Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen för hur personer inom HR arbetar strategiskt med Employer Branding för att attrahera och sÀkerstÀlla behovet av ingenjörer samt hur arbetet pÄverkar organisationens utveckling.Vi har genomfört en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats och har intervjuat sammanlagt sju respondenter frÄn tre olika ingenjörsföretag. UtifrÄn intervjuerna kunde vi genom hermeneutisk analysmetod kombinerat med tematisk analysmetod utvinna fyra huvudteman med tillhörande subteman.Resultatet visar pÄ att företagen arbetar proaktivt med att attrahera och skapa intresse för ingenjörsyrket. Det har framkommit att vÀrderingarna utgör en viktig del för att differentiera företag pÄ arbetsmarknaden och att dessa bör integreras i företagens Employer Branding arbete.Vidare visar studien att arbetet med Employer Branding ska gÄ i linje med företagets affÀrsstrategi och mÄl och att det ska genomsyra hela organisationen. .

Youth unemployment in Europe is a big problem today. The number of unemployed young people has risen past decades, from 10 % in1980 to over 20 % 2010. The purpose with this thesis is to deal with big cohorts and unemployment rate for young people 20-24 years old in Sweden. I have a look at three different generations, people born:1963-1967 and start working 19871968-1972 and start working 19941988 and start working 2008-2012Did these people from a baby boom face any specific difficulties when entering the labor market 20-24 years later? I have used Easterlin theory in my work and lokked at statistics from SCB (Statsitiska centralbyrÄn) in Sweden.

Omsorgsarbete har traditionellt sett utförts av kvinnor, och den svenska arbetsmarknaden uppvisar mönster pÄ könssegregation, vilket innebÀr att mÀn och kvinnor vÀljer olika yrken. NÀr kvinnor Àr i minoritet visar studier pÄ att de oftast fÄr kÀmpa mer för att bli accepterade, medan mÀn Äker "glashissen" upp i organisationerna. Vi har undersökt om det ser ut pÄ samma sÀtt inom omsorgen för de mÀn som arbetar dÀr. Syftet med vÄr studie Àr att mÀn som arbetar inom omsorgen skall fÄ berÀtta sina upplevelser om hur det Àr att vara man inom ett kvinnodominerat yrke. Teorierna vi anvÀnder för att förklara det som kommer fram ur mÀnnens upplevelser Àr hÀnsyn och emotionssystemet, habitus - fÀlt, genuskontrakt, heteronormativitet.

Titel Den teoretiske medielÀraren - Vad hÀnder efter examen?En studie om de utexaminerade medielÀrarna vid JMG,Göteborgs universitetFörfattare Sara Hanson, Merete Lassen och Evelina LindahlKurs Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, Institutionenför Journalistik och Masskommunikation vid Göteborg universitetTermin VÄrterminen 2009Handledare Annika BergströmSidantal 43 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med vÄr studie Àr att fÄ kunskap om studenternas sysselsÀttning efter avslutad utbildning och hur de bedömer utbildningens relevans förarbetslivet.Metod Kvantitativa webbenkÀterMaterial WebbenkÀter med tjugotvÄ utexaminerade lÀrarstudenterHuvudresultat Resultatet i vÄr undersökning visar att flertalet av de utexaminerademedielÀrarstudenterna fÄtt en lÀrartjÀnst i sitt andra undervisningsÀmne.Detta innebÀr att inriktningen Mediekunskap pÄ LÀrarprogrammet svarar dÄligt mot vad arbetsmarknaden krÀver och förvÀntar sig av enmedielÀrare. De utexaminerade medielÀrarstudenterna önskar attmedieinriktningen hade varit mer didaktiskt förankrad och haft fler praktiska moment dÄ detta gjort dem mer eftertraktade pÄarbetsmarknaden..

Idag pÄgÄr debatter i samhÀllet kring den late och oansvarige 90-talisten som bara vill ha kul pÄ jobbet. En förklaring som ges Àr att 90-talisterna Àr den curlade generationen som Àr vana att fÄ problemen undansopade av sina förÀldrar. Dessutom antyder forskning att dagens ungdomar inte har tillrÀcklig kunskap om vad som krÀvs av dem pÄ arbetsmarknaden idag (Gabric & McFadden, 2001). Forskningen har Àven visat att de kvalifikationer som efterfrÄgas mest bland arbetsgivare ocksÄ brister i uppvisandet hos nyutexaminerade studenter som anstÀlls (Hesketh, 2000). Kvalifikationerna som funnits var de mest eftertraktade arbetsmoral, ansvarstagande, problemlösning, kommunikation och teamwork (Gabric & McFadden, 2001:56; Carnevale & Smith, 2013:493; Bennett, 2002:465; Hesketh, 2000:253).

TillfÀlliga anstÀllningar har de senaste 20 Ären blivit allt vanligare pÄarbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarenskrav pÄ flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfÀlligt anstÀllda kÀnnerett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien Àr dÀrföratt, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) ompsykologiskt klimat, testa om tillfÀlligt anstÀllda upplever sÀmrearbetsgruppssammanhÄllning och arbetsattityder Àn fast anstÀllda.EnkÀter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordesberÀkningar med t-tester för oberoende stickprov. ResultatetbekrÀftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat ocharbetsattityder dvs. ju bÀttre arbetsgruppssammanhÄllning desto bÀttrearbetsattityder.

Det sker förÀndringar pÄ arbetsmarknaden samtidigt som det sker ett generationsskifte. En ny generation ? Generation Y ? har gjort sitt intÄg. Hur denna generation ser pÄ sin arbetsmotivation och vilka faktorer de drivs av var utgÄngspunkten för denna studie. I studien deltog tio individer anstÀllda inom en sÀljorganisation, dÀr data samlades in med kvalitativa intervjuer.

FörÀndringen av villkoren pÄ arbetsmarknaden har gjort det högst aktuelltatt studera begreppet anstÀllningsbarhet. Att begreppet anvÀnds mellanolika parter utan att en samstÀmmighet finns Àr ett stort problem. Syftetmed denna studie var att undersöka prediktorer för anstÀllningsbarhet.Dessa prediktorer var sjÀlvtillit, kön, utbildning, Älder samtyrkeserfarenhet. JÀmförelsen gjordes mellan 10 olika yrkesomrÄden.Studien baseras pÄ 2080 personer frÄn en arbetslivskohort genomförd avBerntson med kollegor (2005). Resultaten visade dels att prediktorernaskiljer sig Ät mellan yrkesomrÄdena och dels att det finns en huvudeffektav yrkesomrÄden och anstÀllningsbarhet.

Research shows that non-european academics are discriminated in the labor market. The purpose of this study is to examine non- European academics narratives about their Job search process. By applying an intersectional approach, this study aims to demonstrate how the interplay of different aspects such as gender, class and etnicity shape the interviewees experience in swedish labour market. A postcolonial perspective is applied in order to contribute to deeper understanding of the discriminating structures that the interviewees deal with.The analysis shows that colonial conceptions are embedded in the validation system and institutions such as employment service. This mechanism affects the interviewees negatively in their Job search process.

Forskning visar att den svenska skolan brister i sin förmÄga att förbereda eleverna pÄ det vÀntande arbetslivet och pÄ den kravspecifikation arbetsmarknaden stÀller pÄ arbetssökande individer. Detta skapar frÄgor kring hur kreativitet, nytÀnkande och flexibel problemlösningsförmÄga frÀmjas inom skolan och i vilka lÀrandesituationer eleverna fÄr möjlighet att trÀna pÄ dem. Syftet med denna studie Àr att belysa bildÀmnets funktion i gymnasieskolan. Efter genomförda lÀrarintervjuer och elevenkÀter visar resultatet att bildÀmnets instrumentella funktion vÀrderas högt bÄde av lÀrare och elever, men att de intrisikala vÀrdena fÄr större betoning och utrymme i den praktiska undervisningen. Detta förklaras dels med att de instrumentella vÀrdena krÀver tid för reflektion och utveckling och dels med att de instrumentella vÀrdena till stor del Àr omedveten, implicit kunskap som i mÄnga lÀrandesituationer sker utan metakognition..

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet Àr anpassat för att hjÀlpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning, samt om det behöver förbÀttras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats dÀr tvÄ chefer och tvÄ omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden tÀckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framtrÀdande resultatet var att informanterna Àr ense om att stödet har brister och inte Àr anpassat till den valda mÄlgruppen, speciellt nÀr det kommer till sjÀlvbestÀmmande, familjebildning och arbetsmarknaden..

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra den struktur som rÄder kring förÀldraförsÀkringen och granska varför mÀn inte tar ut lika mycket förÀldraledighet som kvinnor gör. Uppsatsen undersöker nÄgra av de faktorer och hinder som föreligger och som avgör vilken förÀlder som tar ut mest förÀldraledighet. Uppsatsen visar att uttaget av förÀldrapenning bÄde har sociala och ekonomiska förklaringar. Familjer vÀljer ofta den lösning som medför att familjen förlorar minst pengar. Samtidigt verkar mÀns lön, upp till socialförsÀkringstaket, positivt pÄ deras uttag av förÀldraledighet, vilket Àr förvÄnande med tanke pÄ Gary Beckers teori.

Denna studie syftar beskriva och analysera hur lÄngtidsarbetslösa och korttidsarbetslösa individer upplever sin tillvaro och hur de förhÄller sig till denna. Inom den teoretiska ramen ligger sociologisk tidigare forskning pÄ arbetslöshet samt tillfÀlliga anstÀllningar och sociologiska teorier till grund. Genom 10 intervjuer delges lÀsaren exklusiva utsagor med gemensamma nÀmnare i form av fyra teman av den upplevda tillvaron. Det framkommer dock att olika mentaliteter delvis prÀglar de lÄngtidsarbetslösas och de korttidsarbetslösas resonemang och dÀrmed hanteras den upplevda tillvaron olika. LÄngtidsarbetslösa tenderar att ha en cynisk instÀllning till arbetsmarknadens ansprÄk, dÀrför tillÀmpas gÀrna defensiva strategier sÄsom döljande av arbetslösheten för utomstÄende till exempel.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv pÄ hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jÀmförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat Ätta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att fÄ ökad kunskap och förstÄelse inom detta problemomrÄde. Teoretisk utgÄngspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, dÀrefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod anvÀndes med hermeneutik som angreppssÀtt.

NĂ€r IT-kraschen intrĂ€ffade under 2001 fick den pĂ„tagliga konsekvenser för svensk ekonomi. TillvĂ€xten, som tidigare varit hög, fick negativa vĂ€rden och sysselsĂ€ttningsökningen avstannade. NĂ€r sedan tillvĂ€xten Ă„terhĂ€mtade sig, efter knappt ett Ă„r, förblev sysselsĂ€ttningsnivĂ„n oförĂ€ndrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsĂ€ttningen inte visat nĂ„gra markanta förbĂ€ttringar. Vi vill med vĂ„r uppsats nĂ€rmare kartlĂ€gga var denna tillvĂ€xt utan nyanstĂ€llningar uppkommer.