I vÄrt arbete utgick vi frÄn följande frÄgestÀllningar: ? Hur ser coachers arbete med lÄngtidsarbetslösa ut? ? Vad anser coacher vara de avgörande faktorerna för att en lÄngtidsarbetslös ska fÄ ett arbete? - En del coacher anser att de har lyckats fÄ ut förhÄllandevis mÄnga lÄngtidsarbetslösa i arbete. Hur skiljer sig deras arbetsmetoder frÄn de övriga coachernas? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativ metod. Totalt ingick sju coacher i vÄr undersökning.

Bakgrund/Problem: I samband med generationsskiftet pÄ arbetsmarknaden uppstÄr frÄgan hur arbetsgivarna ur ett rent strategiskt perspektiv kan ta stÀllning till Generation Y (födda under andra halvan av sjuttiotalet fram till ca Är 2000) i arbetslivet. Generation Y verkar nÀmligen ha en förÀndrad syn jÀmfört med Àldre generationer nÀr det gÀller hur man ser pÄ arbetets roll i livet. Företagen mÄste börja uppmÀrksamma dessa förÀndrade vÀrderingar för att genom sitt Employer Brand kunna locka till sig den yngre generationen pÄ bÀsta sÀtt.Syfte: I denna uppsats presenterar jag sociologiska teorier och empiriska fakta om generationer, för att försöka se vilken betydelse generationstillhörigheten kan ha för organisationers Employer Branding. PÄ detta sÀtt vill jag utveckla och föra fram ett tankesÀtt som grundar sig i en genera-tionssociologisk analys av fenomenet.Material: Mitt material kommer huvudsakligen frÄn forskningsstudier, forskningsartiklar, littera-tur, medier och frÄn teorier av sociologerna Hans Zetterberg, Ronald Inglehart och Karl Mann-heim.Slutsats: Generationstillhörigheten verkar ha en stor betydelse för företagens Employer Branding. Det finns idag en större fokus pÄ fritid och person framför arbete.

According to several studies immigrants today in general face more difficulties to enter the labor market than before. This also applies to educated immigrants who are the main focus of this thesis.Studies have shown that educated migrants have more difficulties of obtaining an adequate job than ethnic Swedes. Thousands of educated immigrants are forced to work in low skilled occupations to cope with their everyday lives. The reasons behind their lack of success on the Swedish labor market have been blamed on different kinds of obstacles.     This study wants to examine at least some of the obstacles that educated immigrants face on the labor market through some informants own personal reflections and experiences. The study is based on an inside perspective in which the different personal experiences and reflections of the various informants is of great importance.  The study is focused on how five educated immigrants describe their situation on the Swedish labor market. The aim is to investigate the informants 'understanding of the difficulties they have to get a job that matches their skills. It also aims to discuss the structural barriers that respondents relate to when they describe their situation.    The results of the interviews with the informants have been analyzed with the help of central concepts gained from the two sociologists, Erving Goffman and Pierre Bourdieu.

Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial bestĂ„r av 124 stycken före detta journaliststudenter frĂ„n Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frĂ„gor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pĂ„ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frĂ„n Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnÄs genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill sÀga den kunskapen som finns i de anstÀlldas sinnen.FrÄn Är 2010 och fyra Är framÄt förvÀntas en stor utmarsch av 40-talister frÄn den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att fÄ konsekvenser pÄ arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen Àr ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Arbetsmarknaden förĂ€ndras stĂ€ndigt i hopp om ökad konkurrenskraft, vilket pĂ„visar högre krav pĂ„ de anstĂ€llda, osĂ€kra kontrakt och en mindre stabil arbetsmiljö (Cooper, 1999). Enligt HĂ€renstam (2005) resulterar förĂ€ndringarna i en ökad stress och ett mindre vĂ€lbefinnande pĂ„ arbetsplatserna.Arbetsmiljön Ă€r den miljö en arbetare vistas mest regelbundet i och har stor inverkan pĂ„ individens vĂ€lbefinnande. Arbetsmiljön innefattar fysiska och psykosociala faktorer dĂ€r de psykosociala faktorerna anses pĂ„verka arbetares vĂ€lbefinnande i hög grad (Levi & Petterson, 1995). Syftet med studien Ă€r att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns pĂ„verkan pĂ„ kontorsarbetares vĂ€lbefinnande genom ett experiment med arbetsmiljöbyten.En kvalitativ fallstudie pĂ„ Älvkarleby kommun har varit den huvudsakliga forsknings-strategin dĂ€r data insamlats med hjĂ€lp av ett experiment och intervjuer. Experimentet har innefattat minst ett arbetsmiljöbyte som arbetaren individuellt fĂ„tt vĂ€lja.

Medarbetarnas kompetens och skicklighet Àr direkt kopplat till en verksamhets lönsamhet och effektivitet. SkÄnska kommuner stÄr de nÀrmaste Ären inför en ekonomisk kris, vilket bland annat troligen kommer att medföra uppsÀgning av personal. Denna studies syfte Àr att undersöka om skÄnska personalchefer, inom kommunal verksamhet, upplever att turordningsreglerna i Lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) pÄverkar deras möjlighet att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsÀgningar och i sÄ fall hur. Vi har intervjuat fem personalchefer (eller motsvarande befattning) i fem olika kommuner om hur deras respektive kommuner arbetar med kompetensförsörjning och hur deras instÀllning Àr till 22§ LAS. Resultatet visar att 22§ LAS, till viss del, upplevs begrÀnsa kommunernas möjligheter att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsÀgningar. Möjligheterna att tillvarata kompetens och skicklighet ansÄgs begrÀnsas ytterligare av de fackliga organisationernas ovilja till att upprÀtta avtalsturlistor.

KlÀdkoder förekommer pÄ mÄnga olika typer av företag och pÄverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. RÀttsomrÄdet rörande klÀdkoder Àr dock relativt oklart och det finns en brist pÄ relevanta, aktuella rÀttsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga pÄ rÀttsprinciper och sedvana Àn pÄ uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats Àr att söka utreda detta rÀttslÀge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprÀtthÄlla en klÀdkod samt att undersöka arbetstagarens rÀttigheter.

Allt fler satsningar lÀggs pÄ insatser för att komma tillrÀtta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero pÄ hur vÀl förankrade de Àr med hur ungdomar sjÀlvstÀndigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever pÄ sista terminen pÄ gymnasiet ser pÄ framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande pÄverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs bÄde i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars instÀllning.

Denna uppsats utgÄr frÄn tidigare forskning som har konstaterat fyra huvudsakliga faktorer som bidragit till uppkomsten av ensamhetskÀnslor, dessa Àr ?utan nÀrrelation?, ?otillrÀckliga vÀnskapsband?, ?avvikande? och ?alienerad?. De tvÄ faktorerna ?utan nÀrrelation? och ?otillrÀckliga vÀnskapsband? behandlas under samma tema i uppsatsen. Syftet Àr att utifrÄn dessa faktorer förklara hur kÀnslor av ensamhet kan uppstÄ i samhÀllet.

Sammanfattning Kristina Adolfsson Anna Thelander Vad ska du bli nÀr du blir stor? Maj 2006 Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar elevers val av yrken och studier. Idetta examensarbete har vi velat ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva anser sig ha blivit pÄverkade till detta val. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar och har betydelse i valet till eftergymnasiala utbildningar för elever som gÄr ett studieförberedande program pÄ gymnasiet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de vÀrderar som viktigt i kommande yrkesrollsamt vikten av studievÀgledning de fÄtt innan sitt val. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod och gjort en enkÀt undersöking bland avgÄngselever pÄ de studieförberedande programmen pÄ en gymnasieskola. LitteraturgenomgÄngen utgÄt frÄn frÄgestÀllningarnas olika omrÄden.

Sverige stÄr inför en stor generationsvÀxling de nÀrmaste Ären. Rekordgenerationen ska pensioneras och dÀrmed ersÀttas av de yngre generationerna. I samband med generationsvÀxlingen sker det en kvalitativ förÀndring eftersom de olika generationerna har olika erfarenhet och vÀrderingar. Dessa vÀrderingar ligger till grund för hur individer driver företag, hur de prioriterar sin arbetstid och hur de lever sitt liv. Med tanke pÄ vilka vÀrderingar som styr de olika generationerna, tillsammans med att Generation Y börjar inta arbetsmarknaden, Àr det intressant att se om individers generationstillhörighet avspeglas pÄ sÀttet de ser pÄ ledarskap.

Kompetensutveckling kan ses som ett sÀtt för organisationer att utvecklas samt att kunna hantera snabba förÀndringar i omvÀrlden genom att skapa förutsÀttningar för lÀrande i arbetet. En vÀldigt stor del av all kompetensutvecklingen sker utanför det formella utbildningssystemet. Det Àr av stor betydelse att arbetsgivaren har förmÄga att identifiera, ta till vara och utveckla individernas kompetens för att det ska ske kompetensutveckling pÄ arbetsmarknaden och man kan anta i ett allt mer individualiserat samhÀlle att det stÀlls krav pÄ individernas egen motivation och initiativförmÄga gÀllande kompetensutveckling för optimalt lÀrande i det dagliga arbetet. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka vilka attityder som anstÀllda har till kompetensutveckling samt vilka faktorer som kan vara av vikt för de anstÀlldas motivation till kompetensutveckling och lÀrande i sitt arbete. Studien har ett kvantitativt angreppssÀtt dÀr en enkÀtstudie har genomförts pÄ en kundtjÀnst inom ett rikstÀckande företag inom telekommunikationsbranschen.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

I Sverige finns det idag mÄnga lagar som förbjuder diskriminering i arbetslivet pÄ grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och sexuell lÀggning. Det finns dock Ànnu ingen lag som förbjuder diskriminering pÄ grund av Älder. I början av 2000-talet tillsatte Sverige en diskrimineringskommitté till följd av ett EG-direktiv, det sÄ kallade arbetslivsdirektivet. Diskrimineringskommittén fick i uppgift att utreda hur den svenska lagstiftningen ska se ut nÀr det gÀller förbud mot diskriminering pÄ grund av bland annat Älder. Vi kommer i uppsatsen att studera hur arbetet med ett förbud mot Äldersdiskriminering ser ut bÄde inom EU och i Sverige.