Syftet är att undersöka om det finns skillnader i sysselsättningsnivåer mellan olika utrikesfödda grupper på arbetsmarknaden, och om dessa finns, hur de kan förstås och förklaras. Kvantitativ metod, och materialet är taget från Levnadsnivåundersökningen 2000, SCB och Integrationsverket. Det finns betydande skillnader i sysselsättnings-nivåer mellan olika utrikesfödda grupper, och skillnaderna är störst mellan inomeuropeiskt - och utomeuropeiskt födda. Orsaker till dessa skillnader kan till viss del förklaras av vistelsetid i Sverige, utbildningsnivå och av vilka skäl människor invandrar. Det verkar också finnas tecken på att vissa grupper på olika sätt missgynnas på grund av sin etniska härkomst, varför diskriminering också kan utgöra en förklaring till dessa skillnader..

I takt med att den svenska arbetsmarknaden förändras, ändras också synen på den anställde. Denna uppsats ämnar undersöka huruvida företagens behov av att hålla sin yttre fasad i gott skick, påverkar inställningen till att anställa, eller säga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur ställer sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhället bär och finns det särskilda typer av beteende eller brottslighet som anses värre eller sämre än något annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmänhet förkastas också förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare är låg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svårigheter att ånyo etablera sig på arbetsmarknaden efter avtjänat straff..

Föreliggande studie är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar på problematiken. Syftet är vidare att sätta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrån de strukturella förutsättningar som präglar den rådande arbetsmarknaden såsom det skildras i litteraturen. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys där fyra officiella och virtuella dokument från statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna både ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav på kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmåga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anställningsbarhet.

Detta arbete behandlar vägledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsättning att ta sig ut på arbetsmarknaden. Syftet med arbetet är delvis att undersöka vägledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlätta för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Syftet är även att undersöka hur vägledare använder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsättning. Våra frågeställningar lyder: ?Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsättning, känner de vägledare vi intervjuat till? ?Hur arbetar dessa vägledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsättning? Vi har använt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus.

Då Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det också klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsäkringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. Arbetslöshetsersättningen ska inte längre vara ett sätt att försörja sig på utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien är således att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionärer.

Denna uppsats syftar till att studera hur könslönegapet, med kontroll för sedvanliga humankapitalvariabler samt sektortillhörighet, påverkas av matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden. Detta har gjorts med hjälp av linjär regression och metoden minstakvadratskattningen, även kallad OLS (ordinary least squares). Den data som ligger till grund för undersökningen är tvärsnittsdata från Levnadsnivåundersökningen år 2010. Det teoretiska ramverk som studien tar avstamp i är den klassiska humankapitalteorin vars antagande är att utbildning är en investering för individen som höjer dennes produktivitet och därigenom leder till en högre framtida lön. Dock har tidigare forskning visat att utbildningens avkastning står i relation till arbetets utbildningskrav, där en överutbildad person får avsevärt lägre avkastning för de år som dennes utbildning överskrider arbetskravet i jämförelse med en rätt matchad person.

Sverige är ett mångkulturellt land men trots det är etnisk diskriminering en del av vardagen för många människor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla människor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rättigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet än svensk på arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och få ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering på olika samhällsområden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvärda. Diskrimineringsförbudet råder således även inom arbetslivet.

Målsättningen med uppsatsen är att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras på arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av sociala institutioner, förändrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat på den afrikanska kontinenten. I många afrikanska samhällen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt så i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor färre möjligheter än män.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker även om förhållandet skiljer sig när vi endast tittar på gruppen kvinnor, och gör en jämförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi använder oss av två modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. Våra resultat ger tydliga indikationer på lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en ännu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en så kallad dubbel diskriminering, där den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön än invandrarkvinnor..

Uppsatsen analyserar inkomstskillnader mellan högutbildade svenskfödda och utlandsfödda på den svenska arbetsmarknaden med hjälp av inkomstekvationer. Dataunderlaget kommer från ett tvärsnitt ur LINDA-databasen år 1999 och alla personer i dataunderlaget har genomgått en svensk universitets- eller högskoleutbildning. Två beroende inkomstvariabler finns med i dataunderlaget ? årsinkomst och månadslön ? för att studera tidsaspekten i inkomstskillnaderna. Det finns stora inkomstskillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda för det totala urvalet (särskilt för urvalet baserat på årsinkomst).

Många studenter väljer att ta dubbla examen, en som ingenjör och en andra examen inom ekonomi. Anledningar till att studenter väljer att läsa in en andra examen varierar men de flesta hoppas genom sin dubbelexamen få en högre konkurrenskraft på arbetsmarknaden jämfört med de alumner vilka enbart har en examen. Konkurrensen på arbetsmarknaden är hög då utbildningsnivån är högre än den varit förut och det blir allt svårare att utmärka sig vid rekrytering. Studien visar att alumner med en dubbelexamen inom ingenjörs- och ekonomiområdet får högre lön än de som enbart har en enkelexamen, mycket beroende på att de söker högre tjänster. Samtliga alumner anser även att det är en fördel att ta en dubbelexamen.

Syftet med uppsatsen var att studera orsakerna till varför arbetsmarknaden är könssegregerad samt varför de flesta personer på ledande befattningar i Sverige är män. I bakgrunden presenteras två perspektiv på vad som är manligt och kvinnligt. Därefter följer en emperidel som beskriver dagens arbetsmarknad ur ett jämställdhetsperspektiv. Vid analysen av orsakerna till bristerna i jämställdhet på dagens arbetsmarknad har de två perspektiven likhetsfeminism samt särartsfeminism använts. Resultatet visar att de likhetsfeministiska tänkarna menar att könssegregationen och männens dominans har historiska och kulturella orsaker, som än idag finns inbyggt i samhällssystemet.

Migration och folkomflyttningar är starkt relaterat till skeenden i vår omvärld och kopplade till globala strukturer och problem. Sverige blir i detta sammanhang ett mottagarland för migration i vilket strategier för immigranters integrering ställs i relation till samhälls- och arbetsmarknadsutveckling. För immigranters lyckade integration kopplas nationell integrationspolitik starkt till den förda arbetsmarknadspolitiken. Det statligt styrda organet Arbetsförmedlingen får här en nyckelroll för immigranters integration och tillträde till arbetslivet. Trots ett långtgående och omfattande samhällsarbete påvisar statistik och tidigare forskning att immigranter utgör en exkluderad grupp på arbetsmarknaden i förhållande till infödda individer.Denna studie syftar till att med fokus på de sociala nätverkens roll få förståelse för arbetsförmedlares upplevelser av strukturella brister på den svenska arbetsmarknaden i deras arbete med enskilda immigranter.

Vårt syfte med det här examensarbetet har varit att studera matchning som fenomen och olika matchningsinsatsers effekter på en arbetsmarknad i snabb förändring. Studien tar som utgångspunkt att det som kallas den andra maskinåldern leder till att arbetsmarknaden förändras allt snabbare då allt fler jobb automatiseras, robotiseras och digitaliseras på ett sätt som tidigare förknippades med science-fiction. Vi har intervjuat sex personer som arbetar med vägledande arbetsuppgifter på lite olika sätt inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, jobbcoachning och studie- och yrkesvägledning, om deras syn på matchning och matchningens roll. Studiens resultat visar att behovet av matchning förväntas öka i takt med att arbetsmarknaden förändras allt snabbare och gamla jobb försvinner. Ett av de tydligaste resultaten i studien är att respondenterna ser ett ökat behov av dimensionering, alltså en anpassning av verksamheten utifrån samhällsbehoven, inom skolsektorn för att minska den missmatchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad som uppstått genom den allt större valfriheten som individualiseringsprocesser i västvärlden inneburit.

I dagens samhälle är arbete en stor del av människans liv. Genom arbete blir vi självförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgått från synen på allas rätt till arbete. En grupp som trots det har svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden är människor med någon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvägledare har vi stort intresse för människor och deras rätt till valmöjligheter och vi tycker det är viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper.