Sök:

Sökresultat:

428 Uppsatser om Tag 2 betala för 1 - Sida 3 av 29

Premier pÄ fastighetsportföljer

Sammanfattning Titel: Premier pĂ„ fastighetsportföljer Seminariedatum: Torsdagen den 18:e januari Ämne/Kurs: FEK 591, Magisteruppsats, 10 poĂ€ng Författare: Oscar AnchĂ©r, Kalle Grewin och Henrik Jacobson Handledare: Göran Andersson Nyckelord: Fastighetsportfölj, Premie/Rabatt, Arbitrage, Transaktionskostnader, Konjunktur. Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka motiv som ligger till grund för att betala en premie för fastighetsportföljer. Vi Ă€mnar ocksĂ„ se till vilka faktorer som pĂ„verkar utvecklingen av premier. Metod: Med anledning av att de data vi samlar in huvudsakligen kommer frĂ„n intervjuer med olika aktörer pĂ„ den svenska fastighetsmarknaden anvĂ€nder vi oss av en induktiv metod. Det vill sĂ€ga vi samlar in data som vi sedan behandlar med teorier och modeller.

FörsÀkringsbarhet av felaktig myndighetsutövning

Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur bostadsrÀttensfastighetsvÀrdering gÄr till i praktiken.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av ombildade bostadsrÀttsföreningen och konsulter som primÀrdataResultat och slutsats: BostadsrÀttsförningen gör ingen vÀrdering enligt teoretiska modeller av sjÀlva fastigheten inför ett köp. IstÀllet kalkyleras det fram ett pris som föreningen kan betala för fastigheten. Priset tar utgÄngspunkt i marknadsvÀrdet enligt ortsprismetoden för de enskilda lÀgenheterna och mÄnadskostnaden för den enskildemedlemmen..

EU i skolans vÀrld : En studie angÄende lÀrares förutsÀttningar att bedriva EU-undervisning i skolan

Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur bostadsrÀttensfastighetsvÀrdering gÄr till i praktiken.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av ombildade bostadsrÀttsföreningen och konsulter som primÀrdataResultat och slutsats: BostadsrÀttsförningen gör ingen vÀrdering enligt teoretiska modeller av sjÀlva fastigheten inför ett köp. IstÀllet kalkyleras det fram ett pris som föreningen kan betala för fastigheten. Priset tar utgÄngspunkt i marknadsvÀrdet enligt ortsprismetoden för de enskilda lÀgenheterna och mÄnadskostnaden för den enskildemedlemmen..

RÀntebelÀggning av periodiseringsfonderna : En studie av effekterna för mindre företag i Uppland

Periodiseringsfonder har anvÀnts som ett resultatutjÀmnande instrument, för att ge företagen en möjlighet att kvitta framtida förluster mot tidigare gjorda avsÀttningar. FörutsÀttningarna förÀndrades dock nÀr den nya lagen RÀntebelÀggning av periodiseringsfonderna (IL 2004:1323) trÀdde i kraft Är 2005. Den dÄvarande rÀntefria avsÀttningen belades i och med den nya lagen med en rÀnta, vilket innebar att företagen var tvungna att betala en extra skatt för att anvÀnda sig av denna bokslutsdisposition..

Target Costing - en möjlighet trots höga fasta kostnader?: en
fallstudie av Norra VĂ€sterbotten

Target Costing slÄr sig fram pÄ en allt bredare front över företagarvÀrlden som kalkyleringsprocess vid produktutveckling. Det kommer ursprungligen frÄn Japan och anvÀnds traditionellt av tillverkande företag som Àr i början av sin produktutvecklingsprocess. Target Costing skiljer sig frÄn den vanliga kalkyleringsprocessen dÀr man lÀgger ihop alla kostnader och gör ett vinstpÄlÀgg för att erhÄlla det slutgiltiga priset som kunderna skall betala. IstÀllet utgÄr Target Costing ifrÄn kunden och vad denne Àr beredd att betala för en produkt. NÀr kundens önskemÄl Àr faststÀllda jobbar man sedan mot de kostnadsmÄl som mÄste uppfyllas för att kalkyleringen skall gÄ ihop.

MÄlet i Sverige AB/LuleÄ: en kvalitativ studie av fem ungdomars upplevelser av coachers vision och arbete

Ungdomar belastade med psykosocial problematik Àr nÄgot som berör oss alla. Det Àr av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt fÄr det stöd och den hjÀlp de Àr i behov av för att komma till rÀtta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhÀllet senare fÄr betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst fÄr den drabbade sjÀlv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga arbetet i en öppenvÄrdsverksamhet, MÄlet i Sverige AB/LuleÄ (MÄlet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik.

MÄlet i Sverige AB/LuleÄ: en kvalitativ studie av fem ungdomars upplevelser av coachers vision och arbete

Ungdomar belastade med psykosocial problematik Àr nÄgot som berör oss alla. Det Àr av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt fÄr det stöd och den hjÀlp de Àr i behov av för att komma till rÀtta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhÀllet senare fÄr betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst fÄr den drabbade sjÀlv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga arbetet i en öppenvÄrdsverksamhet, MÄlet i Sverige AB/LuleÄ (MÄlet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik. Genom intervjuer synliggjordes fem ungdomars upplevelser av verkamhetens arbete med sjÀlvkÀnsla, relationer samt yrkesidentitet.

Bredbandstelevisionens hot och möjligheter

Denna uppsats behandlar förutsÀttningarna för TV pÄ Internet, som vi i detta fall kallar bredbandstelevision. Det vi vill granska Àr bredbandstelevisionens hot och möjligheter. Detta gÀller för sÄ vÀl branschen, marknaden och i hushÄllen runt om i Sverige. Hoten och möjligheterna vill vi undersöka ur bÄde sÀndaren och mottagarens perspektiv. Vi har Àven koncentrerat oss pÄ att kartlÀgga olika delar inom bredbandstelevisionen.

Ombildning av hyresrÀtt till bostadsrÀtt : Hur vÀrderas fastigheten?

Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur bostadsrÀttensfastighetsvÀrdering gÄr till i praktiken.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av ombildade bostadsrÀttsföreningen och konsulter som primÀrdataResultat och slutsats: BostadsrÀttsförningen gör ingen vÀrdering enligt teoretiska modeller av sjÀlva fastigheten inför ett köp. IstÀllet kalkyleras det fram ett pris som föreningen kan betala för fastigheten. Priset tar utgÄngspunkt i marknadsvÀrdet enligt ortsprismetoden för de enskilda lÀgenheterna och mÄnadskostnaden för den enskildemedlemmen..

Elektronisk handel: tjÀnsten e-kort som betalningsalternativ

Internet har genomgÄtt en explosionsartad utveckling. FrÄn att ha varit ett nÀt för universitetsvÀrlden och den amerikanska regeringen, har anvÀndningen utvecklats mot allt mer olika tillÀmpningar. Ett av de stora anvÀndningsomrÄdena för Internet Àr handel av varor och tjÀnster. OtillrÀcklig sÀkerhet Àr en faktor som hÄller tillbaka elektronisk handel över Internet. Tveksamhet, frÄn företagens kunder, finns hela tiden om det Àr sÀkert att skicka sitt kontokortsnummer över Internet för att betala för en vara eller tjÀnst.

PrissÀttning av musik vid digital distribution

Bakgrund: De senaste Ären har alltmer musik börjat distribueras digitalt via Internet. Detta har framförallt skett via fildelningsnÀtverk men under de senaste tvÄ Ären har allt fler legala tjÀnster vÀxt fram. PrisnivÄn hos dessa tjÀnster Àr vÀldigt enhetlig och ÄterförsÀljarna har smÄ marginaler pÄ sin försÀljning. Teorier pÄstÄr att Internet ger möjligheten att skÀra bort delar i distributionskedjan och det kan leda till lÀgre priser. Internet ger ocksÄ ökade möjligheter att Àndra priser pÄ daglig basis.

Den samhÀllsekonomiska lönsamheten av att grÀva ned elledningarna i Sveriges lokalnÀt -en kostnads-intÀktsanalys

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt att grÀva ned de elledningar som ingÄr i Sveriges lokalnÀt för att pÄ sÄ vis göra elleveranserna sÀkrare. Ett lagförslag som diskuterats under hösten 2005 fÄr som följd att nÀtbolagen mÄste betala ut höga avbrottsersÀttningar till dess kunder om avbrott intrÀffar. Det innebÀr att nÀtbolagen mÄste sÀkra sina elleveranser för att undvika höga avbrottsersÀttningskostnader. I lagförslaget stÄr det inte att nÀtbolagen skall grÀva ned sina elledningar, men för att kunna sÀkra elleveranserna till sÄvÀl tÀtort som glesbygd menar nÀtbolagen att de Àr tvungna att grÀva ned elledningarna vilket skulle innebÀra stora investeringskostnader. Höjda investeringskostnader för nÀtbolagen skulle kunna leda till höjda nÀtavgifter för dess kunder och frÄgan Àr om kunderna Àr beredda att betala höjda elkostnader för att sÀkra elleveranserna till glesbygden.

?Man vill inte ha det hÀr klicketi-klicketi-klick!? En studie om hur unga iPad-anvÀndare tÀnker kring nyheter pÄ iPad.

Titel: ?Man vill inte ha det hÀr klicketi-klicketi-klick!? En studie om hur unga iPad-anvÀndare tÀnker kring nyheter pÄ iPad.Författare: Helena AnderssonUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 53 sidor, inklusive bilagor och referenser.Antal ord: 19 817, inklusive bilagor och referenser.Syfte: Att undersöka hur unga iPad-anvÀndare beskriver sin nyhetsanvÀndning pÄ iPad samt hur de tÀnker kring att betala för nyheter pÄ plattformen.Metod och material: Kvalitativ undersökning i form av sju samtalsintervjuer med iPad-anvÀndare.Huvudresultat: NyhetsanvÀndningen Àr framförallt relaterad till webblÀsaren, och att betala för en nyhetsapplikation kÀnns inte aktuellt. Respondenterna uppfattar liten eller ingen skillnad i innehÄllet pÄ nyhetssajter eller i nyhetsapplikationer. Alla respondenter beskriver att deras nuvarande nyhetsinhÀmtning pÄ plattformen Àr text- och bildbaserad, i mindre utstrÀckning beskrivs en anvÀndning genom videoklipp och ingen beskriver en ljudbaserad nyhetsinhÀmtning. De som hade testat en nyhetsapplikation tyckte att detta var mer komplicerat Àn att ta del av nyheter direkt genomwebblÀsaren.

TjÀnstepensionens vÀrde - En riskjusterad jÀmförelse av avkastningen

Pensionssystemet Àr uppbyggt pÄ sÄ vis att det Àr menat att arbetsgivaren ska betala in en del kapital till framtida pension, samtidigt som man sjÀlv ska spara en del kapital. Den allmÀnna pensionen, som utbetalas frÄn Pensionsmyndigheten, motsvarar vanligtvis ca 50 % av den genomsnittliga bruttolönen som man haft under sin arbetskarriÀr.Arbetar man pÄ en arbetsplats som inte Àr kollektivansluten, Àr arbetsgivaren inte tvingad till att betala in nÄgra pengar till pensionen. Som anstÀlld Àr det upp till en sjÀlv att undersöka huruvida arbetsgivaren gör detta.Idag Àr det ca 2,5 miljoner personer som arbetar som privatanstÀllda arbetare och Àr kollektivavtalsanslutna. För dessa personer betalas tjÀnstepensionen in frÄn arbetsgivaren till valcentralen Fora. Pengarna placeras sedan hos AMF som förvaltar dom.

AvgiftsbelÀggningen av periodiseringsfonder - effekter pÄ stora och smÄ bolag

2005 avgiftsbelades periodieringsfonden, tidigare hade den varit en skattefri kredit frÄn staten. I och med avgiftsbelÀggningen var företagen tvugna att ta stÀllning till om den var vÀrd att betala för. Lagstiftarna hÀvdade att det var de stora bolagen som skulle drabbas hÄrdast av förÀndrigen medan kritikerna hÀvade motsatsen. I denna kvantitativa undersökning har genom intervjuer med tio företag, fem stora och fem smÄ, samt tvÄ revisorer undersökts om företagen, utifrÄn storlek, drabbats olika av avgiftsbelÀggningen..

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->