Denna uppsats Àr ett resultat av ett uppsatssamarbete med FörsÀkringskassan i Uppsala. FörsÀkringskassan i Uppsala lÀn bedriver tillsammans med andra myndigheter ett flertal former av samordnad rehabiliteringsverksamhet. Fokus för samverkandet ligger pÄ personer med lÄngvarig frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden pÄ grund av arbetslöshet, sjukdom eller dylikt och som Àr i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med denna uppsats Àr att ana-lysera vilka individer som blir aktuella att delta i tvÄ av dessa samverkansformer, Fyrpart respektive TvÄpart. Avsikten Àr att se vilka faktorer som ökar sannolikheten att arbetslivs-inriktad rehabilitering kommer till stÄnd, samt om sannolikheten att bli utvald skiljer sig Ät mellan de tvÄ samverkansformerna.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera varför sÄ fÄ invandrare söker chefstjÀnster. Vi menar att orsaken till detta ligger bÄde hos företaget och individen och kommer dÀrför att belysa problematiken utifrÄn tvÄ perspektiv. Vi kommer dels att belysa frÄgan ur ett organisatoriskt perspektiv dÀr vi tittar pÄ hur ett företag förhÄller sig till mÄngfald och dels undersöka hur medarbetare med invandrarbakgrund förstÄr sina chanser pÄ arbetsmarknaden. Empirin bestÄr av intervjuer genomförda med medarbetare med invandrarbakgrund och personalansvariga pÄ IKEA och kommer att analyseras med hjÀlp av begreppen organisationskultur, chefsrollen, rekrytering och diskriminering. Slutsatsen av vÄr analys Àr att brist pÄ förebilder och osÀkerhet Àr de tvÄ största hindren för invandrares benÀgenhet att söka chefstjÀnster.

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av stÄndpunkter frÄn LO, TCO och Svenskt NÀringsliv kring lagen om anstÀllningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer pÄ företag. UtifrÄn en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav pÄ kompetens och flexibilitet utmanas vÀlfÀrdssystemet och den arbetsreglering som kÀnnetecknat och format Sverige.Uppsatsen frÄgar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt NÀringsliv lÀgger i begreppet kompetens nÀr de pratar om LAS och denna lag tar hÀnsyn till kompetens vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist i företag och i sÄ fall hur.Slutsatser Àr att parterna verkar ha sÀrdeles olika syn pÄ hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillÀmpas. LO och TCO rör sig bort frÄn det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillrÀckliga kvalifikationer och allmÀnna yrkeskunskaper. Svenskt NÀringsliv begreppsliggör mer kompetens som nÄgot som kan sÀttas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero pÄ att de representerar olika grupper pÄ arbetsmarknaden och att man företrÀder olika intressen och kanske Àven olika ideologier.En annan slutsats Àr att LO och TCO tycker att lagen om anstÀllningsskydd tar hÀnsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer pÄ företag genom turordningsreglernas tillrÀckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

I denna uppsats syftar jag till att ta reda pÄ hur individer med konsultbaserade arbetsroller och projektstyrda arbetstider upplever sin arbetssituation och arbetsidentitet samt förstÄ och förklara hur individuella och kontextuella faktorer pÄverkar dessa upplevelser.Arbetsidentiteten hos individer med konsultbaserade arbetsroller kommer i denna uppsats att jÀmföras mot teorier om identitetsuppbyggnad, grÀnslöst arbete, det nya arbetslivet och andra centrala begrepp som socialt sammanhang och flexibilitet.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer har valts som metod. I studien har sex konsulter med varierande erfarenheter och arbetsroller intervjuats runt om i Göteborgs stad. Intervjuerna har transkriberats och sedan kodats genom metoden i grundad teori. De teman som arbetats fram har sedan satts i relation tillbefintlig teori inom Àmnet.Studien har visat att utmaningen i arbetet, grÀnslöshet mellan privatliv och arbetsliv samt en oro för kontinuiteten i sitt arbete Àr centrala begrepp som formar de individer jag intervjuat. Den har Àven visat att det finns ett band mellan arbetsmarknaden och individens formande av arbetsidentiteten.

Det finns en vÀlkÀnd diskrepans mellan jÀmstÀlldhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. UtifrÄn en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete vÀrderas lÀgre Àn mÀns, att kvinnor ges sÀmre karriÀrmöjligheter samt lÀgre lön för lika eller likvÀrdigt arbete, görs hÀr ett nedslag pÄ ett mindre svenskt företag. Genom en enkÀtundersökning bland de anstÀllda tjÀnstemÀnnen besvaras frÄgestÀllningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesÀttning och möjligheter att avancera. Resultaten visar pÄ förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och mÀn, vilket bland annat synliggörs med könsmÀrkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar ocksÄ potential nÀr det gÀller jÀmstÀlldhet, till exempel verkar man för en numerÀrt jÀmn rekrytering av kvinnor och mÀn.

Arbetsmarknaden idag Àr kÀnnetecknad av förÀndringar, komplexitet samt att allt högre krav stÀlls pÄ de företag som verkar pÄ den. I och med denna utveckling som sker, pÄverkas Àven företaget.En av de faktorer som berörs, Àr företagens organisationsstrukturer. Valet av struktur eller en förvandling av strukturen, kan vara ett tillvÀgagÄngssÀtt att öka anpassningen till omgivningen och dess förÀndring.Mot denna bakgrund valde vi följande problemformulering: ? Hur pÄverkas medarbetare av olika organisationsstrukturer??Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur Sveriges Television AB:s (SVT) linjeorganisation respektive Hachette Filipacchi Sverige AB:s (Hachette) matrisorganisation pÄverkar medarbetarna. Vi valde att behandla detta syfte genom att se pÄ medarbetarnas motivation och trygghet och dÀrigenom se hur detta pÄverkar produktiviteten.Den teoretiska utgÄngspunkt som uppsatsen har som grund, bygger pÄteorier rörande organisationsstruktur, motivation, trygghet samt produktivitet.Uppsatsen har innefattat personliga intervjuer med tre medarbetare pÄ SVT och fyra pÄ Hachette.

Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvÄrande intrÀdet pÄ arbetsmarknaden för utsatta grupper Àr högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss pÄ gruppen, individer med nedsatt funktionsförmÄga och pÄ gymnasiesÀrskolan. VÄrt syfte med studien Àr att analysera hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasiesÀrskolor arbetar med vÀgledningsprocessen. FrÄgestÀllningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvÀgledare för att hjÀlpa elever med funktionshinder att lÀra sig hjÀlp till sjÀlvhjÀlp? AnvÀnds kreativa verktyg i vÀgledningssamtal för att underlÀtta processen och i sÄ fall, vilka? För att besvara vÄra frÄgor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvÀgledare.

Studiens syfte Àr att belysa samt uppmÀrksamma de unga vuxna som ej har ett uttalat missbruk, ingen kriminell historia och ej heller har blivit diagnostiserade pÄ annat sÀtt, men som ÀndÄ inte kommer in pÄ arbetsmarknaden, alternativt lyckas inte behÄlla ett arbete eller praktik och pÄ sÄ vis hamnar i ett bestÄende försörjningsstöd.Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att belysa syftet; ? Existerar gruppen? ? Vilka ingÄr i gruppen?? StÄr gruppen till arbetsmarknadens förfogande?? Finns det nÄgon utmÀrkande problematik i gruppen?? Hur försöker samhÀllet hantera gruppen? ? Förslag pÄ vad som kan göras annorlunda?Genom en kvalitativ ansats sÄ inhÀmtade vi vÄr empiri genom intervjuer med sex socialsekreterare i tvÄ olika mindre svenska kommuner. Det material som vi fick fram har vi analyserat genom att anvÀnda oss av anomiteori, reflexivitet samt coping. De resultat som vi fick fram i studien visar pÄ att denna grupp av unga vuxna har stora svÄrigheter att komma in i samhÀllet och fungera i det. Det man har kunnat se Àr Àven att trots att det inte finns nÄgon uttalad problematik av nÄgot slag, sÄ uttalade ÀndÄ vÄra respondenter misstankar om detta.

Dagens arbetsmarknad har ett behov av flexibel och mĂ„ngkunnig arbetskraft som kan tillfredstĂ€lla arbetsbelastningen i organisationer. Bemanningsföretag har blivit ett verktyg pĂ„ arbetsmarknaden, för att kunna tillgodose arbetsgivarens krav pĂ„ kompetent och flexibel personal. Ökad efterfrĂ„gan pĂ„ tidsbegrĂ€nsad arbetskraft har medfört att bemanningsbranschen har gjort en markant ökning i Sverige de senaste Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att undersöka om de ambulerande konsulterna kĂ€nner tillhörighet till nĂ„gon organisation och i sĂ„ fall till vilken/vilka, bemanningsföretaget och/eller kundföretaget. Vi vill genom studien undersöka hur konsulternas upplevda kĂ€nsla av tillhörighet pĂ„verkas av att de ambulerar.

Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmÀn revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebÀr att alla aktiebolag, stora som smÄ, mÄste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i mÄnga fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har dÀrför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag mÄnga mindre aktiebolag som klienter.

Denna uppsats handlar om integration och de olika uppfattningarna om vad integration Àr. Syfte med studien Àr att dels ta reda pÄ hur man arbetar med integration i en glesbygdskommun. Att försöka förstÄ vad olika aktörer i integrationsprocessen har för perspektiv och syn pÄ integration. Att sedan jÀmföra dessa med varandra. Studien utfördes i Ljusdals kommun dÀr Kvalitativa intervjuer utfördes med aktörer inom integrationsarbetet. Dessa aktörer Àr Arbetsförmedlingen, VÀnskap- och integrationsföreningen samt invandrare i kommunen. Att enbart konstatera att det finns olika perspektiv pÄ integration skulle i min mening inte leda till nÄgon vidare intressant diskussion. Med hjÀlp av Graebers teori kring asymmetrisk perspektivförstÄelse kunde man finna svar till varför perspektiven pÄ integration skiljer sig och vad det har för konsekvenser pÄ integrationsarbetet. I min studie kunde man se att det inom arbetsförmedlingen fanns byrÄkratiska strukturer som begrÀnsade integrationsarbetet.

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

År 1906 kom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) fram till en överenskommelse för att bland annat faststĂ€lla arbetsgivarens rĂ€tt att fritt anstĂ€lla. Detta genom den sĂ„ kallades Decemberkompromissen. Denna frihet har genom Ă„ren begrĂ€nsats genom lagstiftning men ses fortfarande som en allmĂ€n rĂ€ttsgrundsats. Det Ă€r arbetsgivarna som beslutar om en anstĂ€llning Ă€r aktuell likvĂ€l som de fattar beslut om en uppsĂ€gning. Inför sĂ„dana beslut mĂ„ste dock arbetsgivarna ta hĂ€nsyn till olika rĂ€ttsfrĂ„gor beroende pĂ„ om det Ă€r inom den offentliga eller den privata sektorn.I svensk lag regleras olika diskrimineringsförbud vilka blir en begrĂ€nsning för arbetsgivarens fria anstĂ€llningsrĂ€tt.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa om det finns speciella egenskaper hos ungdomssegmentet, och i sÄ fall vilka, som har betydelse för ett företags kommunikation av sitt varumÀrke till ungdomar, samt att diskutera vilka eventuella konsekvenser en föryngring av varumÀrket skulle fÄ för företaget. Vi har i denna uppsats valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metodansats. Vi anser att detta val av metod har gjort det möjligt för oss att fÄ en djupare förstÄelse för problemet och att anpassa vÄrt problem i takt med nya upptÀckter. I uppsatsen behandlas teorier om ungdomar, kommunikation och varumÀrkesorientering. Teorin tas upp utifrÄn tvÄ perspektiv, kommunikationsmottagarens och kommunikationssÀndarens.

Personer som av olika anledningar inte kan konkurrera pÄ den öppna arbetsmarknaden kan av LuleÄ kommun erbjudas en insats i form av ordnad praktik, som kan leda till offentligt skyddad anstÀllning (OSA). Syftet med praktiken Àr att de som deltar ska kunna komma ut i arbetslivet, men det Àr ocksÄ en form av rehabilitering för att stÀrka dessa mÀnniskor. Syftet med denna undersökning Àr att studera vilken betydelse insatsen har för deltagarna, samt vad de har för uppfattning om den. BÄde en kvantitativ och en kvalitativ ansats har anvÀnts. KASAM-13 (KÀnsla Av SAMmanhang) samt en enkÀt med ÄsiktsfrÄgor har delats ut till dem som hade praktik eller OSA under tiden juni 2007 ? november 2007.