Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur uppsagda upplever jobbcoachning i samband med uppsÀgning. FrÄgor som undersöks i studien Àr hur jobbcoachning genomförs i samband med uppsÀgning, samt vilken betydelse jobbcoachning har för de uppsagdas instÀllning till att hitta nytt arbete eller pÄbörja studier. Kvalitativa intervjuer med sex uppsagda och tvÄ jobbcoacher har genomförts. De uppsagda valdes mot bakgrund av att de omfattas av LO:s omstÀllningsavtal, medan jobbcoacherna valdes för att fÄ en fördjupad förstÄelse i deras arbetssÀtt. Tidigare forskning visar pÄ att det Àr sparsamt med forskning inom Àmnet eftersom det Àr ett relativt nytt forskningsomrÄde.

Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.

Denna uppsats Àr en komparativ studie mellan Sverige och Norge dÀr syftet har varit att utröna hur de bÄda lÀnderna har valt att reglera frÄgan kring ?samhÀllsfarliga konflikter?. DÄ stridsÄtgÀrder vidtas av parterna pÄ arbetsmarknaden under en tvist kan vÀsentliga samhÀllsintressen lida skada. Arbetskonflikterna kan komma att utgöra en fara för liv och hÀlsa eller orsaka betydande ekonomiska förluster. I uppsatsen har fokus legat pÄ de konflikter som vidtas pÄ den offentliga sektorn dÄ denna verksamhets sÀrskilda beskaffenhet gör att konflikter pÄ ett direkt sÀtt kan leda till samhÀllsfara.

Abstract The subject of this thesis is the priority rules that apply in connection with mining activity. Already back in the 1800s, there were rules in the so-called Lego Charter concerning protection of workers, mainly servants. When the first modern trade union was founded in the 1870s, also developed a collective agreement. These agreements were the order of priority clauses had to intend to ensure employees' working lives. Exceptions had to be done by ensuring that individual employees' dependents. In 1974 the Act on employment entry and had intended to protect older workers.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Den 15 december 2008 genomfördes en reform för arbetskraftsinvandring frÄn tredje land i Sverige. Syftet med förÀndringen Àr att underlÀtta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen pÄ arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i vÀrlden, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet pÄ arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för intrÀde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av migranter. I denna uppsats undersöks, med hjÀlp av en ekonometrisk analys, om Sveriges reform av arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt pÄ antalet migranter som ansöker om ett arbetstillstÄnd. I den ekonometriska analysen anvÀnds panel data, med data frÄn före och efter reformen.

Syftet med studien Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ha tagit emot praktikanterfrÄn arbetsmarknadsprojektet Korta vÀgen. MÄnga utlÀndska akademiker idag gÄr arbetslösatrots att Sverige har en stor efterfrÄgan pÄ kvalificerad arbetskraft. Som en lösning pÄ att försökaÄtgÀrda arbetslösheten hos denna mÄlgrupp har Sverige utformat olika arbetsmarknadsinsatserför att underlÀtta intÄget av utlÀndska akademiker pÄ arbetsmarknaden. Forskning har visat attpraktik Àr den mest fördelaktiga insats som genererats i de arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdersom idag finns. TyvÀrr rÄder hög arbetsbelastning pÄ svenska arbetsplatser vilket gör att mÄngatackar nej till att ta emot praktikanter.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur kvinnor utvecklar intresse för mansdominerade högre tekniska utbildningar. ForskningsfrÄgorna handlade om vilka personer som har haft inverkan pÄ valet av studier, vilken hjÀlp studenten ansÄg sig ha fÄtt av studie- och yrkesvÀgledare samt vilka faktorer som hade haft inverkan pÄ studievalet. Resultaten skulle kunna leda till studie- och yrkesvÀgledares bÀttre insikt för vad som kan vÀcka intresse hos kvinnor att vÀlja dessa utbildningar, vilket i sin tur kan frÀmja bÀttre jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden. Undersökningen genomfördes som intervjuer med kvinnor som studerar pÄ Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm pÄ tvÄ dominerade av mÀn inriktningar inom civilingenjörsprogrammet. Resultatet visade att kvinnorna till viss del hade blivit pÄverkade av förÀldrar och syskon, men inte av studie- och yrkesvÀgledare eller vÀnner.

Högskolan i Skövde genomför pÄ uppdrag av Arbetsförmedlingen kurser som vÀnder sig till utomnordiska arbetslösa invandrade akademiker som Àr bosatta i Skaraborg med omnejd. Syftet med kurserna Àr enligt Arbetsförmedlingens direktiv att frÀmja arbetslösa invandrade akademikers möjlighet till sysselsÀttning. Kurserna kallas Korta vÀgen och innehÄller undervisning i svenska, samhÀllskunskap med kulturhistoria och IT-kunskap/datoranvÀndning. Deltagarna har ocksÄ praktik inom sitt yrkesomrÄde och under kursen valideras deras akademiska kompetens.Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad deltagarna i de tre första kurserna anser om kurserna. Jag har dÀrför gjort enkÀter som vÀnder sig till alla deltagare i de tre första kurserna och jag har intervjuat tvÄ kursdeltagare och en karriÀrcoach/praktikanskaffare.Vidare har jag haft ett gruppsamtal med tre kursdeltagare.Resultaten av min undersökning visar att kursdeltagarna har lÀrt sig mycket svenska och att de Àr nöjda med kursen.

Ångest och depression spĂ„s om fem Ă„r tillhöra nĂ„gra av vĂ€rldens största folksjukdomar (World Health Organization, 2001). Stigmatisering av psykiska besvĂ€r hos individer innebĂ€r att mĂ„nga med psykisk ohĂ€lsa exkluderas frĂ„n arbetsmarknaden (Socialdepartementet, 2012). Att individer med psykisk ohĂ€lsa arbetar innebĂ€r dock vinster pĂ„ individ-, organisations-, och samhĂ€llsnivĂ„ (CEPI, 2012). Syftet med studien Ă€r dĂ€rmed att undersöka hur arbetsmiljön för anstĂ€llda med Ă„ngest- och depressionssyndrom har anpassats utifrĂ„n den anstĂ€lldes förutsĂ€ttningar. Studiens fokus Ă€r att belysa vilka faktorer som pĂ„verkade att anpassningarna genomfördes.

SammanfattningFunktionshinder och arbete bildar tillsammans ett aktuellt Àmne som ses behöva ökadekunskaper för att nÄ Sveriges mÄlsÀttning om ?Ett arbetsliv för alla?. Inom omrÄdet diskuterashur och vad som kan genomföras i syfte att minska det utanförskap och fördomar som kanfinnas.Idag finns möjligheten för individer med funktionshinder att arbeta i en anpassadarbetssituation. För att uppmÀrksamma individens egen upplevelse av ovanstÄende valdeförfattarna att genomföra en kvalitativ studie med syfte att beskriva individens upplevelse avatt arbeta i en anpassad arbetssituation. Författarna anvÀnde mÄlinriktat urval och genomfördedÀrefter ostrukturerade intervjuer med tio informanter som arbetar i en anpassadarbetssituation, vilka berÀttade och delgav sina upplevelser.

Utrikesfödda som anlÀnder till Sverige som flyktingar eller som asylsökande fÄr lÀra om pÄ nytt. Integrationen blir en del av deras vardag genom utbildning inom SFI och introduktionsprogram med samhÀllskunskap och kunskapsomrÄden som Àr nödvÀndiga för att bli en del av samhÀllet och ha möjlighet till arbete. Som arbetssökande fÄr mÄnga av dem ÀndÄ inte jobb trots förvÀntningar som finns efter avslutad introduktion.Syftet Àr att ta reda pÄ hur utrikesfödda kvinnor som deltar i ÄtgÀrdsprogram beskriver om sina förutsÀttningar att fÄ ett jobb. Och vad de tror pÄverkar möjligheten att fÄ ett jobb. Detta vill jag undersöka genom att intervjua kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder med följande frÄgestÀllningFrÄgestÀllning Hur beskriver kvinnorna möjligheten att fÄ ett lönearbete? Vilka svÄrigheter möter kvinnorna mellan olika kulturer som arbetssökande? Hur beskriver kvinnorna sitt deltagande pÄ praktik, utbildning och arbete?Metoden bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer med utrikesfödda kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder.

I Sverige har endast 3 av de 30 vanligaste yrkena jÀmn könsfördelning vilket innebÀr att det rÄder kraftig könssegregering pÄ arbetsmarknaden. Det finns dock ett fÄtal kvinnor och mÀn som vÀljer att arbeta i ett yrke som Àr dominerat av det motsatta könet. Enligt studier fÄr dessa kvinnor och mÀn utstÄ en del motstÄnd. Ofta hÀrleds motstÄndet till att individerna i minoritetsgruppen bedöms utifrÄn sociala och kulturella förestÀllningar om kön istÀllet för som enskilda individer. För mÀn kan detta fenomen medföra bÄde positiva och negativa konsekvenser.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.