättidningar som i dag har bloggar startadeupp sin bloggverksamhet år 2005. De flesta tidningarna saknade uttalade strategier vid uppstarten, det handlade snarare om ett?flockbeteende? där tidningarna i branschen påverkade varandra och valde att hoppa på bloggtrenden för att hänga med i utvecklingen.

Produktplacering utvecklades på 1920-talet inom amerikansk film och huvudsyftet då handlade inte om att tjäna pengar. Produkterna lånades på den tiden bara ut till skådespelarna för användning. Senare upptäckte företagen styrkan att koppla samman produkten med skådespelarna och produktplacering började att användas som ett promotionverktyg. Inte förrän på 1980-talet började företag betala filmbolag för att få placera sina produkter i filmer. Produktplacering används för att demonstrera hur produkten används, öka medvetenheten om ett varumärke och för att identifiera en livsstil på ett naturligt sätt.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur trafiksäkerhetstänkandet är upplagt i utbildningen för dagens polisstudenter och aspiranter. Då polis i tjänst blir ansvarig och vållande till vårdslöshet i trafik, handlar det i stor utsträckning om utryckningskörning. Genom intervju med trafikmomentets ansvariga lärare på polishögskolan samt kurschef för utryckningsförarkursen i Västernorrland, visar resultatet att utbildningsorternas säkerhetsarbete på grundnivå strävar åt samma håll men till viss del skiljer sig från varandra. Det resulterar i att aspiranter får olika förutsättningar inför utryckningsförarkursen ute på respektive myndighet vid ett senare tillfälle. Någon statistik över trafikolyckor där polis är ansvarig finns inte i Sverige, där har varje myndighet ett eget ansvar till uppföljning.

Det huvudsakliga syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur teleoperatörer anpassar sin verksamhet för att bemöta den förändrade användningen av mobiltelefonen. Studien har undersökt hur operatörerna hanterar kunder som vill använda mobila tjänster istället för fasta. Mobiltelefonen används idag av teleoperatörens kunder för mer än bara samtal och textmeddelanden. För att besvara frågeformulering har intervjuer med fem teleoperatörer som tillsammans äger mer än 97 % av den svenska telemarknaden. Intervjuerna visar att teleoperatörer är mycket medvetna om de förändringar som har ägt rum och att de försöker vinna tid för att anpassa sin verksamhet, produkter och tjänster för den nya användningen av mobiltelefonen.

Utgångspunkten i denna uppsats är att miljömedvetenheten i världen har ökat vilket har fått många företag att tvingas anpassa sin produktion efter de nya lagkrav som uppkommit. En av de tuffast påverkade branscherna är fordonsindustrin där motorproducenterna pressas till att reducera utsläppsnivåerna av framtagna motorer till en bråkdel av vad de tidigare varit. Syftet med denna rapport är således att undersöka vilka tekniska lösningar dessa företag nyttjar för att producera miljövänligare dieselmotorer samt vilka metoder de anser vara lämpliga för framtida forskning. Rapporten innefattar dessutom en undersökning huruvida åkerier/bussbolag/privatpersoner som använder dessa företags dieselmotorer är villiga att betala extra för ett miljövänligare fordon.Metoden för att ta fram material till att framställa denna rapport innefattar en omfattande litteraturstudie av rådande tekniker, en intervjustudie med företagsrespondenter och experter, samt en enkätstudie för att undersöka hur kunderna till de motorutvecklande företagen prioriterar miljövänligare dieselmotorer. Intervjustudien bestod av intervjuer med Volvo, Scania, Drivetrain Sweden AB, Alfdex (ett samarbete mellan Alfa Laval och Haldex), Haldex Concentric, Clean Oil Technology samt Andreas Cronhjort (lektor inom förbränningsmotorteknik på Kungliga tekniska högskolan).

Jag har skapat en form som bygger på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga och nedsatt syn. Varje formmässigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer från personer med funktionsnedsättningar och resultat från mina experiment.Att ha tillgänglighet som utgångspunkt har varit en utmaning. Tillgänglighet är ett komplext ämne för att det skall tillfredsställa väldigt många. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen.Jag tycker många gånger att medel som gör att en miljö blir tillgänglig inte hör ihop med övrig arkitektur.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

SammanfattningDet finns en uppsjö av olika elavtal på marknaden, och många elbolag har valt en grön profil. Ofta erbjuds gröna alternativ, som kostar extra, för att få exempelvis vindkraft. Allt pekar dock på att kundens val inte har någon påverkan på utsläppen eller utbyggnadstakten av förnybar elproduktion, utan att detta i slutändan bestäms helt och hållet från politiskt håll.Vi har gjort en undersökning där vi ringt till kundtjänst hos några av de största elbolagen, och låtit dem motivera varför man ska välja att betala extra för ett miljövänligt alternativ. Svaren har varierat, men samtliga bolag har hävdat att man bidrar till utbyggnaden av förnybart.Enligt marknadsföringslagen är det elbolagen som har bevisbördan, men när vi konfronterat elbolagen har ingen lyckats belägga att kundens val har någon påverkan på utbyggnadstakten..

En lagändring 2007 innebar att byggmästarbildade bostadsrättsföreningar fick nya förutsättningar för sin kapitalstruktur. Det i kombination med ett ökat användande av differentierade insatser vid prissättningen av bostadsrätterna, gjorde att vi valde att undersöka vilka faktorer som påverkar byggmästarbildade bostadsrättsföreningars kapitalstruktur. För att få en djup förståelse om ämnet genomförde vi en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Teorikapitlet sammanfattas i tre delar som ansågs vara de som påverkade valet av kapitalstruktur. Utifrån dessa utformades en intervjuguide som användes för att undersöka tre företag som arbetar med byggmästarbildade bostadsrättsföreningar.

Principen ?förorenaren betalar? utgår från att den som orsakat en skada på miljön ska ta ansvaret för avhjälpandet av skadan. Principen återfinns i miljöbalkens 2 kap. 8§ och dess närmare specificering i form av definitioner och undantagsregler återfinns i miljöbalkens 10 kap. Principen så som den kodifierats i svensk rätt har sin grund i internationell rätt och ett allmänt hållet ansvar för den som orsakat en skada.

I takt med att medvetenheten för miljön ökar så ökar även återvinningen på många håll i samhället. Förut har återvinning alltid skett närhelst det varit ekonomiskt lönsamt, nu finns det dock en allmän uppfattning i samhället att återvinningen är alldeles för låg för att vi skall kunna ha en ?hållbar utveckling?. Denna ökade miljömedvetenhet har lett till förändringar i vissa kommuner i Sverige där man infört att hushållen måste betala en avgift för varje kilo sopor de genererar. Denna uppsats ämnar försöka utvärdera detta ekonomiska styrmedel ur en effektivitetssynpunkt.

Syftet med uppsatsen har varit att få djupare förståelse för hur en räntefri bank arbetar och finansieras. Men även för att se vad skillnaden i kostnad blir med ett lån från den räntefria systemet JAK Medlemsbank i jämförelse med ett vanligt banklån. Studien utgick från en kvalitativ ansats. Vi använde oss av intervjuer som informationshämtande metod för att få djupare förståelse och kunskap om både JAK Medlemsbank och dess medlemmar. Den kvalitativa ansatsen gav oss också möjligheten att ta del av medlemmarnas uppfattning av ett räntefritt system och syn på räntan.

Titel: Hur står sig de billigare substituten emot premium produkter?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Giancarlo Mancuso & John GustafssonHandledare: Jonas KågströmDatum: 2012 ? MajSyfte: Syftet med denna uppsats är att vi vill undersöka hur de billigare substituten står sig emot premium produkter genom att ställa de emot varandra i ett blindtest föreslagits av tidigare forskning Ogenyi Ejye (1994). Vi vill veta om det finns en stor skillnad mellan de billigare varianterna och de premier produkterna enligt tidigare gjord forskning.Metod: Vi har utfört ett experiment i form av ett blindtest där vi sätter fyra olika Cola sorter emot varandra. Under genomförandet av experimentet har vi använt oss utav enkäter för att samla in data. Detsamma gäller för vår webb undersökning.Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i vår undersökning är att varumärken påverkar oss konsumenter både positivt och negativt.